Instagram leder ibland till de märkligaste av möten.
Jag spenderar min sommar i södra Sverige och via en beroendeframkallande app får jag den stora möjligheten att prata med Masha. Hon berättar för mig vilka delar som ryssarna har ockuperat av Georgien, hur ett färgglatt hus blir vägen ut ur en depression och med hjälp av små svarta bokstäver beskriver hon hur Batumi där hon kommer ifrån, ligger precis vid svarta havet. Jag googlar frenetiskt allt hon säger. Vi delar samma typ av vardagliga ögonblick men lever helt olika liv.

Hon heter Mariam Dondoladze men kallas Masha.
Jag följer med blicken de röda linjerna som visar de områden som inte längre är deras. Hon är 37 år, har två äktenskap bakom sig och lever med sin 13-åriga son. Den första mannen var en georgisk sjöman, den andra en pilot från Vitryssland.

En vanlig människas lön i Georgien är 200 – 250 €  i månaden. Hon benämner landets folk som trollkarlar. De lyckas ha en iPhone, klä sig med stil och skickar barnen till privata skolor på dessa löner. Under 90-talet hade de inget elektriskt ljus på flera år, inget vatten och ingen mat. Hon sov i sin vinterrock och hennes mamma stekte ägg över ett vanligt stearinljus.
Livet i Georgien var hårt fram tills 2002 då hon kortfattat berättar för mig om rosenrevolutionen.

Efter en längre tid av depression, började hon 2020 att bygga ett hus. Ett färgglatt sådant.

“It helped me to colouring everything”.

Masha är idag tillsammans med en pojkvän som är 13 år yngre än henne. Hon förklarar att det är komplicerat att leva i ett förhållande med en yngre man, då hon bor med en mamma som är väldigt traditionell och styr stora delar av det liv hon lever. Idag jobbar hon, går på matlagningskurser, uppfostrar sin son och bygger fortfarande på sitt färgglada lilla hus.

Hon är vattuman, precis som jag och fyller år den 16 februari, dagen efter mig.

Världen har aldrig känts så liten.

მადლობა, მარიამ, რომ მომიყევი შენი ამბავი.

☼

Glad lördag!

Efter ett längre uppehåll med en försommar som innehöll allt roligt man kan tänka sig men också en del stresspåslag, munsår, hund med diskbråck, nytt jobb och en lägenhetsförsäljning med tillhörande framtidsångest, så är vi nu tillbaka med sådant som är skönt att vila ögonen på.

Jag befinner mig på de södra breddgraderna och då passar det väl utmärkt att spana in vad Malmö och Köpenhamn har att erbjuda, följ med!

En slogan från Sydsvenskan som användes i reklamkampanjer på 80-talet men som blev ett vida spritt uttryck för Malmöitiskan än idag.

❃

Jag har inte varit på många ställen på denna jord.
Är så långt ifrån berest som man kan komma,
men det finns några få ställen som har påverkat mig ordentligt.

Ett av dom är Fanø i Danmark.
Resan hade varit bokad sedan länge men fyra dagar innan vi skulle åka dog min mamma.

Vi åkte ändå.

Vårt mål var en ostronsafari ute i det Danska Vadehavet och med det tillkom två övernattningar.

En av dessa var Sønderho.

I år firar denna ljuvliga plats 300 år och man kunde verkligen känna historiens vingslag när man satt i matsalen.

Att något så enkelt kan vara så högtidligt.

Ett tak så lågt att man slog i huvudet, breda slitna plankgolv, små vingliga stolar och ett frukostbord dukat för fyra.

Krus med torkat lin, klematis och blommande murgröna som klättrade på fasaden.
Utanför fönstret, en vy i liknelse med savannen.

Svalor flög likt svarta pilar över himlen och vi var alldeles, alldeles ensamma.

Det var i slutet av September och allt var som en enda lång utandning.

Grattis på födelsedagen Sønderho,
jag kommer mer än gärna tillbaka.

∞

Vårens finaste Imagebilder

NIKE x JACQUEMUS

HIGHSNOBIETY

Att inte Alejandra Cerda redan har fler följare på Instagram eller en alldeles egen webbserie är för mig en gåta. Om någon behöver bra och engagerande innehåll – Kontakta henne genast.

Det är så snyggt och genomtänkt, tydligt med en skarp röd tråd. Printscreenfunktionen går varm och jag inspireras av hennes kläd & livsstil samtidigt som den är rätt långt ifrån min egen.

Alejandra syr upp kläder och beskriver sin ångest så att man förstår. Hon skapar filmer om Köpenhamn, hållbarhet och livet samt får mig att börja prenumera på nyhetsbrev och köpa klänningar.

Gå direkt in och klicka på följ, spana in hennes Slow Story Studio eller skicka ett överraskande pm, kanske är det du som levererar veckans komplimang?

✸

Tranorna kommer högt över havet och jag är lost i en dröm om nåt större – En remix av olika låtar som går varma på morgonpromenaderna just nu.

Ska vi ta oss en titt på denna något brokiga lista?
Håll tillgodo, här kommer Sveriges mest ambivalenta musiksmak!

Vi inleder veckan med min senaste girl crush: Hannah Løffler Schmidt – Varmt välkommen till denna plats på Internet! Hannah är co-founder för Phanta Enterprises, även de en klar favorit när det kommer till visuell identitet och grafisk profil.

Hannah är 38 år, reser gärna till Sydney och Paris, älskar skaldjur och har Forrest Gump som favoritfilm. Rihanna får henne att dansa, hon hänger mer än gärna i sitt sommarhus och har rosévin, jordgubbstårta och hummus som go to när det kommer till allt som är gott. Oversized tröjor och Phanta-väskorna är henne dagliga uniform tillsammans med det stora leendet som oundvikligen smittar av sig när det dyker upp i cyber space.

Jag har självklart ingen aning, men hon ser verkligen ut som en sådan kompis man vill ha med på sina tjejmiddagar! En person med halva kroppen utanför köksfönstret, som äter chips med öppen mun, dansar på stolar och spelar sin favoritlåt högt, högt, högt trots att ingen annan är på det humöret.

En mycket härlig person med andra ord.

Glad måndag till er!

Källa: Elle.dk