Omlottklfta Cos, Benvärmare H&M, hålfotsleggings Filippa K, cremefärgad kofta Tôteme, khasmirbyxa Arket.

Teknikskor från Dansshopen.

Nyår kom och vi väntade svar på mitt PCR test. Kändes mycket 2021.

Plockade fram allt gammalt silver som var tänkt att bli putsat med det får bli en annan gång.

Killarna höll sig underhållna och jag höll mig under täcket med 39 graders feber. Man brukar ju säga att man inte talar om pengar och sjukdom, jag känner att jag helt övergett konceptet men måste hitta tillbaka till andra fraser är hur allas mående är. Vi vet ju att alla är sjuka, kanske ska man fråga något helt random istället när man ringer.

John hjälpte till att göra fint och min pappa kom över för att bidra med barnmys och ge oss någon känsla av firande. Blev julafton på repeat.

Jag la fram mjukt men fint.

Två Alvedon, en sidenbyxa senare och jag kunde släpa mig ned för en stund.

Vi åt klassiker, toast Skagen med pepparrot.

Färkolssallad, grönt med mögelost och hackade nötter och en clubsteak till.

Äppelmust och Champange.

Det skålades och skvallrades, tändes tomtebloss. Jag och barnen somnade vid nio. Pappa och John tog med sig en flaska rödvin in framför tv och tittade på film ihop. Sen sov pappa över och vi gick full circle på föräldrarskap.

Mina nyårslöften ska jag berätta mer om sedan. Har ni några?

Nu gör vi 2022 ihop. Jag hoppas och vet att det kommer bli ett av det mest oväntade åren för vår del. Superspännande och samtidigt känner jag sådan respekt för all förändringsprocesser. Vad ska det bli av allt?

I mellandagarna blev jag väldigt sjuk. Så att jag inte kunde ta mig ur sängen. Beställde hem ett test och väntade tålmodigt.

Vi insåg ganska snabbt att det blev till att ställa in alla nyårsplanef. Så John städade och plockade ned alla julkulor när jag gick sakta omkring och försökte hitta lämpliga lekar tillsammans med barnen på 39 graders feber.

Har lindat in mig i alla varma saker jag äger.

De enda motion jag fått i helgerna är att stappla upp och ned för trappan och se små solglimtar vissla förbi i fönstren.

Men något som livade upp något var Ben & Jerrys mint glass och att HBO streamar Pelikanfallet.

Det känns inte som man varit ensam om att bli sjuk den här ledigheten. Som en ny normal?

Jag blir om något lite bättre precis lagom till nyårsdagen, men mer om det sen.

Jag letar efter rätt tyger att klä om vissa av våra möbler i. Det är kanske dumt att göra det innan vi vet var vi ska bo. Mycket kommer ju handla om hur det ska passa där. Men är sugen på det mesta i grov tweed. Även i klädesväg faktiskt. Tror jag så småningom kommer förvandlas till en liten tweedtant.

I år är jag sugen på stövlar, kostymbyxor och allmänt välstruken look. Jag är inte den bästa på att steama och har haft dessa Corona och småbarnsår i ryggen men det är säkert precis därför jag saknar knacket i trottoaren av ett par feminina stövletter och en sassig kostymbyxa till det. Men självfallet åker ju det där av sekunden jag kommer hem och då tillbaka till yoga mys, jag är ingen galning.

Letar efter Turnerliknande konst. Min man är väldigt förtjust i Turner och kan sitta som i timmar framför hans målningar på Nationalmuseum. Vi har massa Turner böcker och tillockmed honom som bakgrund på vår Samsung TV. Men skulle för nästa lägenhet vilja hitta en konstnär som målade – inte som Turner men att det ska väcka samma känsla i oss. Hör av er om ni känner till någon?

Här har vi fler exempel på hur det lite mer figursydda, uppklädda och damiga kan tänkas se ut för mig i nästa år. Tror stark det kommer som revers på alla klumpiga boots och pösiga klänningar vi haft i flera år nu.

Sen har jag lovat mig att 2022 ska bli Ett Joan Didion år. Iom hennes bortgång ska jag läsa allt jag inte läst och läsa om det jag redan har. Få kvinnor som inspirerat mig som hon. För er som vill börja förstå så kan ni se Dokumentären ”the center will not hold” på Netflix.

Jag vill även hitta tillbaka till mina plisserade kjolar och lite kortare figurnära stickade tröjor. Har haft rangler sleeve och stora drunkna i stickade de senaste åren. Den här kombinationen med nätta stövlar fungerar ju hela senvintern och våren.

Låga tofsar och sammets schrunchies still going strong.

Jag vill starta en lunchclub. Jag skulle vilja äta helglunch en gång i månaden och genom det träffa gamla och nya kvinnor. Att man bokar bord och kanske bjuder med någon, vågar vara modig i dm, rekommenderar en vän eller kollega och att man ses runt 6 stycken per gång på en trevlig resturang för att fy nya infallsvinklar och inspiration på saker och ting.

Slutligen men absolut det bästa och mest lyckosamma är att jag skrivit in mig på Balettakademin hela våren. Jag är så glad och upplyft att jag vågar ta tag i en av mina livsdrömmar. Jag dansade i olika dansskolor som barn men slutade i tonåren. Min bror dansade på Operan och jag minns allt runt baletten som en enorm förtjusning för mig.

Det kommer bli ett spännande och annorlunda år, precis det som är målsättningen.

Vad har ni under luppen?

Jag jobbade hemma den sista dagen. Stängde skärmen och packade ned allt i väskan. Nu ska det äntligen bli långhelg…

Pojkarna var med och hängde upp julstrumporna. Harry älskar att jag sytt dom, jag tänker att dom får ta med sig dom när dom flyttar hemifrån. Eller försätter man bara sy till barnbarn och respektive pojkvän/flickvän eller så?

Harry har blivit en del av min viktigastejultraditio. Nämligen att rulla min mammas köttbullar. Han smakar av, kryddar smeten och steker. Så pratar vi om mormor. Tror vi räknade till 78 stycken bullar tillslut. Lagom för fyra va…

Ni vet sekunden man är klar med paketinslagningen. När man tassar där ifrån, tänt lyktan till tomten och lagt fram moroten till renen. När barnen somnar och man för en sekund ser vad de kommer mötas av när de vaknar. Så nära fullkomlig man kan komma i livet tror jag.

Det var en riktigt Carl Larsson Jul ute.

Dom snällaste tofflor att stoppa fötterna i kommer ifrån klassiska Sheepard. Barnen blir alltid extra glada då de säger att jag ser ut som en kanin.

Jag invigde lyxsetet från A Part of The Art. Jag hade egentligen tänkt ha det med klack till fest men det blir inte mycket fest så det har istället kvalat upp på julens mest använda kombination. Vill inte (kommer inte ta av mig mer än nödvändigt)

Vaknade i vår julbäddning. De här lakanen har vi bara i dec/januari och ger en särskild julkänsla att vakna i. Älskar förövrigt paislymönster på ett lite obskyrt sätt.

Skulle vilja äga en matchande pyjamas också. Kanske nått för A Part of the Art. att sikta på till nästa jul. Skulle stå högst upp på min lista iallafall.

En lugn hemma-jul stod på schemat. Det blev precis så vi ville ha det. Min pappa kom och maten hade vi beställt från Sturehofs matmarknad. Allt förutom de där man inte kan låta bli att göra själv då.

Jag fick fantastiska julklappar och precis det jag önskar mig. John är bra på det där, att pricka rätt.

Här har han skaffat en Pouch i samma märke och material som min jobbväska. Nu rymmer den dator eller sladdar och annat bös. Sen går den fint att vika till en clutch så man kan ta den på lunch eller middag direkt från jobbet. Underbart sen när man kan resa igen…

Jag fick äntligen premiära min julklänning som jag sparar på sen i november. En svart kabelstickad klänning i merinoull som kommer bli en trotjänare på jobb, fest och hemmahäng många år framöver. Försökte piffa till det med örhängen, innesko och bälte.

En liten rosett som jag tänkte ha i håret men valde bort i sista sekund.

Och söta inneskor som sista detalj. Ett plus att dom är utan klack när man ska röra sig i tango runt barnen hela dagen.

Det blev full fokus på barnen och vi hann leka tillsammans med alla presenter. Länge sedan jag kände att vi alla var 100% här.

Pappa var pricken över iet. Dels för att det gav en nostalgitripp till mig men också för att han är så bra på att göra fint och göra barnen glada och tillfreds. Det är särskilt fint att ha honom här efter de här åren av restriktioner.

Under granen låg också den här borsten som jag önskat mig i fyra år men Jihn har tyckt det är absurt att önska sig en borste i julklapp. Efter att jag dragit den några gånger genom håret blev han dock totalt omvänd. Det ser ut som du vart hos frisören, sa han som i vanliga fall inte ens märker när jag varit just det, hos frisören. Fem plus helt enkelt.

Snön låg fint utanför balkong och altandörrar.

Knän fanns. Tinder i ögonen med.

Självutlösare försöktes.

Och sen tog jag mest någon bild i farten.

När vi såg Kalle vilade två och Harry förstod plötsligt grejen med att inte kunna ”välja” Kalle närsom. Jag och pappa drack en drink och klappade varandra lite förstrött på handryggen.

Jag hade stenar i öronen från Studio Motherhood. Dom har de finaste av nätta men ändå lite statementörhängen.

Jag bjöd på en torr ny variant av fin glögg och gjorde pepparkakspannkakor till barnen.

Vi tog en liten promenad, mellan sittningar och paketöppning. Det är obligatoriskt med julaftonspromenaden. Blev kort men värt det.

Jag kom ihåg att ta med solglasögon och det gjorde att jag kunde tacksamhetsgråta där bakom lite utan att någon märkte.

Jag hoppas och önskar att oavsett hur ni firat, haft en varm och snäll tid. Vi ses igen till nyår.

Har lite nyårskarameller som jag tänkte dela. Kram på er.

Halsduk i borstad ull från Totême, mobilskal the Case factory, skinnstövlar från Arket, cabelknit kofta från Totême och franskappa från Marlene Birger.

Det finns så många små platser för möten, vrår och sittdelar där vår historia blivit till.

Middagsmats och tjat blandat med vinkvällar och läxläsning.

Hur jag vädrat in och ut livet genom balkongdörren i sovrummet.

Flyttat runt tavlor och vaser för att hitta rätt.

Millioner av minuter vi legat i hög här och klappat varandra på huvudet.

Korsord och tekoppar som vilat mot täcket.

Hemmjobb och pandemiflykt.

Kanske dom också kommer ha sin soffa här.

Och trängas här närardrömmar och livsfunderingar håller barnen vakna.

Eller det slår mig att det kanske inte ens är barnfötter som ska höras utan en massa middagsgäster, tangoträning och bridgebord?

Men om man vill kan man amma här och vagga här och skapa liv här. Det var fint…

Tänk att det här eftermiddagsljuset kommer skina in på en annan familj.

När sommaren kommer är det nog inte vi som sitter här iallafall…

Jag hoppas att det blir någon fin som flyttar in. Någon som kommer älska huset som vi gjort.

Sista veckan innan jul. Mycket jobb och detaljer som skulle falla på plats.

Taket och skorstenarna trillade in men det gör inget. Vi tänder ljus därinne ändå.

Resultaten av pepparkakshusen. Harry kompletterade med en litet attefall

Barnen har utan att överdriva bytt av varandra i sjukdom hela månaden och har vi otur är det en snuvig familj som firar aftonen ihop. Vi har en lugn jul i år med bara oss fyra och pappa. Ska bli väldigt skönt att bara landa och finnas nära barnen. Det är lite lätt att jag känner hur jag tappar bort dom när vi är i storfamilj. Dom får ju annat då med kusiner och full fart som ger andra minnen men i år ville jag vara närvarande på alla sätt. Kanske för att det förmodligen är sista året i huset också.

Eli är jätte duktig med att inte pilla ned kulorna från granen, kan va för att jag hängt bjällror lite överallt som han FÅR slänga och dänga med. Ett härligt soundtrack av släde mest hela dagarna.

I vabbens namn är det tågbanor och affärslekar på gång överallt och det lär inte hinnas julstädas alls. Jag ska få nya härliga jullakan i alla sängar och eventuellt orka dammsuga men sen är det nog till att kapitulera.

Vilken december vi har haft hörni. Ljuset och kylan gör mig så lycklig. All den här solen som visat sig på förmiddagarna. Kan inte minnas sist vi hade en så fin december.

Jag var bjuden på en smygläsning av nya numret av The way we play. Vi träffades på Garba och tänkte lägga upp lite bilder därifrån sen som Mira Wickman tog.

Fick förtidiga julklappar! Helt otroliga faktiskt från Uniqlo. En kofta/Jacka i borstad ull som är helt i min smak. Påminner om min cremefärgade dunjackan till fallet. Sen ett par vida höga märka denim som jag så länge har försökt hitta en perfekt modell av. Jag har haft dom varje dag denna vecka.

Titta bara!

Dom skickade även med en matcharulltårta som inte jag hann smaka på en bit av innan barnen var framme.

Här är de där produkterna jag nämnde i förra veckan från Lumene. Tripp trall trull och man behöver inget smink.

Jag längtar efter att börja träna och komma ut mer, fler promenader och nästan så jag funderar på att börja räkna steg som utmaning. Kan vara för att vi ligger såhär i olika sängar och soffor varje ledig minut vi har. Säg att det är någon annan som känner igen sig för annars kommer jag fortsätta känna mig som världens lataste människa?!?

Sista pepparkakorna bakades. I år hittade jag inga formar förutom en och en av tre kavlar. Men vinflaskor ger den perfekta franska viben.

Nu stänger vi ned och släcker alla ljusen. Ska slå in lite paket, trilla lite köttbullar och sen kommer tomten. Jag önskar er en fantastik start på julledigheten och vi hörs snart.

Förra helgen var fylld med härligheter. Vi började med att ge varandra lite space och bara hänga runt i huset. Solen sken och så även humöret.

På lördagen var vi bjudna på födelsekalas och härligt julhäng hos min mans syster. Det var oerhört trevligt att få dricka glögg och prata med folk vi inte träffat sedan bröllopet.

Jag hade typiskt bra ”jaga runt efter en snart tvååring på golvet” finkläder med ullbyxor och kofta.

Sen sålde vi spjälsängen då Eli sover i en vanlig säng och han kändes plötsligt som 4. Märkligt hur sådana saker blir nästintill ceremoniella.

Sen satt jag och glodde på granen igen. Hur kommer det sig att man inte kan fånga en gran på bild riktigt. Den ser hälften så härlig ut som i verkligheten.

Klädde mig sedan traditionsenligt för min och Sofias jullunch.

Blev lite av en glänsande sidenkula i den här toppen från Viktoria Chan.

Vi har köpt en fotpall som jag tänkt klä om och ha som ”bord” i vardagsrummet. Nu pågår val av tyg för full. Inte så lätt när det finns så många fina. Sofia hjälpte mig titta på vår årliga julshoppingsrunda.

Det blev inga pappblommor för mig. Men dom är vackra när de klumpas ihop såhär.

Vi klämde även på de här lite tweedigare varianterna. Får se vad vi landar in i för beslut.

Vad jag håller utkik efter just nu i onlinereor. The Robe Coat och en stickad tröja med dragkedja. Provade storlekar så man kan buda hem rätt på Tradera.

Sen tog vi ett glas och en härlig lunch på Diplomat.

Jag vet inte om jag är en riktig bloggare Iom att jag alltid alltid glömmer att ta bilder när människor är med? Alltså är det något man då ska be sin kompis om? Finns det koder för det här?

Här är vi iallafall i en snabb förbipasserande vinkning.

Jag hade köpt en julklapp som Sofia kunde hålla i handen när jag inte är med. Och jag fick en fantastisk vas att ta med till amaryllisen och sen ska jag ha den i vårt nya sovrum men rosor i jämt. Sofia band min bröllopsbukett och jag tänker att det vore fint om en liknande kan få stå i den vasen för jämnan.

Min päls från Massimo Dutti går varm i dubbel bemärkelse. Fått så många frågor om storlek, så jag svarar här- jag har en small.

Märker att jag tittar exaktes på kombinationer av tapeter, textur och mönster nu inför ev lägenhetsköp.

Målar just nu naglarna med Chanel Rouge Noir, kan vara bästa julfägen, en riktigt mörkrött lack på gränsen till svart, helt i min smak.

Sen bakade jag och Harry pepparkakshus. Men det får ni se en annan gång. Kram