Parfymer v. 12

Hej och god söndag denna solens dag. Nu kommer veckans parfymsvep som samtidigt blir en genomgång av nästan alla mina reserör från Floraïku. De är ett set jag fick av min gulliga man i present för några år sedan. Först var jag inte helt såld på stilen pga att jag inte föredrog citrusar alls. Det har tagit mig ett tag att låta dem växa på mig + två graviditeter som ändrat min doftsmak åt det fräschare hållet. Det gör att de landar bra hos mig nu när jag plötsligt vill ha ljusa och skarpa dofter?

Det är ett franskt märke med inspiration av japan, därav de haiku-liknande titlarna. När jag läser recensioner av dofterna från det här märket är det mycket blandade åsikter vilket jag tror beror på den vansinniga prislappen vilket skjuter förväntningarna i höjden. För tre lök vill man bli absolut hänförd av en parfym, inte bara dofta vackert och rent antar jag? Vilket många av Floraïkus dofter verkligen gör, med den äran.

Nåväl, detta är vad jag burit.

Måndag: I See the Clouds Go By. Svartvinbär, körsbärsblom och musk. Väldigt lik One Umbrella for Two (se nedan) minus den kakiga noten! Svartvinbär är inte min favorit men den funkade bra här, den kändes ren och inte sur som den kan bli ibland. Helt ok doft men inte bäst i test.

Tisdag: First Dream of the Year. Grapefrukt, iris och apelsinblom. Okej den här gjorde ett intressant trick på mig. Grapefrukt är den sista citrusen att bete sig bra på min hud (tycker den kan lukta svett) men jag ville ge den en chans. Här funkade den bra, piggade upp och gjorde mig på somrigt humör. Så långt var allt helt ok men jag hade svårt att plocka upp några andra noter. Vid lunch dämpade sig grapefrukten och jag tänkte att den gett upp, detta är trots allt vad man kan förvänta sig av en citrusdoft. Jag började dock plocka upp en papprig iris runt mig likt den i Diptyques Fleur de Peau. Om den hade haft en färg skulle den varit skirt målad i en pastellviolett nyans. Kunde inte lista ut vad den kom från men det var såklart First Dream of the Year. Grejen är alltså att noterna inte är som blandade med varandra utan att de tar vid där den andra tar slut, förstår ni vad jag menar? Grapefrukten ligger liksom ovanpå irisen i ett eget skikt. Mycket trevlig!!

Onsdag: Between Two Trees + One Umbrella for Two. Två tedofter gjorda på två olika sätt. Den förstnämnda har grapefrukt, mate och vetiver. Grön, skogig och sträv. Den sistnämnda var min ursprungliga favorit i setet, nu mera för söt på egen hand för min smak. Den har svartvinbär, te, ris och musk. (och doftar blåbärsmuffin!). Jag blandade dessa två för en balans i sötma och det funkade bra. Jag gillar och kommer fortstätta bära dem på det här sättet.

Torsdag: Doftlös pga matförgiftning!! Urk.

Fredag: Sound of a Ricochet. Träig, mörk och dammig vanilj. Doftar som ett gammalt träskåp. Tung. Mystisk och lite gotisk men ändå snygg. En kursare tyckte att den kändes kinesisk.

Lördag: Cricket Song. Om jag måste välja team ros eller team vita blommor är det utan tvekan vita blommor. Magnolia känns som en av de ljuvare varianterna i den familjen och Cricket Song är den finaste jag provat i kategorin. Bergamot och vetiver gör blomman sällskap. Känner mig som en rik mamma klädd i vita linneplagg i den här parfymen Hon som bor nära stranden i Malibu (jag har aldrig varit i Malibu).

Söndag: Sleeping on the Roof. Detta är nu i realtid, sprayade precis. Liljekonvalj, apelsinblom och musk. Ljus, skarp, ren. Gör mig på gott humör men känns också lite som lyxigt diskmedel eller såpbubblor.

Har ni testat Floraïku? Vilket är er favorit i så fall?