Siri Carlén

Small talk

Siri Carlén

Om världen känns grå är konstnären SIRI CARLÉN vår absolut första och mesta go-to. Vi hälsar på i Ateljé Epir som hon delar med sin familj – ett extra hem för dem alla. Och plötsligt känns det som att befinna sig i ett parallelluniversum av förtrollande nyanser vi faktiskt aldrig vill lämna. Tack Siri!

Siri Carlén
Siri Carlén

Ateljén i Aspudden som Siri delar med sin mamma, pappa, svägerska och bror. 

Siri Carlén

Hej Siri, vi älskar dina teckningar! Vem är du?

– Jag är Siri Agnes Maria Carlén, 33 år och bor på första våningen i ett brunt höghus i Axelsberg. Uppvuxen på Södermalm och är utbildad illustratör och jobbar frilans med stor blandning av uppdrag. Rätt lite renodlad illustration faktiskt. Jag gör gärna stora muralmålningar, har jobbat med Lammhults och Viktor Rydbergs gymnasium, eller fönstermålningar för bland andra Granit, Cafe Nizza, HOPE. Sen har jag ritat mönster till brickor  som säljs nu på APLACE och prints till HOPE. Nu i dagarna lanserades handmålade munblåsta påskägg på Svenskt Tenn, dom blev verkligen toppen tycker jag själv. Jobbar helst stort och i färg, och testar gärna olika material och tekniker. Ritar jämt, både när jag är ledig och på jobbet. Under en längre tid har jag varit besatt av att rita av saker med pastellkritor. Då har det blivit en hel drös med stilleben, semestervyer och porträtt av mina barn. Men ritar också mycket i enkla streckteckningar, gubbar, grejer jag ser, och grejer jag måste komma ihåg. Lite som dagboksanteckningar. Det mesta slängs, men ett kul uppdrag med sådana enklare illustrationer var till Gotlands bryggeriets nya öletiketter, dom är supergulliga.

Vad gör du när du inte jobbar?

– När jag inte ritar hänger jag med min familj. Mest hänger vi nog hemma, alla älskar att bara vara hemma och pyssla runt med sitt. Men vi har också börjat klättra, det är så sjukt kul. Har aldrig tränat förut, pga tyckt att det är sååå tråkigt, men att klättra funkar för alla åldrar och man kan dricka kaffe och prata samtidigt, det passar tydligen mig.

Du har en stor familj.

– Ja, tillsammans med min man Sebastian Wadsted har vi tre barn, Otto som är 11, Bruno, 8 år och Alvar, 6 år. Jag och Seb har känt varandra sedan vi var små. Mina föräldrar brukade fika på Café Saturnus som var hans mammas ställe. De lärde känna varandra så, men också genom Cilla Ramnek som gick på Konstfack med min mamma och var god vän med Charlotte, Sebs mamma.

Du fick barn när du var 22, hur har det varit?

– Det har nog format mig mycket. Jag har liksom blivit vuxen och format min person tillsammans med mina barn. Jag har svårt att skilja mitt privata från mitt yrke, mitt föräldraskap är en stor del av min person. Ibland har jag tänkt att det var min räddning, att jag aldrig hade tagit mig samman och blivit så driven utan barnen. Det borde egentligen stå överst på mitt cv, för det är utan tvekan mitt stoltaste verk.

Hur balanserar du det?

– Jag älskar att jag har ett yrke där jag kan använda mig av barnen som inspiration och att de ofta kan vara med mig när jag jobbar utan att det stör så värst. Visst är det svårt att jobba med barn, ibland omöjligt, men eftersom att jag knappt jobbat utan barn så har jag utvecklat mitt arbetsätt med dem.

Siri Carlén
Siri Carlén
Siri Carlén

“Mina bästa böcker handlar om tibetanska tigermattor och en annan om ryska balettens kostymer.”

Siri Carlén
Siri Carlén

"Jag gillar visuella upplevelser och när det känns som att konstnären har jobbat med material och teknik i fokus. För mig är tankar och idé inte det viktiga utan jag gillar när man upplever att någon har brytt sig om sin egen process."

Siri Carlén

“Inför 8 mars gjorde jag en limiterad och numrerad upplaga posters tillsammans med Norrbacka Tryckeri med motivet som jag kallar ”Lyft en kvinna”. För att påminna om att vi måste backa varandra och aldrig får konkurrera. Det kommer att göra oss starkare OCH det kommer löna sig för alla.”

Siri Carlén

Hur blev det som det blev med konstnärsskapet?

– Jag har alltid hållit på. Framförallt att teckna, men också med allt möjligt annat pyssel och handarbete. Jag var rätt kass i skolan och ritandet blev min trygghet, det som höll självförtroendet uppe. Jag klarade inte av gymnasiet och mådde ganska piss, hade tydligen någon grov dyslexi fick jag veta. En vän till min pappa som undervisade på Gerlesborgsskolan, som är en förberedande konstskola, fixade så att jag fick komma dit och teckna kroki två dagar i veckan. Det var underbart och en viktig milstolpe i varför det blev som det blev.

Och då hittade du ditt kall?

– Det inte någon chock att just jag håller på med det jag gör, båda mina föräldrar är konstnärer så det blev ingen revolt för mig direkt. De flesta i min närhet är hantverkare eller kulturarbetare av olika slag, så det är väl där jag känner mig mest hemma. Jag gick två år på förberedande konstskola, blev ihop med Sebastian och mådde prima och blev gravid. Fick barn och tyckte att illustratör lät som ett yrke där man kunde ha bättre ekonomi än som konstnär. Uppvuxen med konstnärer och inga pengar var fruktskål och blommor det jag strävade mest efter att uppnå. Sökte till Konstfack och kom in och gick tre år med uppehåll för nya barn mellan varje år.

Har du fler samarbeten på g?

– Jag vet inte riktigt… har inte så lång framförhållning för det mesta. Är ju alltid lite sugen på textilproduktion, men det är en komplicerad branch och man måste vara noga med alla val för det behövs ju inte direkt produceras något nytt. Därför känns konst och hantverk mer självklart för mig och det jag är mest peppad på. Att göra samarbeten med andra konstnärer och hantverkare är både kul och utvecklande. Jag har altid tusen projekt på idéstadie på på vänt  som jag delar och spånar tillsammans med diverse genier jag känner inom olika fält. Några av dessa projekt jag längtar ständigt efter är tillexempel med Sara Söderberg som gör otrolig keramik, Natasia Wadsted som är formgivare och mästare av objekt, Anna Celsing, mönsterkonstruktör av rang, det kan ju bara bli hur bra som helst. Och helt plötsligt blir det bara av. Eller så kommer det något annat vägen.

Ser du dig själv i din konst?’

– Jag vet inte. Jag försöker att inte titta på det jag gör utifrån. Det får mig att ifrågasätta mig själv och tappa kursen. Jag gissar att det man gör på något sätt är en spegel av den man är.

Siri Carlén
Siri Carlén

“Förutom hantverk och folklore, så är nog naturen och växter det som fascinerar mig mest och är min ständiga go to om jag tappar riktning.”

Siri Carlén
Siri Carlén
Siri Carlén
Siri Carlén

“Min mamma, Kerstin Åström Carlén, är utbildad textilare, konstruerar kläder och kan det mesta inom textilt hantverk.”

Siri Carlén

Du delar den här underbara vindsateljén i Aspudden med kreativa konstnärsfamilj, på vilket sätt influerar de dig?

– Att dela ateljé med sin familj är både bra och dåligt. Tror egentligen att jag jobbar bäst ensam, men samtidigt blir jag galen om jag inte får sällskap och någon att bolla med. Jag har alltid fått mest gjort hemma, och den här ateljén är den hemtrevligaste arbetsplatsen jag någonsin haft. Det är som ett extra hem för oss alla, och vi hänger mycket här, med barnen och även om vi inte jobbar. Kanske är det just därför det funkar så bra. Det är första gången i mitt liv jag går till en arbetsplats varje dag och inte känner motstånd. Barnen har ett eget litet rum, och det är väl en fördel med att dela med folk man verkligen känner, att man kan vabba eller så utan att det pajar för någon. Egentligen är vi lite för många här, och jag drömmer om att ha ett eget space, men just nu funkar det väldigt bra. Vi bor nära och skolan ligger precis utanför. OCH den är så sjukt fin, de stora fönstren och utsikten är verkligen magi, varje dag och varje väder har sin egen vy.

Vilka är fördelarna?

– Förutom att det är lite trångt så är det också fett att det finns så mycket kompetens samlad. Om man behöver hjälp eller råd i en process, så finns pappa, Magnus Carlén, som målar oljemålningar och konsulterar som färgexpert, min mamma, Kerstin Åström Carlén, som är utbildad textilare, konstruerar kläder och kan det mesta inom textilt hantverk. Min svägerska, Siri Areyuna Wilhelmsson, är scenograf och en mästare på rum och textanalys, hon är också en utomordentlig tecknare och vi gick tillsammans på Gerlesborgskolan. Min bror är en oslipad diamant och kan nog allt, han gör otroliga mönster men är också en meckare av rang han samlar på högtalare, symaskiner och cyklar. Det blir rätt trångt. Men just nu tänker jag att det mest är mysigt. Men visst ibland blir man galen, om man är stressad eller nån inte städar efter sig…

Vad skulle en ideal plats vara för dig?

– Jag vet inte, gillar inte att drömma utanför mina egna förutsättningar. Jag gillar att tänka att den platsen jag är på är ideal. Att man får anpassa sig och fokusera på det som är bra där man är. Jag har lätt att fastna i gnäll och tycka synd om mig själv, det är så ocharmigt, så det är viktigt för mig att leva med det mantrat.

Vilka teman attraherar dig i konst?

– Jag gillar visuella upplevelser och när det känns som att konstnären har jobbat med material och teknik i fokus. För mig är tankar och idé inte det viktiga utan jag gillar när man upplever att någon har brytt sig om sin egen process. Jag älskar hantverk och folklore. Traditionell folkkonst och konsthantverk från alla länder brukar verkligen komma åt mig känslomässigt. Mina bästa böcker handlar om tibetanska tigermattor och en annan om ryska balettens kostymer. Jag älskar färg, textil, måleri, stilen och mönster. Jag försöker titta på mycket, och kämpar med att undvika att särskilja vad som är ”fin eller fulkultur”.

Har du ett drömprojekt?

– Jag vill jobba stort och fritt. Ha mer tid till mina egna projekt. Kanske börja måla, väva eller gå en kurs i keramik.

Siri Carlén

“Det som gör mig balanserad är mina barn, att vara ute, åka skidor och klättra. Att rita, virka, sova och fika.”

Siri Carlén
Siri Carlén

Var kommer din inspiration ifrån?

– Jag är mycket influerad av alla människor i min närhet, inte minst mina föräldrar. Jag ser tydliga spår av det som kommit i min väg hela min uppväxt, till exempel är både Cilla och Charlott några som har påverkat mig tidigt och ständigt fortfarande. Jag är en frukt av det sammanhang jag kommer ifrån. En mix av måleri, från pappa, och textil, från mamma, jag jobbar med mönster och materialitet och färgskalan är nog rakt nedstigande ärvd. Vad vet jag. Men tittar man på det som mina vänner och familj håller på med så kan man nog se tydligt samband och släktskap. Det är fint tycker jag. Som att ingå i en rörelse eller en visuell familj.

Vad gör dig balanserad?

– Mina barn, att vara ute. Åka skidor och klättra!!! Att rita, virka, sova och fika.

Vad definierar dig?

– Det jag gör. Har absolut ingen självkänsla så när jag inte gör något vet jag inte vem jag är. Det är lite sorgligt och absolut något jag behöver jobba på. Min man är tvärt om, trygg och lugn och alltid sig själv. Man kan se olika spår av dessa två personligheter i barnen och det är skrämmande. Jag försöker vara en riktig och närvarande person för mina barn. En person som finns där för dem utan att ge avkall på mig själv. Jag tror att det är en rätt tydlig definition av mig.

Var ser du dig själv om fem år?

– Att jag får fortsätta göra det jag gör. Kanske lite bättre självkänsla och förhoppningsvis inte inte lika mycket berg och dalbana i humöret som nu.

Vilket livsfilosofi försöker du leva efter?

– Ha rimliga förväntningar. Kämpa på. Var nöjd. Och alltid tacksam för jag har det jävla bra ändå.

Siri Carlén
Siri Carlén
Siri Carlén

Här hittar du Siri:

@siricarlen

@siricarlen_drawings

Published March 16, 2020