MONICA REYES bor med sin man Adrian, dottern Naima och hunden Tuffy i Bed–Stuy, Brooklyn. Vi pratar med Monica om platser i världen att älska, New York, dottern Naima, och det nya brownstone-huset från 1900-talet som stått tomt i 20 år men som nu ska få ny form och nya ägare i form av familjen Reyes.
"Mångfalden runt mitt barn är fantastisk här – och det faktum att människor är olika men ändå lika kommer att bli en självklarhet för henne. Det är en gåva i dessa tider av polarisering."
Monica och Naima hemma i Brooklyn.
Hej Monica! Berätta om dig själv.
– Hej! Jag är född i Venezuela och flyttade till Sverige när jag var 6 år gammal. Det var en stor omställning och rentav en kulturkrock att flytta till Sverige. Någonstans kände jag mig nog aldrig riktigt hemma men nu bor jag i New York sedan 19 år. New York är en plats som jag har drömt om att bo på sedan jag var tonåring. Jag började jobba som modell när jag var 12 år och började tidigt resa mycket i jobbet eftersom Stockholm inte hade så mycket att erbjuda mig som rasifierad modell. Jag flyttade hit främst för modellkarriären men också för kärleken. Både jag och min man frilansar. Han jobbar som dj och reser mycket i jobbet. Senaste åren har det blivit mycket resande till fantastiska platser och nu får även Naima följa med. Just nu är vi på väg hem från Mexico efter en månads vistelse i väntan på att renoveringen av vårt brownstone från 1900-talet som stått tomt i 20 år, ska bli klar. Då inredning alltid varit min passion är det här en dröm som går i uppfyllelse. Jag samarbetar med en fantastisk arkitekt.
Vad betyder New York för dig?
– New York är hemma. En plats som jag har drömt om att bo på sedan jag var tonåring. Min man Adrian är en native New Yorker born and raised. Bed Stuy där vi bor är en stadsdel som är känt för sin starka känsla av gemenskap; många av Bed-Stuys invånare har bott där i generationer.
Monica bär en tröja från Market, byxor från Nagnata och Elisa Johnson solglasögon.
‘Det har varit så vackert att bevittna Naima som rider på vågorna i en bedömningsfri zon.’
Berätta om din dotter Naima.
– Naima är fantastisk. Hon är medveten, nyfiken och framåt. Har redan börjat prata tre språk och har på riktigt humor. Hon föddes under pandemin. Jag hade inte funderat så mycket på att skaffa barn men när jag började närma mig 40 kände jag att det var nu eller aldrig. Det är inte jättemånga bland våra vänner i NYC som skaffat barn så Naima har fullt med Tias och Tios omkring sig, haha. Att ha barn i en metropol är på många sätt annorlunda från min uppväxt i Stockholm. Mångfalden runt mitt barn är fantastisk här och det faktum att människor är olika men ändå lika kommer att bli en självklarhet för henne. Det gäller ras, religion, sexuell läggning och egentligen allt man vill. Det är en gåva i dessa tider av polarisering (även om du naturligtvis fortfarande måste ha viktiga samtal med dem om detta) och det absolut bästa med att uppfostra ett barn här.
Vad har hon lärt dig om livet?
– En av de största lärdomarna jag har lärt mig sedan jag blev förälder till Naima är att låta sitt barn känna känslorna och inte döma dem. Och det har varit så vackert att bevittna Naima som rider på vågorna i en bedömningsfri zon, har inspirerat mig att göra detsamma för mig själv. Hon påminner oss om att sakta ner. Vilken glädje det är att se världen genom hennes ögon. Att hitta förundran i de små sakerna och lek.
Monicas klänning kommer från Patbo och smycken från Mara Carrizo Scalise.
Monica har en poncho från Chloe och jeans från The Row. Naimas poncho kommer från Missioni, jeans från Zara och Nikesneakers.
Din favoritplats?
– Watermill i Long Island. Det är aunt Mary’s – min mans mosters sommarhus. Sommaren där är magisk, utedusch, ljumma sommarnätter och drömmiga stränder.
Vad drömmer du om?
– Om att få öppna ett litet hotell någonstans i världen. Drömplatsen skulle vara Venezuela där jag kan införliva det jag älskar interiör, musik, konst och gemenskap.
Vad älskar du?
– Drejeri! Leran har en lugnade och meditativ effekt och är det perfekta avbrottet från kaoset i NYC. När pandemi kom och NYC stängde ned, köpte jag en wheel som jag kunde fortsätta jobba på hemma. Med Naima och renovering har den stått och dammat… Hjälp! Mitt mål är nu att göra en dinnerware kollektion och jag jobbar mig sakta dit.
Vad hatar du?
– Jag hatar fördomar, diskriminering och snobbighet av alla slag – det reflekterar alltid den som dömer och inte på den som döms. Alla ska behandlas lika.
Vill du rekommendera något?
– Ja! Mexico City!!! Och kolla in Stretch and Bobitos Radio på Apple Music hits!
Mini me! Trench från Bottega Veneta och Naimas är från Zara.
MONICAS BÄSTA NEW YORK-TIPS!
THE SWAN ROOM på Nine Orchard är en av de vackraste barerna jag har sett – perfekta cocktails med musik kurerad av min man i en överdådig, gammaldags miljö.
Gå till lobbyn på ONE WORLDWIDE PLAZA där du kan se den största muralen i Nordamerika, gjord av Brooklyns egna Jose Parla.
ODO. Denna vackra lilla japanska restaurang ligger lite gömd i Flatiron. Du kanske missar det på gatan och när du går i en speakeasy vibe kanske du undrar var. Genom en bakdörr finns ett vackert omakaserum. Det är tyst, det är rent, det är vackert.
Vintageshopping pa 10 fFT SINGLE BY STELLA DALLAS i Williamsburg.
Tack Monica!