Hemma hos Mikaela Thimmig Bonde samsas genuin känsla och stram stilrenhet utan minsta konflikt. Här bor hon tillsammans med sin man, deras två barn och en gullig hund. Samt några höns som nyligen fått flytta in! Mikaela är designer och entreprenör och står tillsammans med vännen Ida bakom livsstilsvarumärket Malaika Cotton. Det startades som en reaktion till slit och släng mode, taskiga arbetsvillkor och en manifestation för den vardagliga enkla lyxen och tankar om ett enklare liv. Tack Mikaela!
Av: Karolina Borg/TWWP Foto: Linda Alfvegren/Agent Bauer
Hej Mikaela! Vad kul att vi fick hälsa på dig i ditt fantastiska hem. Vi börjar väl med den svåraste frågan. Vem är du?
– Ja det undrar nog jag med ibland… men kanske en rastlös, virrpanna med extremt mycket fokus och energi när jag engagerar mig i saker jag tycker är viktiga och roliga.
Okej, vilka tre tankar loopar mest i ditt huvud just nu?
– Olika affärsmodeller, nya sätt att jobba och leva på. Och alltid, alltid funderar jag på var jag ska bo och olika roliga nya projekt. Omställningar är också ett koncept som av naturliga skäl rullar.
Kimonos – Det jag helst går runt i hemma.
Huset där min farmor bodde och min pappa och som även jag växte upp i. Nu är det omgjort till bostadsrätter och på varje våningsplan bor syskon eller föräldrar. Hundar, indiska currygrytor, möbler och ungar har alltid åkt upp och ner mellan våningarna och det gör det fortfarande. Det är på gott och ont att ha familj så nära.
Kaffe gahhhhh!!!Klotlamporna är från loppis. Nuvarande köket var gymnastikrum och ateljé i huset då det först byggdes 1896.
På tal om affärsmodeller. Du är en av personerna bakom Malaika Cotton. Berätta!
– Malaika Cotton driver jag ihop med Ida Trygg Andersson och startades som en reaktion till slit och släng mode, taskiga arbetsvillkor och nånstans en manifestation för den vardagliga enkla lyxen och tankar om ett enklare liv. Vi jobbar med kvinnokollektiv och mindre workshops för att skapa arbetstillfällen i utsatta områden i framförallt Kenya. Våra smycken görs av återvunna gamla hänglås, dörrhandtag i mässing till exempel. Malaika Cotton har alltid handlat om ett holistiskt och hållbart arbetssätt. Vi förenar det sociala entreprenörskapet där vi skapar värde på ett större plan samtidigt som vi inte tummar på kvalité och kreativ vision.
Kimonos, kudden och filt är från Malaika Cotton. Allt är handgjort och görs i små hantverkskollektiv för att skapa arbeten och främja hållbar produktion.
Berätta om ert fantastiska hem och historien kring huset och flytten hit.
– Jag är uppvuxen i huset, mina föräldrar hyrde en av lägenheterna när jag var liten av min farmor som ägde huset. När hon gick bort så ombildades huset till bostadsrättsförening och vi köpte en av våningarna. I huset bor även mina föräldrar och min syster på varsitt våningsplan. Det var tänkt som en kortare lösning men vi trivdes och blev kvar!
Allt här är så fint och ombonat på ett stilrent vis. Hur tänker du kring inredning? Vad betyder det för dig?
– Hmm. Jag vet inte. Gillar att det skall kännas lugnt hemma. Jag gillar space, helst skulle jag nog inte ha några möbler alls. Men här har det blivit blandning av små udda saker från olika platser där man bott. Köper inte så ofta nytt utan lån-byter med min syster eller mamma i huset, klär om något, målar om lite, möblerar om lite. Typ så.
Och ni har precis skaffat höns, grattis! Hur går det?
– Gah! Vi har en räv som lurar runt varenda kväll, de måste ut 6.30 och de är super snåla på att värpa ägg än så länge. Men de är sjukt gulliga och förvånansvärt kram-vänliga. Kanske blir det coq au vin efter sommaren dock…
Stolen snodde jag av mamma som ville slänga för rottingryggen var lite trasig. Tyget är från en gammal poncho i ull från Sydamerika köpt på resa.
Tavlor som skall sättas upp nån gång… Tavlan längts bort är en mönster skiss på en matta min farmor designade. Annars är det en blandning av kompisars verk och min man Ossis tavla i förgrunden.
När är du som lyckligast?
– När jag är med dem jag älskar och får uppleva saker tillsammans med dem, helst i storslagen natur och där det finns chans till oväntade och spännande saker. Frihetskänslan.
Var hämtar du energi och varför tror du att det är så?
– I resor, förflyttning och förändring, utveckling. Jag gillar inte när det står still och när jag känner mig låst. Sen får jag mycket energi av möten och träffa nya människor och ta del av olika historier. Musik, Böcker, bildkonst såklart. Vad vore vårt samhälle utan kultur. Jag har också börjat träna igen efter långt uppehåll – det hjälper mot oro, ångest och allmänt pissigt humör.
Det låter fint. När vi tangerar ämnet – vilken är din favoritplats och varför?
– Kenya och Stockholms skärgård, dom stora vidderna och alltid nära till äventyret.
Handgjorda träskålar, fat och bestick från Malaika Cotton. Jag tar allt som pajat i frakten – älskar de som är spruckna.
Min man Ossi (trummis i Johnossi) målar i smyg, haha, där outade jag honom!
Knuts rum. Han har skrivit in sitt och bästisen Harrys namn i murstocken.
Tror du på ödet?
– Ja och nej. Tror på hårt jobb och lite tur och tajming. Eller vad menas egentligen med ödet? Tänker att alla de små besluten man tar banar man väg för den stora bilden.
Vad gör du om fem år?
– Om fem år har vi etablerat Malaika Cotton i fler länder och på ett personligt plan så jonglerar jag två tonårsbarn. Kanske har jag ett växthus och en ateljé. Kanske har jag tid att läsa mer.
Och vad drömmer du om just nu?
– Att krama min mamma och pappa och svärföräldrar. Ett växthus och en ateljé men också har jag massor av resor jag skulle vilja göra som jag antar får vänta. Får göra någon slags andlig inre resa istället. Hahaha.
Tack Mikaela! Till sist, vill du rekommendera något?
Fin låt “Heavens” från Johnossis nya skiva. Ett mysigt hotell vid kusten i Kenya som heter Kinondo Kwetu. Och att fylla en termos med kaffe och sätta sig på en sten i skogen.
