Hon drömmer om havet, iskaffe och trånga barer. Hon sjunger med en röst som förtrollar. Hon samlar på porslinsskor och är inne på gulliga dolkar. Låt oss presentera Maja Francis, som släpper en efterlängtad skiva efter sommaren!
Av: Bea Hellman/TWWP. Fotograf: Mira Wickman
Hej Maja, hur mår du idag?
– Hej! Trött, pirrig, glad, förvirrad och tacksam!
Det är kul och upplyftande att få hälsa på hemma hos dig. Är hemmet ditt safe space skulle du säga?
– Men åh, tack va glad jag blir! Så himla fint att ha er här. Jo, mitt hem är absolut ett litet safe space… en plats där jag kan vara precis den jag är … å typ fly verkligheten en stund!
Det finns en hel del grejer här, berätta om din inredningsstil!
– Jo, det finns ju det! haha! Har några gånger under åren försökt bli lite mer minimalistisk och ”vuxen” i min stil men gav upp det på vägen. Jag vet inte varför jag ville gå åt det hållet men jag kände nog nån slags press. ”Nu är du 30, nu kanske du måste sluta skriva på väggen med läppstift?” Men sen kände jag bara, varför måste jag det?? Det är ju bara nån påhittad normativ ram som jag försöker passa in i. Och även om jag ibland faller in i den känslan så försöker jag bara vifta bort den och inte tänka så mycket på vad jag har för stil eller ens identifiera mig med eller som något alls. Jag köper saker jag blir kär i och blir glad av helt enkelt! Men det går ju absolut ofta åt det lite kitschigare hållet. Senaste tiden har det varit mycket porslinssaker i olika former.
Okej, vilken är då din bästa grej?
– Såå svårt att välja pga har som sagt en miljon små prylar här hemma lol. Men min porslinssko-samling i fönstret och min snäcklampa är två favoriter just nu! Jag har samlat på mig skorna från loppisar och lampan är fyndad för 75:- på tradera, ä l s k a r att fynda!
Du kommer från en musikalisk bakgrund, var musiken ett självklart val hålla på med?
– Ja, det var nog det. Jag har aldrig tänkt på det riktigt som ett val eller ens ifrågasatt musiken i mitt liv förrän den blev för allvarlig. Den fanns i mig som liten, i min familj och den följde med mig och hjälpte mig hitta en känsla av att jag hade något eget, något som ingen annan behövde veta om, en helt fri plats. Det har verkligen varit en hand att hålla när det har varit stormigt i mig på olika vis … Dock har jag behövt jobba med relationen till musiken många gånger. Göra slut, bli i hop igen, gå i terapi för att förstå vad som gör ont och inte. Jag blandade ihop prestation och musik ett tag och då blev inget bra. Men nu har jag en bra relation med musiken igen! Jag tror helt enkelt att vi hör ihop.
Musiken fanns i mig som liten, i min familj och den följde med mig och hjälpte mig hitta en känsla av att jag hade något eget, något som ingen annan behövde veta om, en helt fri plats.
Vad lyssnar du själv på?
– Just nu mycket på Tori Amos, Nino de Marchena och Dolly Parton.
Vad drömmer du om?
– Havet i skåne, iskaffe, trånga barer.
Din röst är otrolig, hur har din musikaliska bana varit, har du hittat ett sound som passar dig eller söker du fortfarande?
– Tack snälla … <3
Jag började min musikaliska tripp i singer songwriter världen och spelade in allting själv i mitt vardagsrum rakt ut på Myspace (typ soundcloud/facebook fast för 15 år sen) och där träffade jag en amerikan som jag blev kär i, startade band och flyttade till Nashville med. Men efter att det tog slut och att eftersom det gjorde väldigt ont så sökte jag mig lite ifrån hela Nashvillegrejen och in i popvärlden. Det var kul och spännande, men nånstans på vägen tappade jag liksom lite bort vad jag egentligen ville säga … och min egen röst. Så de senaste åren har handlat om att hitta tillbaka till musik där min röst visar vägen och där den inte är dränkt i massa produktioner och autotune. Nu tycker jag att jag hittat till ett sound som jag bottnar i. Även om det säkert kommer förändras igen å igen. Det känns så härligt att jag har pirr i magen av musik igen!
Berätta om Tiny Tornados, och din kommande singel PMS Party. Skriver du om dig själv?
– Tiny Tornados skrev jag som den första låten efter att jag varit sjuk i depression och utmattning i nästan två år. Den handlar om när det går för fort upp och ner. Om hur det är att leva med ständiga små stormar som virvlar upp och skakar om. Den betyder mycket för mig för det var lite den låten som gjorde att jag ville skriva och sjunga igen efter en ganska lång paus.
PMS party är en sådan där låt som kom på 10 minuter, jag gick runt med gitarren här hemma och hade PMS och sjöng först lite på skoj ”I’m having a PMS party, nobody’s invited” men sen kände jag att jag gillade den på riktigt så jag skrev klart den och spelade in den och nu ska den släppas! Längtar!
Det gör vi med! Vad är du mest stolt över?
– Att jag tagit mig igenom massor av krig med min psykiska ohälsa men fortfarande finns kvar, och att jag fått ihop en hel skiva (!!!) som jag ska släppa efter sommaren!!
Vad inspirerar dig?
– Människor som är annorlunda, rosa fluffiga saker, 90-tals rom coms.
För ett tag sen fick du en ADHD-diagnos, vill du dela med dig? Har det förändrat något?
– Jo, eftersom jag haft återkommande depressioner och utmattningar sen tonåren men utan att förstå riktigt varför så blev allt så tydligt när jag fick min ADHD diagnos. Jag har i och med den kunnat förstå mig själv på ett helt annat sätt, och framför allt förstå mina svårigheter utan att döma mig själv så hårt. Även om det såklart finns massor jag vill jobba med även med en diagnos så känner jag mig inte lika ”konstig” nu när jag vet. Jag har också haft privilegiet att gå i terapi länge samt fått medicin som lite förändrat min värld. Äntligen kan jag läsa klart en text, orka hålla fokus i studion, tänka klart en tanke innan 10 andra kommer, inte alltid vara sen, sortera mina känslor, mm.mm.
JAG ÄR… en rosa röra.
JAG KÄNNER MIG BÄST NÄR … jag sitter vid pianot och sjunger utan att nån lyssnar.
JAG BLIR IRRITERAD PÅ … allt.
ETT MINNE JAG VILL DELA ÄR… när jag fick uppleva en Fado-konsert i en mini-liten halvfull bar i Portugal förra hösten. Jag förstod inte ett ord av vad hon sjöng om men tårarna trillade konstant, hon nådde liksom roten i mig bara med sin röst.
DET VIKTIGASTE NÄR DET KOMMER TILL RELATIONER ÄR… sårbarhet.
FÖR TILLFÄLLET ÄR JAG INNE PÅ … Betsey Johnsons 90-talskollektioner och gulliga dolkar.
JAG TRODDE INTE DETTA SKULLE HÄNDA MEN … jag är beroende av ”ett hus i solen”.