Hon startade Rättviseförmedlingen och var en av initiativtagarna till Stockholm Kvinnohistoriska Museum, hon har vunnit priser med titlar som “Årets Stockholmshjälte” och “Supertalang”, men tycker själv inte att hon är viktig när det gäller dessa frågor längre. Att hon blivit för slapp, bekväm och mesig. Vi hälsade på hemma hos Lina Thomsgård och tycker exakt tvärtom. Välkommen hem till supertalangen Lina Thomsgård som just nu i livet programleder, skriver, föreläser och gör podden “Dumma Människor” tillsammans med Björn Hedensjö. Sveriges största vetenskapspodd.
Av: Louise Rizell Foto: Mira Wickman
‘Jag tycker är viktig är att låta hemmet vara lite kul. Varför ska inredning vara så allvarligt när humor är det finaste vi har? Precis som i övriga livet har jag valt rolig framför snygg.’
Färgerna är ett samarbete mellan Arranging Things och Klint. Kakel från Toniton.
“Den stora svarta granitskivan valde förra ägaren och i början tyckte vi att den var för mörk och fläskig, men nu älskar vi den. Precis som hos människor mår hem bra av en gnutta mörker.”
Hej Lina! Hur mår du?
– Har blommande magkatarr efter en penicillinkur orsakad av urinvägsinfektion som en annan tonåring, tackar som frågar! Utöver det har terrass-säsongen precis inletts och då leker faktiskt livet på ett nästan fånigt sätt. En trädgård uppe i himlen! Ska köpa ett tält och börja sova här när barnen blir för jobbiga och deras urätna youghurtskålar för många.
Haha, låter underbart. Vem var du som barn? Hur har barndomen påverkat dig tror du?
– Jag var nog prick som jag är idag, eventuellt mindre passivt aggressiv och mer aktivt. Härjade för att få ha nytvättad volangklänning varje dag som slets sönder och blev lerig. Pysslade exakt hela tiden. Jag är skilsmässobarn vilket gav mig två familjer med allt kul – och allt bök – som det innebär. Tror just den där anpassningen till olika familjesystem delvis skapat en självständighet som kan vara så osammanlevbar med. Att jag liksom inte ska behöva någon eller något samtidigt som jag är nästan störigt social. Det var ett mål som min hårt arbetande mamma hade, att fostra självständiga och rediga barn. ”Det gick för långt” brukar hon sucka. Bakgrund är viktigt för mig, ens historia och hur den präglar referensramar och antaganden man har om andra. Att hänga ihop med något större bakåt i tiden – morfars rättvisepatos, mormors humor och kokkonst, farmors odlingar – ger mig, på ett lite konstigt omvänt vis framtidstro. En dag kommer jag utgöra mina barnbarnsbarns rötter, deras historia. Hur mäktigt?
30 kvm takterrass med sol hela dagen.
”Vi fyller en plastlåda med vatten och säger till barnen att det är en swimmingpool.”
Gillis Lundgrens loungefåtölj Impala från 70-talets Ikea.
Det ÄR mäktigt. Hur skulle du beskriva dig själv? Och hur skulle din man beskriva dig? Dina barn?
– Jag och Alex hade precis ett riktigt rallargräl där han sa att jag var egoistisk, martyrisk och självständig på gränsen till osammanlevbar med. Men sen samsades vi på sms så då frågade jag honom och han sa ”optimistisk, empatisk, social, flexibel, kreativ och företagsam”. Max tycker att jag är ”rolig och ibland stressad”, Vito tycker att jag är ”glass”. Allt stämmer! Själv tycker jag att jag är den enda på jordklotet som behöver göra ALLTING ALLTID åt ALLA som vanligt och ingen hjälp får man från NÅGON.
Stor igenkänning. Och vad är din sämsta och bästa egenskap?
– Den rediga självständigheten är både bäst och sämst. Jag klarar nästan allt men är oförmögen att be om hjälp när jag inte gör det och då blir jag istället martyrisk och hemsk.
Du är en av Sveriges viktigaste röster när det kommer till jämställdhet, hur jobbar vi framåt?
– Jag är inte viktig längre! Tycker det är utmärkt att folk slutat lyssna på mig i såna frågor – jag har blivit för slapp, bekväm och mesig. Men två nycklar för jämställdhet som folk pratar för lite om är vänskap och fantasi. Vi som fostrar barn måste jobba för att de hittar och behåller vänner av motsatt kön, med olika bakgrund och tankar, så att barnen begriper att inte hela världen är på det sätt just DU ser den. Att ifrågasätta system och tänka på andra kräver både mod och något som på psykologispråk heter ”theory of mind”, föreställningsförmåga. Är en annan värld möjlig, hur då, vad tror du? Utan den fantasin och utan vänner med andra erfarenheter har vi ingen motivation att begära mer, och ingen riktning. Sen måste vi lära våra barn att vara intresserade av omvärlden och inte bara av sig själva. Ha på radion hemma, titta på teve ihop, låt barnen vara med i samtal från tidig ålder.
Ert hem är så inspirerande, vi kände oss som hemma så fort vi klev in genom dörren. Hur tänker du kring inredning och vad är viktigt när man skapar ett hem?
– Å vad goals! Att folk ska trivas är verkligen a och o. Jag har räknat ut att trivsel inte alls handlar om att tycka om HEMMET, det är lätt att skapa ett snyggt hem, utan att tycka om SIG SJÄLV i hemmet. Precis som med vänskap. Vad händer med mig här? Vad händer med er när ni kommer in? Ni kanske känner er hela och rena för att vi har det lite stökigt, ni kanske känner er välkomna för att det är glada färger och står halväten mat överallt. Sånt räknas! Sen ska det vara praktiskt och där hjälpte vår otroliga kompis och arkitekt Louis Castaing oss, förvaring och hall måste fungera helt smärtfritt och så är det nu. Det har varit viktigt för oss att involvera barnen i det hela, ibland för mycket, dom har till exempel fått vara med och välja färger – fast först hade våra snillen till vänner på Arranging Things tillsammans med Klint tagit fram en palett där vi lätt kunde klistra upp lappar och prova oss fram. En annan sak jag tycker är viktig är att låta hemmet vara lite kul. Varför ska inredning vara så allvarligt när humor är det finaste vi har? Precis som i övriga livet har jag valt rolig framför snygg, och det syns nog hemma hos oss också.
‘Att hänga ihop med något större bakåt i tiden ger mig, på ett lite konstigt omvänt vis en framtidstro. En dag kommer jag utgöra mina barnbarnsbarns rötter, deras historia. Hur mäktigt?‚
”Focaccian är världens enklaste: på kvällen blandar du, mjöl, mkt lite jäst, salt och vatten tills det blir som en deg med lite kaksmetskonsistens, låt stå framme med duk eller plast över natten …
… och sen på med olja, rosmarin och salt, kanske nån sexig oliv. Tryck ut med fingrarna och in i ugnen på typ 220 grader tills det ser bra ut, ca 30 min? Stoppa sen i vad som helst och känn dig som Sophia Loren.”
Var hämtar du inspiration?
– Som med så mkt annat – i historien. Vad har våra föremål för proviniens, vem har skapat hyllan, vem ägde den innan oss? Att vårda relationerna till saker skapar värde så vi har köpt det mesta i andra hand, helst på Blocket där man får träffa dom som ägt ens soffa eller lampa. Jag kan få regelrätta sammanbrott om Alex vill att vi gör oss av med något, så som andra känner för hundvalpar kan jag känna för en halvpaj ljusstake från mina tonår i Paris. Men jag kollar också mycket på gamla bilder från folks verkliga liv, instagramkonton med gamla foton och den underbara tidningen Retro. Idag är den tillrättalagda estetiken ganska svår att inspireras av och förena med ett riktigt liv kan jag tycka. Det finns inga avställningsytor för yoghurtskålar på en ”skulptural pjäs”, det gör mig illa till mods när livet liksom städats bort på bilder.
Hur ser livet ut för dig just nu?
– Ingen ordning på allting, men det har det sällan varit och med två barn mindre ordning än någonsin. Känns som att jag inte gör annat än plockar kaplastavar och müsliflarn ur olika mattor? Men på jobbfronten är allt helt perfekt, äntligen. Jag driver eget igen efter några år som museichef, vilket är så fruktansvärt kul. Jag programleder, skriver och föreläser med Björn från vår psykologipodd Dumma Människor som har blivit Sveriges största vetenskapspodd men den är faktiskt rätt kul också och jag lär mig så mycket om allt knasigt vi människor gör. Ganska nyligen gick jag in som delägare i fenomenala företaget Blankens som jag följt i många år. Hållbara skitsnygga skor och väskor som inte överproducerar, jag lägger många timmar i veckan på att lära mig mer av briljanta Cecilia Blankens och hennes team. Likviditet! Lager! Läst! På det hela taget är mitt liv som en konstig quatro staggione av en massa saker jag älskar att göra men där inget riktigt hänger ihop för någon annan än mig.
Låter underbart. Vad är viktigast i livet just nu?
– Att ha ledig tid. Att ordna tillvaron så att det finns tid för familjen och öppning för oväntade och spännande saker, som exempelvis en oväntad och spännande tupplur på terrassen.
Vi är alltid sugna på rekommendationer, har du någon?
– Ja! Inte för att va husfru men att börja baka bröd och skaffa mig en planta som man kan skörda något ifrån har varit helbrägdagörande för min psykiska hälsa. Alltså minsta enklaste insatsen. Nåt frö i en kruka som blir fyra tomater som aldrig mognar. Mjöl, pyttelite jäst, salt och vatten som man låter stå framme över natten utan att knåda eller krångla, häll sen på plåt och in i ugn. Det är enklaste sättet att känna sig självförsörjande, kompetent och skapande. Vi tenderar att bara köpa saker istället för att skapa, vi konsumerar tv och serier och glömmer att göra lite själva med händerna. Har blivit en 30% lyckligare och bara 10% tjockare människa sen jag började baka varje dag för några år sen.
Bästa boktipsen inför semestern?
– Arkivism, en handbok som vi gav ut på Stockholms Kvinnohistoriska, om hur du arkiverar din mammas liv eller din mormors så att dom kan bli en del av morgondagens historieskrivning där kvinnor annars kommer utgöra en försvinnande liten del.
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
– Blir brutalt väckt 06 av min yngsta son, serverar honom yoghurt. Bakar ut brödet som just nu är focaccia med mortadella varje dag, efter en inspirerad påsk hos Alex släkt i Italien. Korvmacka är LIVET. Vi äter frulle när resten vaknat. Duschar hinner jag inte. Sen promenad till mitt EGNA kontor på andra sidan parken, jobbar och har möten och spelar kanske in podd. Sen hämtar jag leriga barn och brottas vilt med hälften av dom hela vägen hem. Sen äter vi mat, väldigt ofta med gäster för det är roligare att laga mat till många och då får man automatiskt sällis till barnen. Sen klämmer jag och barnen in oss i duschen allihop och somnar vid 20. Jag skulle kunna skylla på barnen men jag har alltid lagt mig snortidigt.
Hur ser framtiden ut? Finns det drömmar att förverkliga?
– Vi skriver sådana listor med jämna mellanrum, för att säkerställa att man inte tappar livsdrömmar utan istället gör små val i en riktning så att de faktiskt kan bli av. Att driva museum var en sån, att investera i bolag också, att ha egen lokal en annan. Kvar står att öppna restaurang och att bo utomlands eller åtminstone i Malmö eller Lund. Utöver det har vi en utbildningsidé som vi jobbar på och älskade Blankens ska ut i världen och bli unicorn. På det lilla planet hoppas jag att vår yngste ska lära sig sova i egen säng och att prata istället för att bara gorma obegripligheter, just nu kan han endast ett ord och det är ”glass”. Och kanske att jag ska lära mig be om hjälp när det krävs? Åtminstone med de där förbannade yoghurtskålarna.
Tack Lina! Nu några sista korta.
Film:
– Älskar allt av Agnès Jaoui, puttrigt vänligt och franskt. Sen är han väl cancellad men jag tokig i hemmen i Woody Allens filmer.
Plats:
– Är unik så jag vill nämna Bysistorget när körsbärsblommorna blommar, samt vår terrass.
Låt:
– Something on your mind – Karen Dalton
Restaurang:
– Racamaca, Bleck, Café Cuve och Alfredos i Lund
Person:
– Alex som står ut med mig trots allt ovan.
Mat:
– Korvmacka
Tack Lina, Alex, Max och Vito för att vi fick komma och hälsa på.
Published April 26, 2023
Sara ·
2 years ago
Mysig artikel och människa! Och ja, flytta till Lund uppmanar jag ALLA. Har bott utomlands på många platser och utöver det i Sthlm hela mitt liv. Men flyttade till Lund för några år sedan och älskar det så mycket!!
Sofia ·
2 years ago
Så fin läsning! Fina tankar kring såväl barn som hem!
Sara · 2 years ago
Mysig artikel och människa! Och ja, flytta till Lund uppmanar jag ALLA. Har bott utomlands på många platser och utöver det i Sthlm hela mitt liv. Men flyttade till Lund för några år sedan och älskar det så mycket!!
Sofia · 2 years ago
Så fin läsning! Fina tankar kring såväl barn som hem!