Josephine Blix

Small talk

Josephine Blix

JOSEPHINE VIVAN ELISABETH BLIX bor tillsammans med sin man Pehr, jack russell terriern Bosco och sonen Aldo i en underbar lägenhet i ett 20-talshus i Ålsten i Bromma. Hon driver företaget Midnatt som tillverkar samtida sängkläder i ekologisk bomull. Vi hälsade på för en pratstund om livsviktigheter som en ljusgul tygsko på ett italienskt stengolv, reikibehandlingar, levande antidepp och Midnatt såklart. Tack Josephine!  

Hej Josephine, hur mår du just nu?

– Fin fråga ändå. Om jag blundar, räknar till 10 och rensar med lite salvia för att inte låta 2020 fastna med sin dåliga energi i mitt hår kan jag ärligt säga att jag mår himla bra. Jag är älskad, förstådd, OCH har antikroppar. Bara en sån sak.

Vad härligt! Hur ser sommaren ut?

– Tror den ser alldeles fantastisk ut i sin skira skrud. Mina föräldrar har precis skaffat en gård på Österlen. Ett sånt ställe de alltid drömt om och nu planerar vi att fylla det med all family love vi har innanför bröstkorgarna. Efter månader av avstånd längtar jag så att jag knappt kan sitta still. Överblommade rosenbuskar, hav och naturvin. Vilda småkusiner och svassande tassar. Överallt. Herregud.

Berätta lite om Midnatt.

– För tre år sedan startade jag Midnatt tillsammans med min jobb-soulmate och symbiont Louisa. Vi är båda journalister i grunden och hade jobbat på redaktioner i flera år innan vi sa upp oss tillsammans (!) för att låta Midnatt se dagens ljus. Midnatt gör (oerhört fina) sängkläder för barn och vuxna i ekologisk bomull. Vi tyckte att branschen saknade ett prisvärt alternativ med stark varumärkeskänsla med ett utbud som vi själva ville ha. Så vi bestämde oss för att ta det utrymmet. Att sätta sig in i produktion var en stor utmaning för oss men självförtroendet till att bygga varumärke och kommunicera det fanns av någon anledning där utan att vi behövde leta efter det. Och det gick ju bra! Idag säljer vi midnatt hos ett 40tal återförsäljare runt om i världen och sedan starten har vi gång på gång fått uppleva att vår idé flyger. Väldigt stolt över det.

Josephine Blix
Josephine Blix

“Sätter vi upp en tavla tar jag nästan alltid ner den igen pga klarar inte av tanken på att bo i ett facit av hur allting blev. Ofärdigt kommer med så många möjligheter och frihetskänslor som färdigt aldrig gör.”

Josephine Blix
Josephine Blix

Hur tänker du kring inredning?

– Men klurigt det där. På ett sätt är jag en galen estet som snuddar vid ett ocd:igt beteende när det kommer till vissa saker. Älskar ju vackert. Å andra sidan är jag bekväm och ganska ofixig av mig och gillar som tur var allt som känns otvunget. Är man bohem då?? Du hittar aldrig ett smörpaket eller en petflaska på mitt matbord. Sånt finns det ju karaffer och små keramikkrus för… Och jag häller ofta upp kaffepulver, hundmat och välling i bruna papperspåsar för jag tycker det är ’härligt’. Haha. Men jag är totalt värdelös på praktiska detaljer. Det saknas alltid någon spot i taket på toan, besticken ligger på linneservetter i lådan istället för sorterade i såna där fack man köper och taklampan i sovrummet finns inte trots att vi bott här i 4 år. Sätter vi upp en tavla tar jag nästan alltid ner den igen pga klarar inte av tanken på att bo i ett facit av hur allting blev. Ofärdigt kommer med så många möjligheter och frihetskänslor som färdigt aldrig gör.

Var hämtar du inspiration?

– En ljusgul tygsko på ett italienskt stengolv, en liten aprikos som har kvisten och bladet kvar, någons självklara hållning, en perfekt skjorta, en eftermiddag i september, en stämning på en middag, en melodi som är fin, en formulering som är bra, en vän på en tisdag. Såna saker ni vet.

När mår du som bäst?

– När jag har fått vara själv i mitt universum ett tag och sedan liksom kan bjuda in alla jag älskar till en uppladdad version av samma universum.

Josephine Blix

"En ljusgul tygsko på ett italienskt stengolv, en liten aprikos som har kvisten och bladet kvar, någons självklara hållning, en perfekt skjorta, en eftermiddag i september, en stämning på en middag, en melodi som är fin, en formulering som är bra, en vän på en tisdag. Såna saker ni vet."

Josephine Blix
Josephine Blix
Josephine Blix

"Men såhär, jag tycker att allt ska vara så härligt det kan vara hela tiden och inte bara ibland. Det betyder ju inte att det inte kommer vara raka motsatsen till det ibland. Men eftersom jag är totalt värdelös på att spara, hålla mig, vara måttlig och över huvudet taget låta bli att göra något som jag fått feeling för att jag ska göra så är det mesta faktiskt rätt så härligt, rätt så ofta."

Josephine Blix

Så. Vem är du?

– Det finns något ironiskt med att jag så länge tänkte att jag visste precis vem jag var, alltid haft bra självkänsla och vad jag i alla fall tror kan beskrivas som distans till mig själv. Men något hände när jag fick min son. Eller när han fick mig? Har väl iofs alltid varit lite spirituell av mig, sett livet och mina relationer i många dimensioner och så. (Världen så svår att förstå annars?!) Men när Aldo föddes var det som som att en ny dörr öppnades till det där. Jag har börjat meditera, frågar kort om svar och går till andliga vägledare. Det har fått mig att inse vilken liten och kanske framförallt redigerad del av mig själv det var jag kände. Vet lite mer vem jag är för varje dag nu. Det är mäktigt. Och väldigt spännande. Tidigare liv och sånt absolut inkluderat 🙂

Vad fint. Vilka tre tankar loopar mest i ditt huvud för tillfället?

– Är jag tillräcklig för min son? Fast jag vet att jag är det. Är det motiverat att jag klickar hem den där grejen? Fast jag vet att det inte är det. Att jag måste ringa till mormor och berätta vad som hände idag fast jag vet att jag inte kan det längre. Och Kommer jag bjuda på något som inte har med burrata att göra i helgen? Fast jag vet att jag inte kommer det. Bjuda på något annat alltså. Det var kanske 4. Sorry!

Har du någon livsfilosofi?

– Nej. Men såhär, jag tycker att allt ska vara så härligt det kan vara hela tiden och inte bara ibland. Det betyder ju inte att det kommer vara raka motsatsen till det ibland. Men eftersom jag är totalt värdelös på att spara, hålla mig, vara måttlig och över huvudet taget låta bli att göra något som jag fått feeling för att jag ska göra så är det mesta faktiskt rätt så härligt, rätt så ofta.

Josephine Blix
Josephine Blix

Tror du på ödet?

– Såklart.

Var hämtar du energi? 

– Hos djuren. Så viktiga för mig, alltid. Inget slår ett mjukt hundöra eller en varm hästmule. Lägg till typ öppna fält, hög luft och någon lång enslig strandsträcka i den ekvationen så förstår man ju energihöjningen. Levande antidepp.

Berätta lite om ert hem?

– Litet och älskvärt. Vet att vi vuxit ur det för länge sen men har svårt att släppa ljuset, knarret, doften, livet här.

Vad drömmer du om just nu?

– I natt drömde jag att jag och min man flyttade in i ett kollektiv där vi växtfärgade linnedukar som vi sålde på en italiensk marknad. Vi gick barfota i löven (?) åt vindruvor och var lyckliga. Kan absolut tänka mig att fortsätta drömma om det. På ett mer jordnära plan drömmer jag nog ändå om det där huset med gamla fönster och vildvuxen trädgård lite utanför stan. Med betoning på lite. Kanske finns en berså eller en trapp där vi kan dricka kaffe eller vin ur små dricksglas och bli lite mer tantiga och gubbiga ihop med varje årstidsskifte.

Din sämsta och bästa egenskap?

– Jag ser saker. Detaljer och sammanhang. Inget går mig förbi. Känner mig alltid rik på någon historia. Liksom uppfylld. Det gör att det är roligt att vara jag. Behöver liksom inte så myket. Jag hoppas att just det avspeglas på min omgivning?! Eller så är det precis det som är min sämsta egenskap? Gud. Tankspridd, spretig och naiv. Det tar jättelång tid för mig att ta mig mellan platser. Stannar för mycket. Går åt fel håll, kommer försent osv. Antagligen otroligt irriterande.

Känner du dig vuxen?

– Nej, fast jag tar gärna emot den känslan med öppna armar när den väl infinner sig.

Tack Josephine. Till sist, vill du rekommendera något?

– Boka en reikibehandling. Det är en japansk healing där man med hjälp av handpåläggning flyttar runt och löser upp energierna i kroppen så de hamnar där de ska. Djupt läkande, avslappnande och rätt så magiskt faktiskt. För mig hundra gånger mer värt än en massage. Gillar i och för sig inte massage, men a – ni förstår ju vad jag menar.

Josephine Blix
Josephine Blix

Jag ser saker. Detaljer och sammanhang. Inget går mig förbi. Känner mig alltid rik på någon historia. Liksom uppfylld. Det gör att det är roligt att vara jag. Behöver liksom inte så myket. Jag hoppas att just det avspeglas på min omgivning?!

Josephine Blix
Published July 17, 2020

Lina Kjellvertz · 2 months ago
Åh herregud. sån girl crush på dig nu. ditt språk och dina HSP-tankar om livet och vardagslyx och det vackra i det ofärdiga SÅ spot on och självklart men så svårt att sätta ord och känsla på och du gör det med bravur. tack för inspiration! Lina

Josephine · 2 months ago
Näe va fint. TACK till dig för du skrev det till mig Lina <3

Emilia · 2 months ago
wow, helt tagen, vem är du ens, magiskt! E

Josephine · 2 months ago
Men hallå! *blir glad* x

Linn · 2 months ago
Vilket fint hem! Får man fråga var du köpt din kökssoffa? Den var så fin och lagom stor. Älskar även färgen på dina gardiner i vardagsrummet. Tack! /L

Josephine · 2 months ago
Hej Linn, tack :) soffan är Bukowskihandlad men gardinerna är från ikea, oerhört kapigt ju. //J

Sabina Schött · 2 months ago
Så fint Josephine! Måste testa reiki snarast..

Josephine · 2 months ago
Sabina hallå tack <3 Du måste.

Victoria · 2 months ago
Otroligt fint hem, ord, tankar, ja allt var härligt med detta small talk!

Maria · 2 months ago
Så fin grön vägg. Vad är det för färgkod?