Jag tycker verkligen att jag fått en bula nu. Kanske mer för att den är hård och spänd mer än särskilt stor. Det är sådär med den magiska perioden då man går från att vara allmänt jämnrund och slät som en säl. Till att faktiskt få mer som kurvor (?). Gillar iallafall att det syns nu.

Tittar på Morris mönster för att sy nya kuddar och ev dyna till tilltänkt kökssoffa? Den här är kanske lite väl vanlig men fin ändå.

Vi har plockat fram Cowboystaden som Harry fick i julklapp för två år sen. Älskar hur lekar går i cykler och utvecklas. Här kan vi sitta i timmar och skapa dramaturgi

Sen åkte vi med vänner till Stallet. Få ställen i världen som gör att jag blir så avslappnad. Här hälsar vi på nya Freya.

Sen blev det långpromenad i skogen, visar sig att jag måste ta det lite försiktigt med raska och kuperade utflykter. Jag känner (redan!) av hur det sliter och ilar i fogarna. Hade inte alls problem med foglossning något nämnvärt innan typ sista veckorna med Harry. Kan det va så att det kommer redan nu den här gången?

En lite blandad höst och julbukett dök upp från Flowery. Satt inget på den så vet inte om det är en gåva eller ett bud eller så, men i vilket fall stort tack den som skickade den.

Sen va det lite sängliggande här som vanligt. I veckan kommer sotaren och kollar vår murstock. Drömmen är att kunna ligga där i soffan och njuta ev vedbrasa efter årsskiftet.

Det här är bland det finaste jag vet. Barn och djur i natur. Känns provocerande hälsosamt och hurtigt!

Sen hängde vi med vänner, lagade middag, gosade med bebisar och satte upp det som kvarstod i köket. Visar lite kring det sen.

Jag har även fått några som svarat på frågan om att starta bokklubb så jag jobbar lite med att tänka ut formen för det. Kul!

Hoppas ni hade en fin helg.

Jag ser ut lite som en pensionerad hästskötare. Oljerockar och stora oversizetröjor. Men det här eviga regnandet gör att jag kan inte tänka mig klämma på mig något annat, (nu saknar jag bara en hund)

Det var farsdag ocv John firade vi med hemma dag, pyssel, te och lite presenter. Han fick en tweedkeps med dunstoppning och nedfällbara öronlappar, samt en skön ”regndagar” tröja. Känns som jag lite smått tvingar även honom att bli en pensionerad hästgårdsdrivare. Men han blev glad!

Just nu är Harry outtröttlig när det gäller att lära sig nya saker, läsa nya böcker, ritningar, konstruktioner och bokstäver. Vi försöker tålmodigt finnas där mest hela tiden för att svara på alla frågor och plocka fram lite kluriga material. Men just här hade jag lite gett upp. Det hade inte vart tyst i mitt öra på hela lördagen.

På söndagen skiftade tempot helt. Här kunde man höra en nål falla. Jag låg länge och läste en bok (som förövrigt är mkt bra men så mkt femenisktisk, svåranalyserat , kvinnokamps litteratur att jag nästan skönk genom kuddarna lite, kanske nån vill ha en bokklubb föresten?! Hojta då. )

Veckans enorma cravings. Körsbärssaft.

Sista gången i år jag kan ha min absoluta favorit combo med jeans, vins och trench. Vi ses till vagnpromenafer och våren.

Jag knep även årets första saffransbulle med mandelmassa i på Vetekatten. Nu känner jag mig som en riktig fuskis. Får hålla mig till 1 dec nu.

På jobbet blir det mycket långklänning och knytkappor nu när magen började titta fram. Jag var länge väldigt orolig att någon skulle lägga märke till magen. Men som en klok vän sa – man är aldrig så narcissistisk som under starten av graviditeten, tror att alla bryr sig. Ingen ser ett skit. Slut citat.

Provade ut lite nya vardagskläder då jag inte längre kom i byxor eller skjortor redan i vecka 14.

Här i ett par Maternity jeans från Top Shop och en skjorta från Wera.

Harry började ana att något inte stod rätt till tidigt då jag mått så illa och han undrar varför jag gör så många märkliga läten och måste ställa mig med huvudet mellan benen varje gång vi ska göra något. Vi valde att veckan efter KUB var gjord berätta för honom, även om det kändes tidigt. Han blev så glad och stolt fundersam  att jag i efterhand är väldigt nöjd med att vi berättade.

Jag satt och mös en del på vår lilla punchveranda och försökte släppa på min oro genom att anstränga mig att vara i nuet. En daglig utmaning. Svårare än man tror när oron äter upp en inifrån.

Håret växer men ögonbrynen bleknar. Måste vara Hormonellt.

Men magen växer också och det är ju delvis hormonellt det med. (lite pga av all glass)

Här har Harry målat av mig och bebisen i magen. Det är den finare teckning jag någonsin fått.

Harry. Det är som att jag ser honom klarare nu. Eller jag vet inte hur jag ska förklara det. Är det någon annan som känner igen det där att dom kommer fram lite starkare? Som att färgerna skruvas upp lite, personligheten och allt man älskar tar en tydligare roll. Eller är jag ensam här?

Levde (lever) på Soppa. Soppor av alla dess slag, men tänker att det är bra. Mycket grönsaker och annat gott som  behövs. Det är soppa och kolhydrater ungefär.

Och frukost. Frukost hela dagen kan man säga. Yougurt, te, juice, clementiner och mackor. Allt man behöver som gravid.

Det här halsbandet köpte jag till mig och min mamma när jag fick hennes Canserbesked i augusti. Jag har inte tagit av mig det sen dess. Mamma refererar till det som vår goda tur och vi tackar våra fyrklöver lite då och då när vi pratar framsteg och livet. Det är fint att dela en sådan symbol.

Här har jag spenderat obeskrivligt mycket tid. Vågrätt i vår soffa. Nästan så jag undrar om jag har någe muskler kvar att utnyttja. Men Iom illamåendet och tröttheten så låg jag i stort sätt all min lediga tid fram till vecka 16.

eller så ”klädde” jag mig och gick till bageriet eller till en vän och la mig på deras soffa. Såhär ungefär.

Här tyckte jag att min mage var enorm, det ska bli roligt att chocka med själv med lite verklighet om några veckor. Hahaha.