Week 13 – 17

På jobbet blir det mycket långklänning och knytkappor nu när magen började titta fram. Jag var länge väldigt orolig att någon skulle lägga märke till magen. Men som en klok vän sa – man är aldrig så narcissistisk som under starten av graviditeten, tror att alla bryr sig. Ingen ser ett skit. Slut citat.

Provade ut lite nya vardagskläder då jag inte längre kom i byxor eller skjortor redan i vecka 14.

Här i ett par Maternity jeans från Top Shop och en skjorta från Wera.

Harry började ana att något inte stod rätt till tidigt då jag mått så illa och han undrar varför jag gör så många märkliga läten och måste ställa mig med huvudet mellan benen varje gång vi ska göra något. Vi valde att veckan efter KUB var gjord berätta för honom, även om det kändes tidigt. Han blev så glad och stolt fundersam  att jag i efterhand är väldigt nöjd med att vi berättade.

Jag satt och mös en del på vår lilla punchveranda och försökte släppa på min oro genom att anstränga mig att vara i nuet. En daglig utmaning. Svårare än man tror när oron äter upp en inifrån.

Håret växer men ögonbrynen bleknar. Måste vara Hormonellt.

Men magen växer också och det är ju delvis hormonellt det med. (lite pga av all glass)

Här har Harry målat av mig och bebisen i magen. Det är den finare teckning jag någonsin fått.

Harry. Det är som att jag ser honom klarare nu. Eller jag vet inte hur jag ska förklara det. Är det någon annan som känner igen det där att dom kommer fram lite starkare? Som att färgerna skruvas upp lite, personligheten och allt man älskar tar en tydligare roll. Eller är jag ensam här?

Levde (lever) på Soppa. Soppor av alla dess slag, men tänker att det är bra. Mycket grönsaker och annat gott som  behövs. Det är soppa och kolhydrater ungefär.

Och frukost. Frukost hela dagen kan man säga. Yougurt, te, juice, clementiner och mackor. Allt man behöver som gravid.

Det här halsbandet köpte jag till mig och min mamma när jag fick hennes Canserbesked i augusti. Jag har inte tagit av mig det sen dess. Mamma refererar till det som vår goda tur och vi tackar våra fyrklöver lite då och då när vi pratar framsteg och livet. Det är fint att dela en sådan symbol.

Här har jag spenderat obeskrivligt mycket tid. Vågrätt i vår soffa. Nästan så jag undrar om jag har någe muskler kvar att utnyttja. Men Iom illamåendet och tröttheten så låg jag i stort sätt all min lediga tid fram till vecka 16.

eller så ”klädde” jag mig och gick till bageriet eller till en vän och la mig på deras soffa. Såhär ungefär.

Här tyckte jag att min mage var enorm, det ska bli roligt att chocka med själv med lite verklighet om några veckor. Hahaha.