Weekend

Helgen blev en blandning av små ärenden, familjetid och ett par sådana där praktiska beslut som markerar att man är på väg in i en ny fas.

På fredagen tog jag med mig några böcker tillbaka till biblioteket, den där enkla rutinen som jag alltid tycker om. Sen vidare förbi NK för att äntligen lägga beställningen på vår nya soffa. Det betyder också att våra Bröderna Andersson snart ska få flytta vidare — och om någon av er vill knipa dem innan jul, säg till. Det vore roligare om de hamnade hos någon jag känner än hos ”främlingar”.

John och jag firade beslutet på vårt sätt: ost och bubbelte.

Resten av kvällen ägnades åt att rensa garderober och hallar, dra ut det som fastnat i hörnen av månaderna. Vi gör plats för… ja, att andas. Och för att lämna bebistiden bakom oss på ett stillsamt sätt.

Lördagen var en familjedag.
Yoga först för mig, och sen gick vi till Gamla stan för att titta på några av statyerna Eli hört om på förskolan. Soligt och iskallt, röda kinder på alla. På kvällen hjälpte killarna mig att göra tryffelpasta, och Harry och jag såg Apornas planet. Det blev många samtal om hur det känns att vara nästan tonåring — det där mellanläget där allt både lockar och skrämmer lite.

Söndagen fylldes av bokläsning, städning, en klädhängare som äntligen kom upp i hallen, och ganska mycket vallande av både barn och hund mellan olika parker. En helt vanlig söndag, men på ett bra sätt.

Och nu tänkte jag börja se It’s All Her Fault. Har ni sett den?