Det är nästan på dagen ett år sedan vi fick nycklarna till huset. Det är inte klokt. Allt och ingenting är gjort. Vi har bara börjat skrapa på ytan men ändå känns det ”klart” på så många sätt. Snart är det dags för vår första hela sommar i huset och listan på grävarbeten, måleri och detaljer som ska komma på plats är lång men inte på något sätt betungande. Men tänkte ge er ett inlägg kring val av färg. Vi fick ju all färg av Happy Homes, från LYCKE. Så alla färgkoder är via deras utbud. Man kan självfallet välja NCS kod i beställningen också men jag hittade precis de färger jag letade efter utan att behöva egna.
Nästan allt jag gör börjar i bild. Ett konstverk, en tidningssida, ett fotografi som får ligga framme tills riktningen klarnar. Det har alltid varit mitt sätt att arbeta. Som barn gjorde jag klippböcker i mängder – byggde upp världar av papper, färg och form. Det fortsatte genom tonåren, med kataloger, museikort och bilder jag sparade som andra samlade på saker. Kultur och konst har alltid varit mitt verktyg för att fatta beslut – inte som dekoration, utan som ramverk. Det jag väljer idag har samma förankring som då, bara mer fokuserad.
Till Öland visste jag sedan första stund att jag blandade en grå med varm beige underton för fasaden, en djup skogsgrön för foder, fönsterkarmar, dörrar och beslag, och en varmvit för innerväggar och snickerier till kök och vardagsrum. Tanken är att det ska vara färger som redan finns runt huset – i stenarna, träden och havet. De känns naturliga och förändras med ljuset utan att störa helheten. Inte på något sätt revolutionerande men väldigt självklart.
Fasadfärgen är grå med ett stänk beige – tillräckligt varm för att inte kännas kall i skugga, men ändå tydligt grå. Den valdes ut mot sockel och stenläggning och fungerar år efter år. Blir även fint om vi väljer att lägga cedertak framöver.
Fasadfärgen heter Storm. En varmgrå ton med lite beige. Den har vi beslutat att ha som fasadfärg till alla tre byggnader – sommarhuset, gäststugan och förrådet. Lagom matt, stadig och naturlig mot sten, trä och grönska.
Fönsterkarmar och ytterfoder är Forest Green. Djupgrön med stark blå underton. Använd på fönster, dörrar och yttre snickerier. Känns väldigt klassisk och självklar i kustmiljö.
Snickerifärg inomhus är Mossa. Dov grön med lite grått i. Använd på snickerier och garderobsdörrar i barnens rum.
En tydlig men mjuk kulör som ger rummet egen karaktär. Lyme Stone White, Bruten varmvit och i vissa ljus nästan lite gyllende. Den är även målad på väggpanel och innertak. Skapar ett lugn och rymd i hela huset.
Väggfärg vardagsrummet, badrum och hallar är Pärla. En varmvit med dragning åt ostron. Den har vi använt i vardagsrummet. Ger en djup känsla utan att kännas mörk.
Helmatt för att ligga stilla i landskapet. Den gröna tonen är djup, med blå underton. Den påminner om gamla växthus, båthus, järnvägsstationer – färger som inte behöver förklaras, men som fungerar.
Väggarna inne går i varmvit, med variationer. I vardagsrummet har jag valt en ton som drar åt ostron – lite djupare, utan att kännas mörk. Den ger rummet ett mjukt djup och passar mot både trä och textil. Golven är i trä, såpskurade för att tåla bruk och åldras snyggt. Trappsteg och pelare är mörkbetsade – praktiskt och med lite tyngd.
Och visst finns där en längtan att skapa något som håller även känslomässigt. För mig och John, men också för barnen. Att de ska kunna kliva in här och känna igen sig. Inte i detaljerna, men i helheten. Det vi delar – böckerna, samtalen, hur vi möblerar runt en funktion snarare än ett intryck – det får ta plats.
På övervåningen i boningshuset är det så mkt kvar att göra. Men det går ändå framåt. Till midsommar hoppas jag att alla rum har tapet och att vi hunnit betsa alla sängar.
Jag dras till det som fungerar. Möbler som håller. Mönster som har struktur. Fiskben, tartan, paisley – inte för att markera stil, utan för att de har en rytm som håller ihop ett rum.
Jag har alltid uppskattat miljöer där det tänkts utan att det förklaras. Som Kettle’s Yard i Cambridge. Inte för att det är tillrättalagt, utan för att allt där inne verkar vara valt för att användas, och samtidigt för att betyda något. Den blandningen av vardag och tanke vill jag att det här huset också ska ha.
Jag är inte ens runt huset ett varv än men till sommaren tror jag alla tre husfasader är klara. Då ska planteringen starta. Tror att helheten med växter och krukor kommer göra det slutgiltiga resultatet perfekt för oss.
Jag har valt färger som får vara kvar. Som tål släkt, vänner, sommarveckor, regn, sol, barn, samtal och som bjuder in till tystnad. Vi vill ju bli gamla här. Allt behöver inte förklaras – det ska bara fungera, kännas självklart och hålla ihop över tid.
Det viktiga för mig har varit att skapa ett hem vi använder, men självfallet också ett projekt där jag i lagom takt kan jobba med att bevara och förfina det som känns som husets själ. Visionen är ett hus där allt får slitas, där färgen får blekna lite med åren, och där barnen en dag känner igen sig – i helheten, i tonen, i ledigheten och lugnet.
Jag vill att alla upplever och vilka vi var dom här åren ska sitta i väggarna och vad säger Julia och John mer än ostronvitt och Paisley.
Vill ni har fler inlägg från huset och hur jag tänker kring renoveringen?
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]
Katherine · 2 months ago
Men så vackert inlägg. Det är verkligen kärleken till en plats som skiner igenom. Kommer att bli alldeles självklart och underbart. Och ja, tack, keep'em coming, dina inlägg om huset.
Julia Hichens · 2 months ago
Stort tack- det känns verkligen så. Jag är ju inte spirituell, men ibland känns det som om vi bott här förr (eller jämt.) tack för kommentaren
Maria · 2 months ago
Ja gärna fler inlägg om långsiktig inredning, färgval och dina tankar om det!
Julia Hichens · 2 months ago
Absolut! Tack för att du kommenterar- kommer på beställning
Amanda · 2 months ago
Vill se ALLT!!! <3 Kan inte bli för mycket!!
Julia Hichens · 2 months ago
Tack, då kommer det mera vill jag lova!
Sofia · 2 months ago
Håller med! Sån vacker plats ni skapar för er familj och framåt.
Julia Hichens · 2 months ago
Tack <3