Celebrations
2 years ago
Förra lördagen var en av de finaste dagarna i mitt liv. Helt otroligt att känna sig så uppfylld och närvarande på samma gång. Att vara precis där i stunden. Allt bara pågick i ett sorl.
Jag hade bestämt mig för att hålla mitt välkomsttal (om så kort) med fokus på vad de betyder för mig, på en djupare nivå. Hur det är minimum stress innan, bara så fint att de ska samlas. Jag har känt att förberedelserna inför det här firande och möjligheten att äntligen få skämma bort alla jag har runt omkring mig varit en stor del av firandet i sig. Som att planera ett överraskningsparty för alla på en och samma gång. Kunde inte tänka mig ett bättre sätt att fira ”halvlek”på. Att få visa vad dom betyder, betytt och belyser i mitt liv. Och så lite dans på det.
Jag är nu såhär en vecka efter min 40 års fest fortfarande rörd och oerhört tacksam för allt.
Ni vet vilka ni är.
Jag hade beställt Grekisk mat och byggt buffé på höjden. Det har budats hem terriner och glas i veckor. Skålarna tog slut så jag fick plocka fram vaser till baguetter och popcorn. Precis så som man tänker att det blir när man slagit till ordentligt.
Hela lägenheten och utegården badade i rosor och sensommarljus.
Badkaret fylldes upp.
Tänk att så mycket kan hända mellan 35 och 40 så att det inte längre går att klä det i ord. Jag var tacksam på ett sätt jag inte känt sedan barnen kom. Mer om det senare.
Jag tog revansch på ballonger då John inte ville ha några på Konstnärsklubben när vi gifte oss. Det var helt rätt beslut. Ballonger alltså men även giftermålet.
Möblerade om så det skulle rymmas dans.
Bästa kombinationen är alkoholfritt, light cigarett och en näve popcorn.
Efterrätten kunde man hämta i köket. Där samlas ju alla ändå.
I tvrummet hade jag byggt kareokeeplats med läktarsoffa och dubbla mickar. Det var rätt lång kö därinne stundtals. Bäst var när mickarna laddade ur runt småtimmarna och det blev allsång.
Ute på gården serverades välkomstdrink och ostbricka. Vädret var makalöst så vi blev kvar en lång stund.
Jag hade ingen kamera, ingen tändare och inga bekymmer på hela kvällen. Tur man har vänner som tar så fina bilder att titta tillbaka på.
Och så kom dom, nästan alla. Precis sådär som dom är. Bäst.
Jag höll mitt välkomsttal eller min ”Willkommen, bienvenue, welcome” på uteplatsen.
Alla var otroligt stiliga och fina med varandra. Det bara flöt. Jag hörde skvaller, skratt, sång och skålande precis överallt hela tiden.
Jag kunde vila i att festen gör dom, för mig. Men också vara så glad över att få ge dom en kväll där deras betydelse i mitt liv fick vara i fokus.
En annan fördel med att ha fest är att stå och titta på människor man tycker mycket om hitta en annan man tycker mycket om. Som här.
Dresscode: Stunning. Ingen missade på den.
Men resten av historien lämnar jag till oss som var där.
Ett stort tack. Nu ska jag ha vad som tveklöst kommer bli det bästa året i mitt liv. En fest var femte år bör man ha va?
Tack.
Julia Hichens
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]
Ellinor · 2 years ago
Men Wow!