Week 50
3 years ago
Röda klockor och beställa julmaten i hallen. Det blir en liten jul i år så jag ska göra allt gott men litet. Ingen stress, ingen press och bara det bästa av det bästa.
Letar efter en notbok med lite utmanande musik för Harry och hans piano. Hedengrens hade inga tyvärr, men man går ju aldrig tomhänt därifrån. Köpte julens bladvändare.
Sturebadet för att boka en klassisk djupgående massage.
Zara för att införskaffa så många Chminey ljus som möjligen går att bära. Doftar brasa och santal och kostar knappt något.
Ost och apelsiner byggde denna kropp.
Lät liljorna slå ut. Som små amaryllis. Vill hitta mörkröda liljor att blanda ut julblommorna med.
Änderna till granen. Handblåsta och med en krans runt halsen. Kanske finaste på år.
En sista NK runda för barnböcker och Julkaffe. Det har också börjar arbeta en tjej på Totême som heter Alice och hon är bara alldeles för gullig och är otroligt mysig att prata mode och annat med. Svänger förbi lite för ofta.
Tog pojkarna på julskyltningen.
De fick lämna sina julklappslistor i tomtens brevlåda och sen välja sina kulor. (Evigt tjat jag vet)
Jag var som vanligt inte med på bild alls. Men lyckades ta ett när vi drack kaffe på franska och på min julklapp till mig själv. Tennisarmbandet som matchar min vigselring.
Hemma kom allt pynt äntligen fram. Nötknäpparna från Danmark.
Den mörkröda amaryllisen i spegelglaser.
Sydde om en av mina underbara halsdukar för nu har jag letat den perfekta Tartan så länge. Men här fanns den ju precis framför ögat på mig. Det blev fantastiskt mjuka julkuddar att plocka fram varje år. Tack vara éadai.
Kramades med brända röda band i alla små kikfönster.
Serveringsgången ska snart bli Julby, men i väntan.
Harry gjorde sig redo för Lucia med tomteluva.
Sturehofs matmarknad skickade ett Alicia bud. Så vi bjöd över pappa på att köpa gran och äta sill. Magisk kombination ändå.
Han var som alltid en välklädd vinterdröm i hatt och Manchester.
Alla barnen grät och det var inte en grej som gick rätt. Hormoner och anspänning, alla vuxna skrattade och slutligen fick vi hem grannen. Lugnet lade sig.
Det är väl det där som är jul, man får försöka parera allas förväntningar och samla på minerna. Det som inte är picture perfekt är perfekt på andra sätt.
Gick förbi nere på gatan när jag skulle på en ansiktsbehandling jag fått! Helt magiskt ska berätta mer sen om den eftersom det var en sån gåva som jag vill berätta om. Men såg den här kransen och tänkte på en av mina bästa vänner Carolina Storm som jag nu känt så pass länge att jag inte längre tänker på att vi nyss lärde känna varandra. Kände sån tacksamhet för det att jag blev lite tagen. Kransen och bandet var så hon och det fick representera vänskap.
Sprutade på mig min önskeparfym och vandrade in i sista veckan innan jul.
Kram
Julia Hichens
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]