Last week of summer

Hemma i stan igen efter semestern kändes fantastiskt. Det har varit fint att vara iväg men inser också vilken vanemänniska jag är. Saknar mina lakan och mitt porslin, dofterna mest kanske.

Det var kallt men vackert i Stockholm.

Jag fick ta på mig kavaj och skaffa skrivblock och pennor inför terminsstarten.

Tog barnen till alla parker i närområdet.

Harry valde färg till sina möbler.

Vi badade ovetandes om badförbudet.

Vi badade även i alla små bäckar vi kunde hitta.

Sen satte vi igång fläktarna för att vädra ut fukten som hänge tungt i luften.

Jag slipade ned och vaxade in vår säng. Tänkt göra sen jag köpte den. Blev över förväntan.

Tände doftljus och läste en ny bok.

Vi byggde banor och kojor av all wellpapp vi kunde hitta.

Barnen längtade efter morfar.

Jag skruvade, målade och drack vin.

Bar och slängde, konkade och putsade.

Städade ur skåp och sorterade upp sminket som får plockas fram strax.

Harrys rum blev magiskt och tonårigt.

Köpte bönor, svamp och blommor.

Fyllde alla rum.

Gick tio meter bakom för att ta in. Bästa knepet att stanna upp och känna sån tacksamhet.

Blandade vass och hortensia, kändes brittiskt.

Vi tog kvällspromenader och fortsatte bada på underliga ställen.

Precis innan helgen landade ett paket från Sézane. Jag hoppades förgäves på att sommaren skulle komma tillbaka så jag kan bära plagget.