Weekend
3 years ago
Förra helgen var lite av ett void. John var äntligen hemma från inspelning men alla rutiner var rubbade. Vädret gjorde en helomvändning och våren var som bortblåst. Jag var lite låg och försökte promenera mig och barnen till någon form av fejkad lyckorus. Fungerade sådär. Så köpte mig lite lycka i form av nya ramar i ben till våra bröllopsfoton. Var ett gott försök iallafall.
Ja det var grått och här i kungsan tog jag en förhoppningsvis är det här den sista snön bilden. Eli somnade i vagnen. Det känns också lite som ”en sista” nu är han stor, fyller tre om några veckor och dagsvilorna och vagnen är snart ett minne blott.
Jag packade upp Picasso eller ”Dobby” som Gustav kallade den i hyllan. Fyndade honom på Frida Finds öppningskväll förra veckan. Han gör sig bra där i hallen. Köpte två fototryck också men dom ska jag rama om innan dom får komma upp i serveringsgången.
Hem kom en liten pralin från Vestiare. Den kontrasterade kragen gör den sådär söt som man bara kan vara i tweed.
Men med jeans och liten klack blir den perfekt för uteservering och kanske lite dans?
Barnen rullade runt i olika soffor och sängar och jag kände mig som en levande dammsugare. Kan det vara så att det är dags att rensa ur deras rum på saker så vi får fram det som egentligen vill leka med? Kanske är det samma för rummet som med vagnen, det är en ny era av lek på gång?
När det snöade som värst ville jag söka ljus i mörkret och bestämde mig för att handla den där lyktan som ska hänga i serveringsgången. Det visade sig behövas en elektriker på plats när jag skulle montera den. Men det kommer bli alldeles perfekt när det är klart.
Skaffade den i samma antika mässing som de lamporna vi har i salongen.
Orkidéerna står sig och jag har förstått att det där med att vattna bara söndagar är knepet. Snart ska det bli påskbukett där i hallen och jag längtar efter att ta fram
Äggen.
Pälsade på mig för att ta oss till en premiär.
Eli skulle nämligen gå med mig på bio för första gången. Först åt vi på Tokyo ramen och sen var det dags för filmstaden. Alla första gånger är så magiska. Han var såklart för lätt för stolen, fick sitta i mitt knä, somnade halvvägs. Men allt som allt en härlig första gång.
Vi gick tillsammans hem och hoppades på en soligare vecka. Månare skifta mindset lite tror jag. Sen Succession maraton och chark i soffan. Det räddar vilken helg som helst.
Hoppas ni hade det fint (förra helgen då, och denna?)
Julia Hichens
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]