Bye bye
5 years ago
I veckan sålde vi vårt hus. Vi har ju bestämt oss för ett tagg sen så det kom ju inte på något sätt som en överraskning, men vad som gjorde det var känslorna.
I samma sekund som vi skrev på blev jag som förfärligt ledsen.
Det kändes som att göra slut med någon på grund av distansförhållande och inte för att man slutat älska.
Jag kommer sakna så vansinnigt mycket med huset och jag har ingen aning om det här är det dummaste vi gör.
Men ibland måste man våga hoppa.
Vi kan inte bara drömma och tala om saker när man kan förändra och förverkliga drömmar så är det väl så att man måste pröva?
Vi bor nu här i ungefär tre månader till och jag ska försöka ge huset all min uppmärksamhet och kärlek fram till dess.
Som att verkligen ta in varje vinkel. Försöka minnas alla stunder och skratt vi haft.
Jag ska ligga uppe när dom andra somnat och ta in hur regnet smattrar mot rutorna. Hur årstiden förändras utanför altandörren och höra knarret i trappan av barnfötter.
Ja kortfattat ska jag romantisera sönder allt nu så jag kanske är klar sen när vi lämnar.
Vi har upplevt så mycket i det här huset på fyra år. Det går inte att ta in. Men lite därför vi vill börja på ny kula också.
Jag kommer mest sakna årstidsväxlingar man ser i naturen. Rådjuren och allt djurliv. Trädgården och min hortensiarabatt. Vårt sovrum som är tyst som i en kyrka.
Men det är ju för att vi vill som vi flyttar, så jag ska se till att inte sörja utan bara mest va. Vara här i nuet.
Sen ska vi ju samtidigt planera en renovering av vår nya lägenhet men det är en helt annan historia.
Julia Hichens
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]
Ellinor · 5 years ago
Men så spännande! Jag är så galet färdig med att bo i hus. Ett ständigt arbetsläger och ett aldrig sinande projekt. Drömmer om en liten lägenhet, men min man är dessvärre inte med på noterna. Så än så länge får jag fortsätta att drömma.
Victoria Glosemeyer · 5 years ago
Vi tog vårt pick och pack, maken och jag och tre ungdomar och hund, sålde huset och flyttade till mycket mindre lägenhet i stan. Det. Bästa. Vi. Gjort. Så färdig med hus, efter över tjugo år som husägare.
Maricka · 5 years ago
Grattis till allt det nya. Det är alltid skrämmande att ta hopp men som Kirkegaard skrev: att våga är att förlora fotfästet en stund. (Att inte våga är att förlora sig själv.) Snart när marken igen! ❤️
josefin · 5 years ago
Kände exakt samma när vi sålde vår lägenhet och kan fortfarande längta efter den. Min man försökte tom häva köpet i panik… haha. Samtidigt som vi inte ångrar en dag att vi flyttade ut till Nacka. Lycka till, alltid mycket roligt med nytt!
Amanda · 5 years ago
Stort grattis ♥️ Tror ni gör helt rätt, magen säger var ni ska bo och en kan bara lyssna!
Anna · 5 years ago
Åh vad spännande att följa en renovering och helt rätt! Varför bara drömma om man kan göra ngt åt det? Det går alltid att ångra sig!
Sanna · 5 years ago
Spännande! Hur känner er stora kille inför att byta skola och få nya kompisar? Om han nu ska det vill säga:)
Suz · 5 years ago
Hej Julia. Jag tycker du och din man är väldigt inspirerande som gör precis det som du själv skriver "man kan inte bara drömma och tala om saker när man kan göra nått åt det". Livet är för kort för att inte våga "hoppa". Så heja er. Och stort grattis! Jag, min man och våra tre barn under 5 flyttade ut från stan till hus för 1.5 år sen. När vi köpte huset sa vi till varann " detta är inte for life, vi tar ett år i taget". Så vad vet vi, kanske flyttar vi tillbaka till stan om ett år, tre år eller aldrig. Det jag vet är att magkänslan ljuger inte. Igen - grattis och tack för att vi får hänga med på ett litet lite hörn