Vi vaknar vid halv sju allihopa och än sålänge har semi lite samma rutin.
Harry kommer upp och kravlar upp i sängen. Ibland äter vi där, ibland inte. Smulor i sängen kan vara det mest hemtrevliga och obekväma jag vet på samma gång.
Ibland vaknar någon härinne och då får vi samla ihop oss för att det inte ska kännas som vi är särbo.
Sen stressas det på nån skjorta och samlas ihop någon ryggsäck och knuffas ut genom dörren.
Den här har tillockmed börjar packa sin ryggsäck själv som en tröst då han ser att jag inte fått kläm riktigt på tvåbarnslivet än.
Jag får inte riktigt till det. Våra mornar numera är lite upp och ned. Ingen ställer klockor, men ändå finns det massa tider att passa. John jobbar visserligen hemma men han har morgonmöten som kräver samma närvaro öven om kontorsstolen är placerad i vårt sovrum. Vi ör bra på att hjälpas åt verkligen, men jag är så förvånad över att jag inte hinner någonting. Alltså jag har samma kläder i kanske en vecka för jag hinner inte hitta nått nytt innan nästa dag tornar upp sig. Jag måste säga att hur mysigt bebisbubblan än är så har glömt hur svårt det är att amma, klä på sig, gå på toa, laga frukost och köra bil med någon annan klistrad på kroppen.
Hur kan allt ta sådan tid?
Men främst känns det som jag brottas med idealet att inte bli stressad eller brusa upp, jag vill att det ska vara trevligt. Nu inser jag att jag måste börja med det där micromanegment som jag så länge skjutit i dörren. Det blir till att lägga fram kläder, duka frukostbordet, duscha och packa väskor, fylla kaffemaskinen kvällen innanför annars kommer det aldrig att fungera i längden.
Hur gör ni, delar ni upp morgonen mellan er på något vis, vem lämnar, hämtar, lagar, stjussar, packar och sånt i era familjer?
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]
Kikki · 6 years ago
Fina du! Mysigt och jobbigt om vartannat, så kommer jag ihåg det. Mina gullungar är 7 och 10 och vi har ett schema för lämning och hämtning, satte det ganska tidigt: det som avgjorde det för oss var att då vet jag vilka timmar jag har att boka in möten på jobbet och likaså min man. Så vi slapp stämma av hela tiden. En tar morgonen den andra eftermiddagen. Den som hämtar lagar middag (och det är något enkelt). Skjutsar till aktiviteter gör vi varannan gång som standard och anpassar sen efter den dagens behov. Vad gäller packning och kläder involverade vi barnen tidigt för att de skulle känna att de bestämde själva över kläderna samtidigt som det underlättade för oss och fick dem att ta ansvar. Så nu packar de båda sina väskor och håller koll på vad som ska med. Såklart har vi ett litet extra öga, om det är ngt som är extra viktigt att det ska med. Jag tyckte inledningsvis att det var trist att ha "strikta" scheman och rutiner men jag svängde ganska fort. Det gör att mkt av det där vi tjafsade om blev en ickefråga och vi kunde fokusera på roligare saker istället. Dukar frukostbordet gör vi oxå på kvällen, samtidigt som vi väntar på att kvällsteet ska koka upp och dra färdigt. Kram och tack för att du delar med dej!
Kikki · 6 years ago
Och just det, den som inte lämnar på morgonen går tidigare hemifrån, jag brukar träna innan jobbet och min man brukar börja jobbet litet tidigare. Och den som lämnar barnen på ngn aktivitet passar på att träna eller ta en promenad då, kanske med en kompis om man har turen att den har barn på samma aktivitet eller med en kompis på telefon, för att få in litet egentid i de där stunderna som lätt kan kännas att de springer ifrån en :)
Klara · 6 years ago
Åh minns det första tiden med två så väl, känslan av stress och kaos var aldrig långt borta. Man landar vart efter i allt. På vägen är det inte alltid så ”trevligt” nej haha. Lite planering skadar ju inte förstås och att skala bort sånt som kanske inte är så nödvändigt och där är ju alla olika. Vi landade rätt snabbt i att min man som ändå skulle upp och iväg till jobb lämnade storasyskonet på förskolan. Det gjorde han även om han jobbade hemma vissa dagar. Men var jag tvungen att lämna själv så skippade jag duschen och placerade storasyskonet med smörgås framför TV:n medan jag ammade. Inga dukade bord här inte. Kläder och rygga plockades fram och packades dagen innan. Lycka till, alla nya rutiner landar snart!
Sara · 6 years ago
Ja herregud, morgnarna! Har en två-månaders och en extremt bestämd treåring med dåligt morgonhumör som ska va på föris kl09. Sambon åker hemifrån vid 05 så jag är all alone i kampen att få på treåringen kläder som hyfsat passar vädret (hur hon ser ut har jag gett upp) då vi inte kommer ut ur dörren överhuvudtaget om hon inte får välja kläder själv. Provade med att hon fick bestämma och lägga fram kläder kvällen innan men sen nästa morgon ville hon oftast ändå ha nåt annat och då blev det tjafs iallafall så det la vi ner. Frukost vägrar hon så har börjat packa ner en macka/smoothie/drickyoghurt/frukt och gjort det som en mysig grej att hon får äta på en bänk framför en fontän i en park eller, om vi har bråttom, i vagnen på väg till föris. Då brukar hon få i sig några tuggor iallafall. Har fått släppa på alla krav jag tidigare haft om vad man har på sig, att man äter frukost ihop och hur borstat håret är, annars skulle jag inte fixa morgnarna alls. Ibland har lillebror fortfarande pyjamas på sig under overallen eller filten i vagnen så klär jag på honom när vi kommer hem efter lämning, haha! Jag hämtar 15, då leker vi i någon park medan bebisen sover i vagnen till 17 då vi går hem och äter middag som sambon lagat. Sen när vi båda börjar jobba igen kommer sambon få både lämna och hämta 90% av tiden för annars får jag inte ihop det att jobba heltid, sen tar jag mer ansvar för barnen på kvällarna och då kan han jobba lite till om han behöver eller så gör han det tidiga lördagsmorgnar innan vi andra klivit upp. Fattar inte hur andra med heltidsjobb Och småbarn får ihop livet?
Hanna · 6 years ago
Vi är föräldralediga på halvtid båda två, så den som är föräldraledig har morgonansvaret och lämnar och hämtar storebror på förskolan. Nu under Corona så arbetar båda hemifrån och har min man inget möte när jag ska lämna så brukar lillasyster få stanna hemma med honom och så cyklar jag med storebror till förskolan, det tar typ 10 min fram och tillbaka. Frukostansvaret delar vi på eftersom frukosten är "innan arbetstid", så vi sitter ner och äter frukost ihop och sedan går den arbetande föräldern till kontoret aka gästrummet och den andra hänger med barnen. Men lillasyster har oftast pyjamas på vid lämning och jag är inte mitt piffigaste jag men whatever. Jag brukar duscha och lillasyster sitta i sin stol i badrummet efter lämning, då har vi lite spatid, men det är ju inga 30 minuters duschar vi pratar om, de får jag ta på kvällen... Eller ibland kliver jag upp vid sex innan familjen, duschar och sitter i morgonrocken och dricker te och scrollar på mobilen, ljuvligt!
. · 6 years ago
Vi har båda barnen (4 och 2 år) hemma och slipper stressa någonstans. Jag är gravid med tredje som kommer i september. Pappan tar alla morgnar och gör frukost, medan jag sover. Jag går upp strax innan 8 och tar över barnen, för då börjar min man jobba (har hemmakontor) då äter jag frukost och barnen leker självständigt eller målar osv. När det inte är Corona så åker vi iväg på aktiviteter, träffar andra hemmabarn, åker till olika parker, museum, en underbar öppen förskola med endast stora hemmabarn, samt att mormor och morfar passar dem två dagar i veckan, och då har jag egentid eller uträttar ärenden :) Nu är vi dock hemma pga Corona och är det fint väder går vi ner till stranden och badar, åker på utflykt till skogen, till olika parker osv. Min man har alltid hemmakontor oavsett Corona så han är väldigt flexibel, äter lunch med oss och kan fika i trädgården osv. Vi har valt att maximera tiden med barnen, livspusslet med förskola och heltidsjobb fungerade inte för oss :) Vårt livs bästa beslut för oss som annars är högutbildade högpresterande höginkomsttagare var att växla ner och hitta andra värden i livet. Vi badar inte i pengar men saknar heller inget. Första tiden med två barn är kämpig, men du ska se att ni landar i det snart och hittar en väg som känns rätt för er. Kram!