In sickness and… well

Alltså i veckan gjorde jag något sjukt. Alltså så där sjukt så man i efterhand inte förstår hur knäpp man är. Jag inser att jag på riktigt är lite skadad, men inte på något elakt, läskigt eller livsavgörande sätt men på ett rätt larvigt och analt vis kanske man kan lätt säga. Då är det tur att man har bästa vänner som påpekar att man blivit lite sjuk i huvudet( tack Sofia) Hon gillar ju mig på det där sättet som gör det roligt att utvecklas och skratta (håna) åt sånt som är vridet. För det här är vridet.

Alltså såhär. Jag har alltså i ett bildinlägg bluuurat bort färg. Och alltså inte där det är fult eller med ett filter utan hållt på å färglagt som en fyraåring i bilder för att de ”störde”. Och vad kan det va för vidrigt som du kladdat bort då tänker ni, näää men en vacker rododendron i lila svarar den sjuke då. OCH ett fint sommarnagelack. Det är väl det sjukaste ni läst va? Måste gå i färgterapi. Eller typ chockbehandling – el är nog det enda som funkar.

Inte blev det snyggt heller. Kolla på det här och var goda att skratta. Så nu är det erkänt och ur världen och jag ska läsa trosbönen varje morgon. Hoppas jag…Herregud Julia.

Har ni grejer ni gjort som är / var sådär knäppa bara? Please shere så jag inte behöver känna mig som en ensam galning hela dagen.