Week one
6 years ago
Idag onsdag blir Eli en vecka gammal. Den här veckan har gått ohyggligt fort och samtidigt förändrat våra liv i grundvalarna. För mig förvånades jag över att när han var här kändes det som om han alltid vart det. Det händer något med känslan va familj när man blir fyra, det expanderar inte bara i antal utan det gör något fysiologiskt med hela inställningen i kroppen. Precis lika härlig och omvälvande som vid första gången men också utan den där skräcken av att inte veta något, inte kunna förutse och att hela tiden drabbas av nya insikter både underbara och svåra. Så som första gången var, en berg och dalbana.
Jag upplever att det den här gången redan har lagt sig till rätta, man är redan förälder och man kan sitt sätt att bara det på. Framöver kommer det visa sig vilka olikheter och förändringar i detta föräldrarskap som vi kommer behöva göra då vi möter en ny person men för stunden är det mest njutbart.
En vecka nu sen förlossningen, ska ta och skriva den där berättelsen. Men det är lite så med förlossningar att jag brukar behöva några dagar eller veckors distans för att beskriva dom rättvist.
Hur upplevde ni er första tid efter förlossningen och om ni har flera barn, var det stor skillnad vid första kontra andra barnet?
Julia Hichens
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]
Linda · 6 years ago
Alltså han är så söt! Stort grattis! Jag kände en otroligt snabb och intensiv anknytning till lillebror, alltså total kärlekschock jag inte kände första gången. Men sen kom en del mörker ett tag, tröttare än tröttast, mer öm efter förlossning o mkt längre återhämtning, grät varje gång på BVC och sov i väntrummet någon gång tom. Första tiden känns idag väldigt diffus och jag ser så ledsen ut på foton. Tog de berömda 3 månaderna och efter det har allt blivit oerhört mkt lättare, önskar jag fått/bett om mer hjälp och avlastning.
Tove · 6 years ago
Man känner bebisgoset genom bilderna. Den första tiden är så magisk. Grattis!
Hanna · 6 years ago
För mig var det stor skillnad med storebror och lillasyster! Återhämtningen efter förlossningen gick mycket fortare och så kände jag mig så mycket lugnare och tryggare. Allt var så enkelt med lillasyster och är fortfarande, 10 månader senare, jag var ju redan mamma när jag fick henne. Jag upplevde att oron var så mycket mindre för en bebis var inte främmande. Sen att se kärleken mellan sina barn är en otroligt häftig känsla, jag blir tårögd bara jag tänker på dem tillsammans. Lillasyster som alltid skrattar så fort hon hör storebror skratta. Stort stort grattis till er! Det är underbart att vara fyra och ni har en underbar tid framför er! Och lillebror är ljuvligt söt.
Hanna · 6 years ago
Jag tyckte att det var både mycket lättare och mycket svårare andra gången. Förlossning och återhämtning var så mycket enklare andra gången, oron mycket mindre. Men kärleken till tvåan golvade mig totalt, som att hjärtat redan var vidöppet och redo, och tyvärr skuffades tyvärr ettan bort lite grann en stund. Jag kände ibland hemskt nog att hon var i vägen och ville bara vara ifred med lilla lilla bebisen. Nu är det inte alls så längre men jag blir så ledsen över att jag kunde känna så för mitt eget högst älskade stora lilla barn.