Coctail

Det är hemmatider nu. Jag försöker börja morgonen med en liten promenad eller lägga in en innan lunch. Det är en märklig känsla att VILJA gå, springa, påta och härja men på riktigt orka högst en tjugo minuter om dagen. Sen sitter jag här och läser – vilket såklart inte är klandervärt det heller. Om nån ser fotpallen till denna Jetson på nån aktion hojta till. För så har jag möjlighet byggt mig en kovös.

Nu är jag i Vecka 40. Här är det spänt, trångt, pinigt och kommunikativt. Plötsligt har man en fot i filen eller ett tryck som stannar upp en i steget. Tänkt att vi är sånna djur ändå. Där byggs framtiden. ( lagom pretentiösa tankar jag vet-
Men man ursäkts med sånt såhär framåt slutet.)

John är en sån vardagshjälte. Och JAG VET att det är självklart i ett jämställt förhållande och jag VET att man ska bli bortskämt och omhändertagen när man är såhär dräktig men han är ändå helt fantastisk. Han hämtar och lämnar och handlar och spacklar och piffar och lagar mest hela tiden. Det är så fint att se dom där två tillsammans och hur jag aldrig behöver fundera på vilken förälder han var, är eller blir till sina barn. Han bara ÄR. Nu får han äntligen lite sofflockets och då tänker jag på den där 80 tals filmen Kramer vs Kramer med Meryl Streep och Dustin Hoffman. Har ni sett den? Om inte gör
Det så kan vi snacka sen. (Ligger på klassiker på Netflix)

Vår kudde till den här har möglat- men då får
Man ta ut alla täcken på vädring varje dag, när jag inte orkar ut
På altanen så lägger jag mig här uppe på balkongen och läser. Det är här jag tänker att jag nu bannemig ska publicera det där inlägget till vår bokklubb! (Förlåt!) Gör det imorgon.

Just nu läser jag den här av Karin Smirnoff och den är EXAKT så bra som alla säger.

Hur blev den med att förlänga stringhyllan utanför Harrys rum då. Jo tack, det blev toppen- som att shoppa i sin egen källare. Hörs imorgon. Nu ska jag Håll i er – baka scones som en ”riktig” föräldrarledig.