Coctail

Jag är tillbaka på jobbet och tar rätt oinspirerade selfis i hissen. Men ni brukar så hjärtligt påpeka att vardagsselfis är av nöje så här får ni. Klänningen är från Arket och jag köpte den för några år sen. Den har som väldigt tjock Jearsy så den suger in det mesta. Som en stor spandex ungefär. Ta inte på något sånt när ni ska till barnmorskan är mitt tips. Jag fick knappt av mig den när det var dags för blodtryck och hjärtljud.

Förstår förövrigt inte varför jag blivit rödhårig? Kan det vara hormonellt mån tro? Va inte alls sugen på den looken men får nog leva med den till i Mars när jag har nästa frisörtid.

Vill bara äta kolhydrater och pasta just nu. Alltså bara. Crossiant med bacon och äggröra ligger topp ett. Sen varierar jag mig mellan lax, tomat, kalv och salsicca typ. Äter omega 3 kapslar för att försöka kompensera…

Ligger i soffan Med Harry hela helgerna och tittar ut genom altandörrarna. Det har jag gjort sen vi satte in dem i augusti. Bästa platsen i hela huset för reflektion.  Men så mörkt det varit de senaste månaderna, varje gnistra solsken dokumenteras. Längtar helt sinnesjukt mycket till våren när det ska få blomma där utanför.

Frihetsgudinnan är tydligen intressant just nu. Var kommer dessa fantastiska idéer ifrån kan man undra?

Varje gång det småsjöar springer jag ut i modden och hoppas Harry ska få en uns vinterkänsla det här året.

Jag tar nästan alla mina små dags naps här inne i gästrummet. Kanske för att det här ska få bli barnrum snart. Antingen vill Harry flytta ned eller så får vi tänka om för bebisen sen. Inget är roligare än ett rum som ska totalförändras. Vi pratar om våningssäng och skrivbordshörna därunder.

Jag är såklart mån om att vara där för min mamma som är väldigt sjuk och behöver besök och omtanke på sjukhus. Men härom dagen undrade jag hur mycket energi och liv dessa miljöer kan suga ur en? Har aldrig känns mig så urlakad, någonsin.  Nästan som att jag inte orkar åka dit – det innebär såklart massa skamkänslor men det är så svårt att vara överallt och räcka till. Jag vill på alla sätt vara med mamma men jag vill att allt skulle kunna stanna för en minut.  Vi får dessutom enbart urtråkiga besked för stunden och det är det sista man önskar i den här situationen. Kan vara i kom onationell med graviditeten och den trötthet som kommer därtill också. Men komplicerat är det.

Hemma bäddar vi fortfarande fint med julgröna lakan. De var så ombonat att sova i. Men snart får vi städa in våren va?

Går ut i naturen så fort vi kan. Den enda platsen just nu där jag helt kan vara avkopplad från det som sker runt omkring. Funderar på att leta upp en Yoga kurs för gravida  då jag tänker att det också skulle fungera som påfyllnaden. Någon som har ett bra tips?

Det här är vad jag och familjen fick i julklapp av John. En kamera för att dokumentera den här resan i att bli fyra, arr möta en till förlossningoch sen ett liv som större ihop. Jag hoppas jag lär mig den snabbt så kanske även bloggen kan få lite mer inspirerande bildmaterial för nu kan man ju inte direkt hylla bildkvalitén med min iPhone.

Så fin livslångapresent tanke av honom.

Tycker mig  känna betydligt mkt mindre fosterrörelser den här veckan. Jag vet inte om det kan vara normalt i den här perioden men får nog ta och ringa barnmorskan på måndag så jag är säker. Vill inte överalalysera allt men det är så tydligt i relation till hur det brukar vara.

Vi hörs!