Midsummers

Det är spännande det där med barndomsminnen. När vi kliver på en båt tillsammans jag och min bror så blir det lite som det var, lite som de är nu och flirtar med framtiden. Det är nämligen lite som en pandoras ask, havet öppnar sig, sagorna, vindarna, dofterna, skratten och slaget i stagen. Jag älskar att segla och jag älskar vad det gör med hela ens persona. Man tvingas vara i nuet och allt annat försvinner ordagrant i horisonten.

Barnen var glada, solen sken och vi åt hummer, skagentoast och tältade. Allt det där lull-lulliga finns inte på bild för vi lade bort telefonen efter första kvällen. Men lite glimtar hans med.

Jag ska satsa på mer sånna här ögonblick i nästa pt. Mer natur, närhet till dom man älskar mest och kanske lite fysiskt och psykisk positiv utmattning.

Hoppas att ni hade en fantastisk start på sommaren?