Weekend

Livet går ju vidare så som alla säger. Det är alltid så förvånande med livets paradoxer. Att allt bara pågår och att man i denna blandning av fullständig röra hittar enkelhet, linjer och skratt. Här har vi haft helg precis som ni förmodligen haft. Jag måste säga att söndagen då ljuset tittade igenom molnen gjorde sitt. Jag fick sån energi, ville upp ur soffan , ur tightsen och ned i myllan. Jag försökte ordagrant skotta bort vintern och skiten. Som om jag skulle kunna påskynda tiningsprocessen. Jag har fått en till dos Cytotec och kämpar nu för att få allt att bli klart. Det är så märkligt att hålla på med blodprov var fjärde dag och upp å ned i den där gynstolen lite som att sticka och köpa mjölk. Det kan inte vara meningen att vi ska repa oss såhär slentrianmässigt, att vi ska acceptera sorgen som en del av vårt system?  Men skottningen fungerade i alla fall litegrann, nu ser jag några gröna fält på gräsmattan och jag blöder inte lika kraftigt längre. Det blev också att kavla upp städärmarna.

Vad fint det är med solkatter men för en ordningstyp som mig själv frambringar det en nästintill feberliknande kraft i att börja feja, möbler , måla och piffa om i hela huset. Blir ni också så?

Vi har också bakat ohyggligt många kladdkakemuffins. Det är så enkelt att man gör en dubbel kladdkakesats häller i lite flingsalt och häller dem i muffinsformar. Då kan man äta nästan hur många som helst och de känns inte lika vulgärt som att sluka en hel form.

Jag provade även en klänning som jag spanat på i ett halvår via socialia medier – kan väl bara säga att den var inte för mig. Såg ut som en majskolv, eller en 70tals majskolv. Jag hoppas att någon annan jag känner som passar bättre i den kommer ha den hela våren för den är så snygg i mönstret att jag vill stirra på den mest hela tiden.

Harry har som säkert alla andra barn den här månaden haft en del behov av vab. Nu var det min tur. Jag är nästan aldrig hemma med vab dels för att Harry är rätt frisk typ men också för att han har en morfar som han älskar galet som mest vill vara med honom hela tiden sjuk eller inte…. Men nu var det äntligen min tur. Vi byggde en teater , kollade på Fivel i amerika och drack “djungelsaft” hela dagen. Förstår att det för er som varvar era vardagar med snabbtänkta och krångliga lösningar på att byta av varandra i vabruari kan uppfatta min känsla som lite världsfrånvänd, men för mig är det rena lyxen att FÅ ligga där och snusa nackhår och serva med medicin. Nu ska jag bara försöka hålla den här lite mer “tillbaka till vardagen glöden” vid liv framöver.

Tänkte man kanske skulle hålla nån tjejmiddag kanske för att få fortsätta tänka på härliga livsparadoxer då da.