Den här Julaftonen var precis allt som en afton kan önska. Det kan vara så att den kvalar in på topp tio i livet? Vi fick hela långa morgonen med att bara vara hemma och äta långfrukost… Det låg paket i strumpan och jag hällde lite väl mycket pepparkakskrydda i kaffet.
Det är ju nämligen så att Harry blivit fyra för ett tag sedan och det kan väl vara en av de saker som jag både är ledsen men även lycklig över – vi har ett storbarn. Inte för att jag är ledsen över att han växer och har det gott utan mer för att jag förstår att han kommer vara så stor innan eller om det ens blir syskon (ja ni vet det här jag ska inte tjata om det kanske hela tiden). Men nu då till något som kan tänkas vara en fröjd med just detta. Det finns inte så många måsten, hets, trotts eller viljeutbrott längre. Alla är “stora”. Vi alla har lite vårt lunk och det är plötsligt sovmorgon när man är ledig och legobygge i någon timme när man dricker sitt kaffe. Just en sådan morgon var det på julafton. Ingen slet, snabbade på eller stressade. Vi i vår lilla trefamilj va bara vi och det var precis allt som behövdes just då.
Kvällen innan fick jag ett ryck och sydde en julstrumpa till Harry, jag har nog aldrig haft en själv? Det är något galet gulligt med den där lite hemslöjdsliknande saken. Jag tog lite stuvar från Svensk Tenn och snören för förra årets paket. Fick trycka ned hans nya ryggsäck i den där strumpan och hoppas att sömmarna inte sprack.
John hade skaffat två riktiga drömklappar. dels ett par skor som jag inte vet om de var för mig eller honom själv, men i vilket fall så kvittar det. Jag har drömt om dom här skorna i kanske ett år men missat dem på Vestiare varje gång. Nyårskvällen var räddad! Därtill fick jag ett sånt där “använda varje dag och tänka på den man älskar sak”. En plånbok i oxblod som på alla sätt kommer pigga upp mina dagar.
Efter en fin klappjakt och jullunch lagom till Kalle åkte vi hem till min Bror och min bästa vän (dom råkar vara ett par) för att fira jul med hela min sida av släkten. En oförglömlig kväll. En av våra bättre jular någonsin faktiskt. Så nu nog med superlativ. Men ja för första ggn på länge var allt bara bra… och fint och framförallt osjukt.
Jag hoppas ni haft en fin jul?
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]
Paulina · 7 years ago
Vilken fin jul, och vad otroligt fint att din bror och bästa vän är tillsammans vilken lyx! Det här året blir ditt, och fortsätta alltid att skriva, dela med dig och inspirera!