Christamas jolly holly or?
8 years ago
December månad – både en av min absoluta favoriter men också en helt förfärlig månad rent logistiskt jobbmässigt och även relationellt ibland. Jag har försökt att ha en lite maniana stil den här julen och bara hmm:a bort allt som inte är livsavgörande. Problemet är att andra har andra åsiker än jag om vad som just är det, avgörande. Och då står jag och hmmmar bort mina egna behov. Jag har insett på sistånde att jag är rätt dålig på att stå upp för mig själv i stunden. Alltså om någon fräser av mig eller är nästintill ofärskämd under förklaringen “jag bara måste få ur mig” eller “ursäkta mig, men..” då sitter jag där artigt och julandas istället för att svara med samma ingångsläge. Jag är så upptagen av att medla, handleda och vara konstruktiv på jobbet att jag tar med mig det där in i nästan alla privata relationer runt mig. Med mina absolut närmsta vänner är det ju oftast inget problem eftersom dom inte beter sig på sådana sätt – då skulle jag ju inte ha dem som närmsta vänner men övrigt. Får man säga vad som helst för att man känner att det behöver komma ut?
Jag kan finna mig funderandes över varför andra kan vara så ok med att de skapar tråkig, lite agro stämning runt sig och jag lixom bara köper det.
Tänker att det är många i juletider som tuttas ihop i familjekonstellationer, vännsammanhang och annat där man såklart skall gå in med sidenvantar och ödmjukhet men där många som är lite som mig känner sig förbytta, lite nedstängda och likande. Jag blir lite rädd runt den typen av utfall. Hur gör ni vid stora sammankomster, har ni folk runtomkring er som gör så och främst hur bemöter ni det?
På jobbet brukar jag mest spegla och fråga rakt ut om det är så att människan är arg eller om det finns något som man behöver reda ut , men jag förväntar mig på något vis mer av människor man har runt sig. Förstår ni vad jag menar. Det har tagit mig ÅR att bli tydlig med vad jag accepterar och inte i relationer,men jag märker att jag på senaste smygit lite tillbaka igen.
Jag försöker ändå se att den här månaden innebär olika press och stress för vardera och egentligen är väl frågan tänkt som konstant. Jag ska öva mig i att våga vara mer direkt i år, gå när det är obekvämt, säga till när jag blir ledsen och därtill inte lägga mig i eller försöka medla när det inte rör mig. Får bli ett nyårslöfte. Hoppas ni får en fin och pussrik jul.
Julia Hichens
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]