Some distant memory

2 years ago

Hej! Jag heter Johanna Söderberg och jag är livrädd för att flyga. Jag är alltid, för att använda ett passande uttryck, BOMBsäker på att jag ska dö, varje gång jag flyger (ja, jag har insett att turnerade musiker kanske var fel val av yrke för mig). Det är något fel med planet, det är terrorister på planet, piloterna kommer få varsin stroke, eller de är galna och ska medvetet störta planet etc. Hursomhelst…jag sitter vid min fönsterplats och tittar ut på molnen och tänker att mitt liv snart är över. Mitt i dödsångesten känner jag mig ändå ganska tacksam över allt jag fått vara med om under min lilla stund på jorden. 

 

Some Distant Memory

På en av många resor till USA. Var nog ganska rädd!

Jag har haft en toppenuppväxt i lugna Enskede, inte perfekt men ändå toppen. Fått jobba med musik, mitt livs stora passion, sedan jag var tonåring. Jag har turnerat jorden runt med min syster Klara, en person jag älskar outgrundligt. Jag har fått dottern Harriet, som är så underbar att det känns som om mitt hjärta ska gå i tusen bitar bara jag sitter här och tänker på henne och skriver den här meningen. Nu gråter jag nästan, haha. Och jag har en helt underbar sambo Gustav. Vi har ett litet hus ihop. Jag lever helt enkelt ett fint litet liv. 

Men om det är en sak jag ångrar bittert, är det att jag har varit urusel på att dokumentera min tillvaro. Och den har bitvis varit rätt speciell de senaste 15 åren (!!) sen jag och min syster Klara började skapa musik tillsammans.

Some Distant Memory

Jag kan skylla på lättja, stress eller sjuka mängder prestationsångest. Jag har köpt hur många vackra anteckningsböcker som helst. Men sidorna förblev vita och något dokumenterade har blev inte av.

Some Distant Memory

Ännu ett desperat försök…

Mitt minne är inte att räkna med. Medan Klara glasklart kan återge händelser är allt jag har diffusa bilder. Det är stökiga hotellrum, en evig väntan på flygplatser och loger som kokar av nervös energi. Jag kan inte urskilja några detaljer. Det är som om nån kört alla de tusen spelningarna jag gjort med en stavmixer i mitt huvud. Jag kan inte skilja den ena från den andra, det är en enda röra.

Some Distant Memory

På grund av detta tänkte jag starta den här bloggen. Mest för mig själv. Jag vill helt enkelt minnas mer. Det triviala, det stora, det roliga, det sorgliga, det djupa, det ytliga, det dumma och fåniga. Jag vet faktiskt inte exakt vad jag kommer skriva om. Det kan bli lite vad som helst. Jag kanske suger på det här?! Men oavsett hoppas jag att ni vill haka på. See you down the road <3 

 

Hi my name is Johanna Söderberg and I confess I’m terrified of flying. I always think I’m going to die every single time I fly (yes, I know I probably should’ve picked another occupation than touring musician!). While I’m sitting by my window seat looking out at the clouds, in the midst of my death anxiety, I look back at my life. I feel pretty grateful for all that I’ve gotten to experience during my brief time on planet earth.

I had a great childhood in quiet suburb Enskede outside of Stockholm. It was far from perfect, but still pretty great. I’ve been privileged to work with music, my biggest passion, since I was a teenager. I’ve toured around the world with my sister, a person that I love unconditionally. I’ve had my daughter Harriet. She’s so wonderful that simply writing about her now makes me tear up. I have a wonderful boyfriend Gustav. We live together in a little house. I live a sweet life. 

However, if there’s one thing I bitterly regret, it’s that I’ve sucked at documenting this life. Which partly has been pretty crazy during the last 15 years (!!) since me and my sister Klara began making music together.

I’ll blame it on laziness, stress or pressure. I’ve bought tons of beautiful notebooks. The pages remained blank.

My memory is not to be trusted. While Klara remembers events in vivid detail, like they could’ve happened yesterday, all I’m left with are scraps of diffused images. It’s a mix of messy hotel rooms, what feels like an eternity of waiting at airports and dressing rooms that are burning up with nervous energy. It’s as if someone used a mixer and blended all the thousands of shows in my head, because I can’t distinguish one from the other.  

It’s because of all of this that I wanted to start this blog. Mostly for myself, I’d like to remember more. The trivial, the big, the funny, the tragic, the deep, the shallow, the stupid and silly. I honestly don’t really know what I’ll be writing about. It could be anything. Maybe I totally suck at this?! But you’re more than welcome to follow me along the way. See you down the road. <3 

Emilia Bergmark · 2 years ago
Baby girl gud va fint att få läsa! Jag ser fram emot detta!

Michelle Tabb · 2 years ago
Such a lovely post! I too have tons of journals with blank pages. I hope this format helps you to document. Even if it’s three sentences, you’ll be so pleased you did later. I’ve loved seeing you and Klara through the years and cannot wait to see you again live! Your Harriet is so beautiful and I’m sending so many good wishes for your family!

Samantha · 2 years ago
Yay! Best wishes on your blogging... I've started many blogs over the years convinced I'd write in them daily or at least weekly... and then turns to monthly. Haha just try to make time in your week, it is definitely lovely to look back at even the littlest things you record. <3

Andreas · 2 years ago
Thanks for sharing your thoughts and memories - loved the introduction already. Cheers from Munich, Germany!

Siri · 2 years ago
Åh, vad roligt att få följa din blogg! Du och din syster har skapat magisk musik genom åren och jag är jättetaggad på att få lyssna på ert nya album, när det nu släpps! <3

Åke · 2 years ago
Mysigt! Ser fram emot att läsa mer.

Akeliten · 2 years ago
Mysigt! Ser fram emot att läsa mer!

Katie · 2 years ago
Happy to see you trying out a new medium for expression! It takes a lot of courage to try something new, especially publicly. We all suck at something but sometimes it can be fun. Looking forward to your musings and memories. Have fun and try not to be too critical. Your fans are just happy to hear from you.

Sofia · 2 years ago
SÅ ROLIGT!

Anna Larsson · 2 years ago
Jaaa <3 <3

Moa · 2 years ago
Jaaaa underbart!! Längtat efter fler bloggar att följa, älskar redan denna <3

John DeDominici · 2 years ago
Johanna, You do not "suck" at writing a blog. Lol! This was nice to read. On Instagram you asked what we'd like you to write about. For me this blog was perfect, like getting to know you a little better. I'm always interested in your stories of making music and touring. The music that you and Klara make gives me so much joy and comfort. I've never heard music that is so pleasing to the ear. I only "discovered" First Aid Kit in 2018, but I got to see two of your shows (Portland Maine & Boston Massachusetts) before this pandemic changed our world. It was fantastic. I hope you keep up with this blog, but if you don't that's ok too. I just want you to know that the first one was very entertaining. John from Boston

Frida · 2 years ago
SÅ himla kul!

Lauren · 2 years ago
This is so fun to read! I found your music when I was in college and recently started playing it again for my two little girls - Olive and Loula. They LOVE it! And it's so fun for me to experience it again through their eyes/ears. Thank you for all the beautiful Light you and your sister have put out into this world. Please know there are three Minnesota gals singing loudly to your songs and cheering you on. :) xo

Monika · 2 years ago
Det ska bli spännande att läsa dina berättelser.

Monika · 2 years ago
Hej Johanna! Det ska bli så spännande att få läsa dina berättelser. Jag förstår att ni upplevt mycket på era resor under så många år. Att det blir rörigt i skallen det förstår jag verkligen. Så bra att du gör det här, både för din skull och för oss som gärna vill läsa om allt ni varit med om. Hälsningar från Närke, kram!

Lisa · 2 years ago
Så kul att få följa dig :)

joanna · 2 years ago
det bästa som hänt 2022!!!!

Terry Reason · 2 years ago
Johanna these great inside stories accent and compliment the records, beautifully. I never need much of an excuse to play your music, but these stories bring added dimension. There have been times where I wished someone would write a biography on FAK ( even though it is too early). Instead we get a much more compelling autobiography. Well done and appreciated.

Johanna Söderberg

Johanna Söderberg

My name is Johanna Söderberg and I’m a musician and a mama. I want to fill this space with music, memories, and magic.

Instagram: @jksoderberg, @firstaidkitband

Contact – [email protected]