Tycker ni att det är kiva då folk kommenterar er mage?
Redan i början av middagen förbjöd Ville oss att tala om våra iPhones. Detta ledde till att vi en stor del av den resterande kvällen valde att tala om kiss*. Alltså urin. Oerhört roligt då, lite äckligt i efterhand.
*I blamde it on Magnus som i samband med att Sonja petade stearin från ljuset på bordet inledde urindiskussionen med att säga att man kommer att kissa på sig om man leker med elden. Svenskar har så underliga läror.

Är det bara jag eller visar fostret i min mage Loser-tecknet åt oss?
Nångång under middagen med Ville och Sonja* slog det mej att jag inte riktigt kommer ihåg hur det känns att bli full. Ännu mindre att vara full. Vill minnas att det var kiva. Åtminstone den delen då man jobbar på sin fylla. Den andra delen då man måste hålla för sitt ena öga för att kunna svara på ett sms, känns sådär.
Hursomhelst. Ni kan ju påminna mej under helgen. Fyllekommentarer tas emot med stort intresse**. I rent sociologiskt syfte alltså.
*ja och Magnus såklart, men jag kan inte nämna honom i VARJE inlägg. Fattar ni väl.
**fast bara snälla. Basse, det här gäller dej också.

Magnus, om du läser det här vill jag att du ska veta att jag är okej.
Eftersom han inte kan finska är det faktiskt lite underhållande. Åtminstone för oss som kan prata finska. Sök på
Svensken på
Radio X3M.
Vad är värre a) en tribaltatuering i svanken på kvinnor eller b) tumringar på män?
Frågor som denna dyker upp i samband med att Jim fixar bilder till tidningen.

Jag fick ett ögonblickskort raseriutbrott i morse då jag hämtade tidningen i tamburen och märkte att någon varit fräck nog att parkera sin barnvagn INNE i vår lägenhet.

När jag kom hem hade Magnus gjort en skattjakt!
Vad är grejen med medelålders tanters cyklisthat? Går de nån kurs i hur man ska skrika åt folk som velocipedar på trottoaren?
Att det råkar finnas lebensraum för tretton damer att gå armkrok utan att störas av min lilla Jopo har ingen betydelse. Det är en PRINCIPSAK. För tanterna.