Familjen white trash går på nyårsfest. Magnus odlar mustasch och bondar med Pyret över en sockerbit på Café Engel. Jag försöker som vanligt se snygg ut på ledarbilden.

Sen tog jag en öl med Calle. Vi prisade Rödbergen en stund och hetsade sedan upp oss över den fantastiska nyheten att Alepan på andra sidan gatan från och med nästa år kommer att vara öppen typ hela tiden. Eller åtminstone mellan 7 och 23. It's the little things. När jag kom hem stod maten inte på bordet.

Magnus ligger i badet med en återfuktande ansiktsmask. Jordgubbsfröolja, om man ska vara exakt.

Jag får inte fota.

 Vi åt en försenad jullunch på Sasso. Jag valde patsa puttanesca. Pyret lekte karnivor. Magnus kom fösent. Pappa drack sherry. Larisza ville inte bli fotad och Maicci var glad.

Fråga: är det normalt att typen i ens mage susar omkring som värsta flipperspelet dag och natt? Sover ungjäveln aldrig?

Förr i tiden, då jag var en mycket naivare och trevligare människa, hävdade jag alltid starkt att man kan vara vän med sina före detta pojk- och flickvänner. Folk man sällskapat med har ju per definition något bra i sig, annars skulle man ju inte ha fallit för dem to begin with.

Nu på gamla dar har jag börjat tvivla. Folk blir så sårade när man gör slut. Framtidsplaner och hjärtan krossas, förtroenden sviks och nuvarande partners uppskattar sällan en nära relation med ex.

Om man kollar på min personliga separationsmeritförteckning finns det dock några exemplar som är om inte vänner så åtminstone människor jag kan prata med och till och med önska god jul. Också människobarn som potentiellt kan bli goda vänner i framtiden. Det färskaste exet till exempel, han är en sund och bra typ som säkert inte sörjer vårt förhållande längre. Och så finns det naturligtvis de som vägrar att hälsa, fortfarande är sura och lämnar rum jag stiger in i.

Vad säger ni, kan man vara vän med sina ex?

Skinka dryftade ju det här för en tid sen. Visst är det okej att ta av sig byxorna* så fort man kommer hem?



*nu menar jag inte inte trosorna. Men om man är verkligen vill det är säkert det också okej. Att vädra lite därnere alltså.

Jag trodde att det var kallare ute än vad det visade sig vara. Därav tredubbla leggings och tomtemössa. För övrigt går det ganska bra att röra sig med en klump på magen. Jag hade väntat mej större trubbel*.






*här kan ni kommentera: "vänta bara..". Den vanligaste graviditetsrepliken efter "grattis!".

En av orsakerna till att jag gillar Linn så mycket är hennes sköna attityd:

"Imorgon skall jag bara göra roliga saker. Bara."