Den här förmiddagen har jag naken i sällskap av Karin jobbat på en kommande juttu. Därav tystlåtenheten på bloggen. Återkommer snart.

Vi Rödbergsbor översköljs av goda nyheter. Inte nog med Alepans nya öppettider, nu öppnar Kaffa också i Mokos utrymmen. Det är fantastiskt! Killarna lovade dessutom att slå upp dörrarna redan 7.30 på vardagar så att Magnus kan kila över gatan och köpa gott morgonkaffe åt mej. Dessutom har Sebu* designat stolar och lampor och planerat interiören. Jag är helt till mej.




*som är väldigt begåvad, men sjukt trevlig.

Jag tror sannerligen inte att man kan förändra människor och allra minst partners. Igår slog det mej dock att Magnus långsamt förvandlats till en annan man än den han var när jag träffade honom. På ett bra sätt alltså. Om man bortser från de självklara förändringarna att han inte längre släpar hem random hos* från Lostaren eller äter baconpasta varje dag har han också utvecklat åsikter om mode och stiiiil**. Härom dan förevisade Pyret tre olika alternativa klänningar inför nyåret och jag hör Mags eftertänksamt säga:

"Ta den tredje! Med de rätta accessoarerna kommer den att bli underbar! Jag tänker mej ett långt smycke, ett diamantarmband och en fjäder i håret. Vad har du för strumpbyxor hemma?"

Två dagar senare vill han gå hem "för att ta ett långt skönt bad och en fuktgivande ansiktsmask."

Och igår kom jag på honom med att i smyg surfa på Topmans webbsajat för vårtrender. "Jamen, pundet ÄR faktiskt hemskt billigt just nu!" sade han till sitt försvar när jag konfronterade honom.




*som i bitches'n hos.
**så heter det på företaget jag jobbat.

Som tur var räddade André mej från den ödsliga redaktionen och bloggtorkan genom att underhålla mej över ett par koppar kaffe.

Okej folks, hur delade ni upp/kommer att dela upp föräldraledigheten och varför just så?

Idag är det högsommarvärme på 16,5 grader i sovrummet. Folk springer omkring i bikini och dricker ananasdrinkar, flickor i bastkjolar hänger leikransar runt våra halsar och Magnus sjunger Beach Boys-låtar. Mitt nuvarande problem är att det är sjukt torr luft här. Alltså på riktigt.

Har någon av er trogna bloggläsare en sån där snygg 80-tals UFO-formad luftfuktare som står och skräpar i ett hörn och som som ni kunde tänka er sälja till oss för ett resonabelt pris?

Kokablad och -te i Anderna, festsnortande och vad problemet egentligen är: drogerna eller kriget mot drogerna. Hemskt intressant hittils.

Vi testade brunchen på Ilmatar och kom fram till att frukosten på samma ställe skulle segra i en tävling. Detta betyder inte att det inte skulle ha varit gott, ekologiskt och framförallt rikligt. Förrättsbuffé, valfri huvudrätt samt efterrättsbuffé (för totalt 32 euro) förvandlade oss alla till den där Monthy Pyton-duden som frossar och frossar, avslutar middagen med en After Eight-chokladbit och exploderar.

Sedan blev det dålig fiilis för en kort stund då vi diskuterade modersmjölkersättning och föräldraledighet. Nu är allt, som tur, bra igen. Kallt, men bra.

En polare med två barn berättade lyriskt att om tiden som gravid som en period i hennes liv då hon aldrig frös. Fostret och de extra kilogrammen utgjorde en värmande sköld mot vintern, menade hon. Jag hade hoppats på samma fenomen. Förgäves. Jag fryser precis lika mycket nu som obefruktad. Satan.

Det är 14 grader varmt* i vårt hem. Pingviner och snögubbar skulle begå harakiri i rent frostdelirium här inne.

Calle, om du läser det här i egenskap av husbolagets ordförande: Gör något innan det är försent! Rädda oss!



*alltså kallt.