Som ni kanske minns intervjuade jag Karin om bland annat Loppisboken förra onsdagen. Så här såg vi ut på Cheap Wednesday-tillställningen (där jag hittade bilden).

Det kändes stort att få gör en intervju 1) på en scen 2) i en röd soffa på scenen 3) framför publik framför scenen.

Ett utdrag:

Tisdag morgon: ca 8.05 Sylvia Bjon och jag talar om Igelkottens Elegans i Min Morgons bokklubb.

Onsdag: bokbytarblogträff på Luckan i Helsingfors. Anna-Lena Laurén kommer att vara där och prata om sin bok Sedan jag kom till Moskva. Karkki lagar mat. Anmäl dig här.

Torsdag: lunchsseminarium på Café Esplanad om könsroller på dagis. Anmäl dig till [email protected]

Samtliga dagar då jag klär mig i kjol och tjocka strumpbyxor drabbas jag för bråkdelen av en sekund av panik då jag tror att jag glömt kjolen och går omkring på stan med bara strumpbyxor på underkroppen.

Idag slog det mig att jag kanske avsikligt borde lämna bort kjolen, bara för att konfrontera min mardröm. Typ: kognitiv terapi. Vad är det värsta som kan hända liksom?

Kvinnan på bilden är klädd i kjol.

Tur att jag frågade er om rubrikförslah för en tid sedan, idag ligger nämligen min egen fantasi i koma.

SoufiRoxxx föreslog rubriken: Vad jag har lärt mig om Kärlek.

 

Förr var jag alltid jättenoga med att ha mitt eget liv och inte ge upp någonting bara för att jag sällskapade. Jag höll stenhårt på att vara självständig och bestämma allt själv. Det här ledde till att jag ofta levde ett parallellt liv med mina pojkvänner. Vi var visserligen ihop, men delade inte så mycket mer än säng. Det fanns alltid en dörr på glänt och jag visste att jag inte skulle förlora så mycket om vi gjorde slut. För att vara riktigt klyschig så lät jag dem (eller mig själv) aldrig komma riktigt nära.

Magnus är faktiskt den första pojkvännen som fått mig att våga vara lite osjälvständig. Det betyder inte att jag skulle gjort slut med mina vänner, slutat gå ut eller att jag inte vill tjäna mina egna pengar, men jag prioriterar vårt förhållande. Det vi har är viktigast. Och den här strategin verkar funka.

 

Å andra sidan är det kanske bra att vara sjukt självständig när man är runt 20 för att sedan våga/kunna dela livet med något när man blir lite äldre. 

Fattar ni alls vad jag menar?

Tips: Polarn & Pyret ordnar loppis på Flamingo i Vanda den 30.10 mellan 10-14.

Har du en massa avlagda Polarn&Pyret-kl;äder som du vill bli av med kan duockså  anmäla dig som försäljare.

Sade jag att Vidar var en lugn liten dude på flyget? Om man bortser från fem evighetslånga minuter (ja, tiden stannade), då han trötthetsskrek så japanerna bredvid oss fick tinnitus.

Jag hade tydligen missat homoreligionsdiskussionen på Malins blogg. Malin funderar på om det nu är dags att skriva ut barnen ur kyrkan. Jag förstår henne och resonerar lite på samma sätt:  Vidar (som alltså aldrig hört till kyrkan) får gärna skriva in sig en dag om det verkligen är det han vill och tror på.

Lite på samma sätt som jag resonerar då det kommer till kött. Vill Vidar Sasson äta djur en dag får han naturligtvis göra det. Huvudsaken att han är tillräckligt vuxen och klok för att fatta sina egna beslut.


Fast så här oss emellan skulle jag inte ha ork med en religionsdiskussion här på bloggen. Läs ändå Malins text.

Äntligen hemma. Jag lägger upp lite bilder och roliga anekdoter inom kort, ska bara slänga ihop lite pizza först.