De senaste dagarna har Svt:s Gynekologen i Askim underhållit mig. Det var Finsalongen som tipsade.

I dag fick jag träffa två av mina absoluta favoritbloggare Linn och Karin. Vi försökte äta lunch på Kiasma, Ysi, Bali Hai och Tori, men det blev till slut brunch på nyöppnades Lupolo på Rödbergsgatan. Helt okej, men ingenting för den stora hungern. Femton euros kostade det.

Karin var hemskt snygg i håret.

Linn och Sami är kivoga typer.

Brunchen var inte generös, men nog god.

Vidar och Karin funkar ihop.

Om man är på väg på visit och inte vet vad man ska hämta med sig är ett enkelt tips gott kaffe från till exempel Kaffecentralen. Jag skulle bli glad av en sån present.

Jag insåg just att Magnus spelat in Jersey Shore. Alltså spelat in. Bandat. Inte så att det nu olyckligtvis råkar komma på Mtv.

Så här nära separation har vi aldrig varit.

Det är ju inte så intressant för er, men jag har den senaste veckan gått omkring och varit ganska ful. Utväxt hårfärg, blek på gränsen till genomskinlighet, småsvettig och i dag upptäckte jag dessutom en begynnande finne på ena kinden.

Vi får lov att styra upp den där våren snart för så här kan det inte fortsätta.

Magnus anklagar mig alltid för att inte ge honom rätt sorts klädinstruktioner när vi ska gå på kalas. Enligt honom säger jag alltid att det är en avslappnad tillställning och sedan är han den enda som inte har frack.

Jag antar att jag har skapat något slags klädmonster eftersom Magnus då vi träffades ägde fyra t-shirts och två par jeans och ett par boxers, medan han nuförtiden äger löst räknat alla kläder i hela världen.

Det är inte jag till vänster om Magnus. Det är Ville.

Småbarn och baksmälla.

Halv nio i morse befann vi oss i Tölö där Hanna hade ordnat en överraskningsfödelsedagsfrukost för Basse. Jag vill också ha en hustru som ordnar överraskningsfester för mig.

Magnus var inte blyg då det kom till att ta för sig.

Gissa vem som stod bakom cateringen?

Naturligtvis Karin och Mango.

Magnus pussade mycket på Vid.

Vidar hade aldrig tidigare varit i en lika stor lägenhet.

Så här allvarsamt är det att fylla år.

Den här fina kvinnan med bebé hade ordnat kalaset.

Sedan gick jag längs med den vackra Tölöviken till stan. Det var nästan som i naturen.

Den gamle trotjänaren Gyllene Sovpåsen är fortfarande kung.

Vi nådde Kronohagen där Vidster fick leka med sin homie Elvar.

Sedan åt Basse och jag lunch på Sushi &Wine.; Det var gott.

Ni bah:
"Om man ska vara borta i över ett dygn kan man faktiskt förvarna sina läsare! Ett litet inlägg om din fråvaro och en ursäkt är väl det minsta man kan begära!"

Jag:
"Förlåt, men det har hänt så mycket utanför internet. Ska inte hända igen."

Igår vandrade vi till Parkgatan där det bjöds på pop up-restaurang,

Det var en revivel av restautrangen Soup där bland annat Ville jobbade för 15 år sedan.

Värden Kim.

Hos oss skulle det inte rymas tjugo middagsgäster.

Vi åt nio rätter. Jag är tjock nu.

Det fanns en ginbord.

Och konst på väggarna och en Aarnios bollstol till höger.

Vi drack vin.

och plötsligt öppnade Kini dörren till sovrummet där det spelades musik.

På väg hem sneddade jag genom Koffparken. Solen sken, det snöade lite och för en kort, kort stund tyckte jag att att februari var ganska fint. Sedan höll jag på att halka och krossa lårbenshalsen och känslan gick om.