Var i Stockholm kan man äta en avslappnad, men god middag på en måndag kväll i juli? Namedroppa era älsklingsrestauranger är ni snälla.

... och de där blå hörlurarna jag fick funkade superbra att springa med.

Hörni, tack för krämtipsen ni gav mig för en tid sedan! Jag sneddade in på Sandvikstorgets apotek och införskaffade en burk Vichy. Den visade sig vara sjukt bra och kostade drygt 25 euro. Rekommenderar å det varmaste.

På Sonjas blogg ordnas det varje vecka i tävling där man kan villa Philips Avent-grejer. Eftersom det inte är så många som hittat tävlingen ännu är chansen att vinna än så länge ganska stor.

Hanna bjöd på frukost i Tölö. Mycket trevligt. Sedan cyklade jag till Arcada på ett möte och påmindes om att jag ska vara konferencier på Arcadas inskriptionsfest i augusti. Det gjorde mig galet nervös och jag ångrade lite att jag tackat ja. Nå, jag får väl se det som en övning i att göra uppgifter jag är rädd för.

Vanligtvis firar vi midsommar hemma i Rödbergen och eftersom vi var ovanligt trötta och stressade beslöt vi oss för att följa traditionen också i år och tackade därför nej till vad som verkade bli en suverän fest ute i den åboländska skärgården.

På midsommarafton stannade vi inne, åt vi nypotatis och sill, räkor från Räkan, hemlagad glass och skålade i champagne. Följande dag fick jag frukost på sängen och på kvällen spontanåkte vi av och an ut till Kyrkslätt på en liten midsommarmiddag med Magnus närmaste vänner.

Ja, jag är medveten om att man helst inte ska blogga om det när man har det så här bra.

Vi tyckte att vi var sjukt humoristiska då vi klädde oss i mörk kostym och finklänning då vi föreställde oss att alla andra skulle vara dagen efter-sunkiga på landet.

Jag bytte om när vi kom fram.

Det gjorde Magnus också. Man vill ju smälta in.

Alex och Petski bar bord

Och skruvade ihop bord. Eller som ni ser gjorde Petski det mesta.

Det blev fint.

Jag satt i kvällssolen och log.

Alex lagade sjukt goda parmesanzucchinin.

Petski gillade också grönsakerna.

Ute sprang det barn.

Sen satte vi oss på trappan mot havet.

Fua var snygg, men glad.

och vi åt bärpaj med vaniljsås.

Nu när solen tittar fram på er där ute vid sjöar och hav kan det vara bra att påminna er om regel nummer ett: det är förbjudet att drunkna! Inga simtävlingar runt holmen, kissade stående i båten, dykande från okända bryggor eller annat livsfarligt. Okej?

Det händer att jag hittar Petskis kalsonger i vår tvättkorg.

Den uppmärksamma läsaren minns kanske att mina hörlurar gick sönder. Men i mörkret fanns det ett ljus! Linn budade över ett par splitternya hörisar till mig. Tusen tack!

Ia skiver så här:

Hej! Det är jättebra att kämpa för jämlikhet, heja du för det. Men är det inte att överdriva liiitet nu? Jag tror nämligen att det inte finns lika många kvinnliga som det finns manliga idrottare? Och så skrivs det väl antagligen om dom aktuella personerna, sak samma vilket kön? Tror inte tidningar väljer bort en bra juttu för att det är en kvinna det handlar om.
Bara en tanke! :)

Och jag fattar vad du menar. Det känns småsint att klaga på att det mest är män som figurerar på sportsidorna och precis som du tror jag inte att sportredaktionerna är fulla av kvinnohatare som medvetet väljer bort alla damer.

Däremot tror jag att det finns lika många kvinnor som sportar som män, men att manlig sport uppfattas som lite viktigare och seriösare. Bara en sån sak att det finns mycker mera pengar i idrottsgrenar som män utövar. Att tidningarna sedan lyfter upp män på sportsidorna bekräftar uppfattningen om att manlig sport är viktigare och intressantare och så blir det rundgång. Manlig sport är normen och kvinnlig sport undantaget. Sport och damsport.

 Eller vad tror ni? 


Och Ia, trevlig midsommar!