Jag tycker att jag är humoristisk när jag undertecknar lapparna jag skriver åt Magnus med: Peppe Öhman.
Magnus "Peppe, Peppe... det låter bekant på nåt sätt, men jag kan inte placera henne"
Ajöken kamrater, nu åker jag till Stockholm och vidare därifrån till Göteborg!
Jag såg ganska töntig och yrvaken ut och det blev ett lite underligt hoppande mellan bokmässa och min bok, men om ni vill se så finns klipper
här.
Förklaringar, förklaringar...
Jag tror att det var Magnus mamma som sade att man inte kan bli utbränd om man inte gillar sitt jobb. Jag tycker vanligtvis jättemycket om mina jobb, men känner mig också jättejättetrött ibland. Inte utbränd, men i behov av lite vila. Ofta trött men lycklig, men också ibland trött och irriterad.
Nu undrar jag hur det är med er: tycker ni om era jobb och jobbar ni för mycket? Eller tvärtom, har ni ett jobb som är halvtråkigt och som ni försöker hålla er ifrån så ofta det går?
Som den moderna kvinna jag är bloggar jag från en IPad. Ni ba: " Aaaaaaah!! Wooooow!" Ville bara säga att jag ska tala om Livet & barnet och om bokmässan i Göteborg i Min Morgon i morgon runt halv åtta. Det var allt.
I morse kom jag på mig själv med att vara oerhört irriterad på alla och allting. Det slog mig att jag varit samma otrevliga person i våras när jag hade som mest att göra.
Personlig lärdom: bli inte så stressad att du bli otrevlig att hänga med. Bli helst inte alls stressad.
Min kollega Jenni berättade att hon i går fått dofta på en parfym som delvis är gjort på kaskelottspya. Som om det inte var nog att kaskelott är sperm whale på engelska. Mycket underhållande för folk med ett enkelt sinne för humor. Som jag alltså.
I morse gick jag via förlaget för att plocka upp min bok. På nåt sätt känns det mindre ångestfyllt och mer fantastiskt nu.
I morse gick jag via förlaget för att plocka upp min bok. På nåt sätt känns det mindre ångestfyllt och mer fantastiskt nu.
Många av er Blogspotbloggare skulle få många fler kommentarer av mig om ni struntade i den där ordverifieringen (kan inte ens stava till det). Efter två misslyckade försök brukar jag ge upp. För komplicerat att skriva rätt.