21 years ago



Montevideo fran Rio de la Plata.

21 years ago



Jo, jag kan faktiskt lasa spanska (pa den mycket val luftkonditionerade farjan till Montevideo, hade som tre lager trojor pa mej).

21 years ago


Inte en vegetarian sa langt ogat kunde na.

21 years ago



I Buenos Aires tycker man om att rita pa vaggarna.

21 years ago

Porto Alegre borde heta Porto Triste (det e lite som Abo i Finland). Trots att det e en miljonstad fanns dar ingenting. Det var som Peru nar det e som varst. Hittade fem olika stallen att spela bingo pa, men inte en enda riktig restaurang. Till saken hor ju att man inte vill ata vad som helst da man vet att man ska aka buss i 8 timmar nasta dag... Till slut beslot jag mej for att chansa och stannade vid ett stalle som uppenbarligen hade pasta. Bestallde spagetti med tomatsas, som man ju skulle tro att e en vegetarisk ratt. But no sir, efter att ha atit en stund dok det upp en enorm biff under all spagetti. Vem skulle ha trott det. Det har faktiskt hant mej en gang tidigare da jag precis rest i buss genom hela Bolivia och inte var sarskilt mottaglig for overraskningar. Vegetarism e ett sa luddigt begrepp.

Konstigt e ocksa att brasilienarna inte forstar ett ord spanska. Jag trodde att man skulle klara sig ungefar lika bra pa spanska som man klarar sig pa svenska i Norge och Danmark (somliga stockholmare talar visserligen valdigt otydligt, men i stort sett forstar man ju dem ocksa). Men nej, det e lattare att ta sig fram pa engelska. Jag hatar att tala engelska nar jag reser i Latinamerika, kanner mej som varsta amerikanska backpackern som e fosrta gangen utanfor sina foraldrars hus.Far ta och lara mej portugisiska illa kvickt.

En annan sak e att jag blir sa rasistisk nar jag reser genom smastader. Ingen vet nagonting overhuvudtaget, men ljuger ihop svar pa allt (jag vet, jag vet, jag gor det sjalv, men jag gissar atminstone oftasta ratt...). Kanske Tatu Vanhanen hade ratt iallafall.

Men! Nu e jag i RIO! Spenderade gardagen pa Ipanema och maste saga att den har staden pulserar av.. just det... sex. Alla killar en sjukt valtranade och tjejerna har de minsta bikinina jag sett i hela mitt liv. Kanner mej som en luffare eller en nunna i mina sedliga klader. Annu lite osaker pa var man kan rora sig utan att bli ranmordad eller bara valdtagen, men det ska nog bli battre.

Med andra ord har jag det bra.

Puss pa er!

21 years ago


Punta Diablo i Uruguay. Brande saklart axlarna i solen, men oh well, det far man val ta.

21 years ago

Uruguay ligger nu bakom mej. Punta del Diablo var ett litet, pittoreskt ratthal (H havdar att jag e universums mest urbana manniska som tycker att alla stader med mindre an en halv miljoner invanare e ratthal. Men han kan ha fel). Akte buss genom praktiskt taget hela Uruguay (mina langa rasben led) och traffade ett par trevliga fransman (jo, jag var ocksa overraskad, men det finns tydligen ocksa sadana) som inte heller hade nanstans att bo. Vi hyrde en cabana (fritt oversatt: sunkig, liten stuga), promenerade pa stranden, at lite fisk, drack grappa con miel, rokte lite braja och tittade pa stjarnorna till kvallens soundtrack Manu Chao (som en av strandbarerena envisades med att spela jattehogt). En fin kvall.

Foljande dag blev det buss till Chuy som ligger pa gransen mellan Uruguay och Brasilien. Jag hatar gransstader, de e alltid dammiga, fula, fulla av stoldgods, farliga och fattiga och Chuy var inget undantag. Det blev saklart en massa trubbel da jag skulle aka over gransen eftersom jag hade FEL stampel i passet for att aka ut ur Urugay(Latinamerika alskar stamplar). Fyra minuer innan bussen skulle ga till Las Peltotas i Brasilien var jag tvungen att hoppa in i en taxi, racerbilkora till en tullstation uatnfor stan, fa RATT stampel i passet och recerbilkora tillbaka. Som tur e bussarna alltid forsenade i Sydamerika, sa jag hann. Men det var lite stressigt.

For ovrigt sa betyder Brasilien: fungerande telefon! Jag e som en alkohlolist som precis fatt sin forsta tequila shot efter en vit vecka...

21 years ago

Montevideo. 35 grader och taxichaufoorerna kor varre an nagonsin. Men jag lever och ska snart hoppa pa en sunkig buss till Punta del Diablo. Bara 3 och en halv timme sa det blir en barnlek. Vansinnigt hungrig, inte atit nagonting annu idag och stigit upp vid sex for att hinna med Tallinn-farjan mellan Baires och Montevideo. Well, far val se det som en superdiet innan jag drar pa mej bikinin -imorgon.

Om Internatet fungerar ocksa ute pa de uruguanska stranderna far ni snart mera bilder.

Fucking-javla-kuk-saunalahti fungerar inte heller i Uruguay. A andra sidan sa e det val ingen overraskning, Uruguay e ju en argentinsk provins. Fast de blir arga har om man sager det hogt. Patience my pets, och jag hor av mej nar/om jag klarar mej fram till Brasilien.

Pa tal om Uruguay sa kan jag inte saga det hogt utan att associera till Homer Simpson "I can'b4t believe it! There'b4s a country called U R GAY!". Hihi.

21 years ago


I Buenos Aires anvander man STORA solglasogon ocksa pa natten.

21 years ago

Hade glomt bort att varje gang man satter sig i en taxi har e det en nara doden upplevelse. Folk kor som darar, mitt liv blixtrar forbi mina ogon minst tre ganger om dagen... men det paradoxala e anda att jag har kanner mej mera levande an nagon annanstans.
Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.