
Expedition Robisnon, den 27:e dagen. Expeditionens deltagare borjar vara lite griniga efter att ha levt pa kokosmjolk i nastan en manad nu. Pa fredag blir det orad och tyvarr ser det lite dystert ut for den har deltagaren, det finns en risk att hon rostas ut...

Harmed valsignar jag eder (atminstone er som varit snalla).
Fan! Den brasilienska tv:n visar inte de finska presidentvalsdebatterna, jag skulle faktiskt vilja se en duell mellan Tarja och Sauli. Well, inte sa sa mycket att jag kunde tanka mej att aka hem tidigare, men iaf. Kom att tanka pa en sak som min fina kollega M skrev pa sin blog. M skrev att hon inte e typen som rostar pa Halonen enbart for att hon e kvinna, men finns det folk som faktiskt rostar pa den sittande presidenten bara for att det rakar vara en kvinna? Jag menar, i sa fall maste det ju finnas minst lika manga typer som rostar pa Niinisto for att han e man. Kanske inte lika medvetet, men med tanke pa att arketypen av politiker fortfarande e medelalders man sa ser det sakert naturligare ut for manga att det sitter en manlig president pa tronen. Fast att man rostar pa honom for att han e av ett visst kon tanker man inte pa. Jag vet inte.
Kanns bara som det att man rostar pa en kvinna for att hon e kvinna e ett typiskt argument, medan man aldrig skulle reflektera over om man rostar pa en man for att han e en man.
Efter att ha last mitt senaste inlagg star det klart for mej att varmen atminstone inte gor mej intelligentare... Ledsen for att ni maste lasa det (trots att kollegan N genast nappade pa iden och uppmande mej att soka motsvarande kattjobb i Helsingfors). Dessutom glomde jag att att beratta om den fina gratiskonserten pa fredagen av Lulu Santos (den atminstone i Sydamerika superkanda electric samba artisten...). Hela Praia de Copacabana var full av manniskor, musiken var faktiskt valdigt bra, jag gick omkring med universums starkaste caipirinha i en plastmugg, sanden var het under mina flip flops, kvallen var som vanligt varm och alla verkade sa lyckliga. It might have been the caipirinha speaking, men det kandes som en av resans finaste kvallar.
Ni borde ha varit har.
Igar var nog den hetaste dagen hittils. Till och med jag som ALDRIG klagar pa att det e for varmt tyckte att det var lite svettigt. Det dar med att svettas och ga omkring i bikini dagarna i anda gor att man far en helt ny medvetenhet om sin kropp. Jag kan t.ex. inte sluta tanka pa all sand jag har i naveln just nu.
Forresten, kara kolleger, om jag inte befinner mej pa riksdagen nasta mandag sa betyder det att jag bestamt mej for att stanna i Rio och borjat jobba med katter. Jag e ganska saker pa att jag skulle fa jobb pa Pussy Cat Show runt hornet fran mitt riohem.
Forovrigt nadde ryktet Brasilien att min chef stoder Tarja Halonen i presidentvalet. You go girl! Och nu menar jag bada tva. Naturligtvis hade chefen fatt en massa fula mail om att hon stoder fel kandidat, men det var ju inte sarkskilt ovantat. Folk som inte har alla sina indianer i kanoten verkar ocksa vara de som e mest aktiva pa att skriva hatmail.
Efter att ha traffat Jesus (statyn) steg jag pa fel buss och fick uppleva en mardromslik sightseeing tour pa en och en halv timme genom hela javla Rio. Ingen air conditioning, 37 grader varmt, de brasilienska busschaufforerna kor som om de vore drogade (vilket de antagligen e), bussen saknade helt stotdampare och jag borde ha haft njurbalte. Det varsta var att det var helt mitt eget fel, om jag skulle ha varit lite smartare skulle resan ha tagit en kvart. Naja, Jesus var iallafall fin (och stor). Synd att jag inte e religios.
Har funderat pa att livet antagligen skulle vara lite enklare om jag faktiskt var tokreligios (= hade ett svar pa alla fragor, som typ jehovas vittnen. Inget tvivel har inte.) och/eller var sjukt intresserad av fotboll (= alltid nat bra pa tv, jag kunde hetsa upp mej for en grej till i livet, alltid nagot att prata om med folk fran lander som faktiskt e bra pa fotboll och kunde bli lite battre pa sportfragorna i Trivial Pursuit). Men arligt talat sa vet jag inte...
Ikvall ska jag dansa samba.

Museet for samtidkonst. Ganska fint, eller vad?

E det bara jag, eller far ni ocksa James Bond-vibbar?

En alldeles vanlig onsdag eftermiddag.