Det hande igen! Pa kvallens restaurang borjade servitoren automatiskt tala italienska med mej -andra gangen bara idag. Det e for ovrigt ett genomgaende tema nar jag reser, folk tippar alltid forst pa att jag kommer fran Italien. Och jag vet egentligen inte varfor, men jag blir alltid lika nojd (fnissar lite for mej sjalv och sager, no soy de Finlandia -for jag kan ju inte portugisiska). Det e inte som om de italienska kvinnorna skulle vara de vackraste eller sensuellaste i varlden (eller?), men jag antar att det anda e mer smickrande an om folk genast skulle tippa pa Ukraina eller Tyskland... Onationalistisk som jag e ser jag ocksa hellre att folk tippar pa Italien an Finland. Fast det skulle faktiskt vara ganska underhallande om en servitor kom fram till mej har i Rio och pa slapig sodra-helsingfors-finlandsvenska sade: 'a8alltsa, pa dagens meny finns, liksom, en HELT lju-vlig carpacchio...'a8.
Italien verkar vara aktuellt pa flere plan i mitt liv just nu. En f.d. pojkvan fran Italien (som visserligen bor i London) har oprovocerat, men aktivt borjat hora av sig. Det e roligt att hora att han mar bra, men jag e inte riktigt saker pa vad han vill. Oberoende motivering sa e han tyvarr anda tragiska fem ar for sent ute.
Martin har forresten blivit nominerad for arets bild (i Sverige ju). Hurra for honom!
Och nu maste jag ga och lagga mej, ska tidigt upp och surfa imorgon.