När en kultur byts ut mot en annan

2 weeks ago

När en kultur byts ut mot en annan

Minns ni bloggarna förr i tiden? De som mest påminde om dagboksanteckningar. Det fanns något mänskligt och ostrategiskt i att bara skriva det man kom att tänka på just då. Känslor och tankar i ett ostrukturerat inlägg. Sedan blev bloggare influencers och bloggen skulle bli ett jobb som samlade så många läsare som möjligt för att kunna sälja så mycket grejer som möjligt. På internet blir alla till slut produkter som säljer produkter.

Usch, vad deppigt. Det kanske bara är jag som har blivit gammal och tycker att allt var bättre förr. Eller, det tycker jag absolut inte, det mesta var sämre förr! Här kommer i alla fall ett inlägg om vad vi gjorde i torsdags.

När en kultur byts ut mot en annan

I torsdags åkte vi upp till stallet. Min kompis Jennie och hennes dotter Ilse hängde med och eftersom båda två vill lära sig rida fick de en ridlektion. Vi övade på lätt trav och pratade om hur viktigt det är att sitta rätt i sadeln, hur hästen reagerar på hjälper och vad det är viktigt att tänka på. Väldigt kul var det. Dessutom hann jag också rida lite själv (i november rider man utan stigbyglar). När kompisar kommer med upp till stallet är det ingen självklarhet att jag själv hinner rida. Då springer jag mest runt och hjälper till.

När en kultur byts ut mot en annan
När en kultur byts ut mot en annan

Solen går ner redan vid fem och när vi körde hemåt såg man alla ljusen från Santa Monica och Venice. Det var mycket fint. Snart har vi bott här i tio år och det finns inte en dag som jag skulle ha ångrat eller längtat efter att flytta tillbaka till Norden. Det som ändå är lite läskigt är hur jag märker att Helsingfors liksom glider mig ur händerna. Jag har inte längre koll på restauranger och barer, glömmer allt fler gator och är helt borttappad med hur spårvagnsnätet fungerar nuförtiden. Häromdagen kallade Ellen mig på skoj amerikan och samma dag sa Magnus att hans kompis Stellz gjort samma sak med honom. Det är svårt att säga när och var en kultur byts ut mot en annan, men jag antar att på samma sätt som jag förlorar koll på själva staden Helsingfors och suddas åtminstone en del av den finländska/finlandssvenska kulturen ut. Menar absolut inte att jag känner mig som en amerikan eller att jag ens vill bli det, man trivs ganska bra med att vara flytande mellan USA, Finland och Sverige. Och så antar/hoppas jag att finlandssvenskhet alltid kommer att vara en del av min identitet och mitt jobb som både författare och journalist.

När en kultur byts ut mot en annan

Louise · 2 weeks ago
Jag kan känna både ock med bloggarna. Fast jag läste EXTREMT lite blogg förut så tyckte jag då att det var mest skönhetsprodukter och ja mycket dagbok. När jag sedan började läsa (och skriva) bloggar mer aktivt så var det debattinlägg, feminism, intressanta diskussioner... Kanske har mest med att göra VAD jag läste före. och efter detta. Men jag känner att många bloggar nu för tiden har SÅ mycket innehåll! Kan nästan bli lite mycket haha (aldrig nöjd). Men det här med att alla blir produkter är obehagligt och sant! Dock minns jag en tid före detta där alla pratade om att man skulle vara sitt eget varumärke... Och så blev det så. Inte charmig utveckling. Men kanske resultatet av att man tenderar att servera folk det folk vill se och mindre och mindre av annat... Men jag älskar din blandning på bloggen Peppe! Här är det dagbok blandat med reflektioner, reaktioner och en massa bra information. Det där med kulturen som sipprar bort är superintressant och kanske lite läskigt att vara med om? Både min syster och min mamma har ju gjort detsamma och jag vet att iaf mamma känner sig ju superfransk här i Sverige, men när hon är i Frankrike känner hon att det på nåt sätt är avlägset. Så mycket om landet hon inte kan – hon har ju typ aldrig varit vuxen där. Oj vilken lång kommentar! Avslutar med att jag fortfarande drömmer om ett eller två år i LA... Man blir absolut inte mindre sugen av att följa dig!

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Jag älskar din blogg! Du är så smart och så rolig och aldrig pretentiös. Så glad över vår vänskap. Och att få ha dig i LA i ett par år är ju den ultimata drömmen! Börja med att ta hit familjen ett par veckor på prov.

Emma · 2 weeks ago
Märkte ni av Paris Hiltons bröllop i helgen? Det måste ha varit nedanför er väl?

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Märkte inte av det! Men läste om det. Hon gifte väl sig i Bel Air? (pratade däremot om det i P1 imorse)

Linda · 2 weeks ago
De hyrde piren i SM för festen nästa dag.

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Aha! Det brukar Majlis barnens skola också göra. Kul idé!

Birgitta · 2 weeks ago
Tycker också din blogg är så bra! Bra blandning och ofta bra reflektioner och funderingar. Känns som att jag faktiskt utmanas här, inte bara uppmanas att köpa nya skor

Marie · 2 weeks ago
Så bra kommentar, det är exakt så jag också känner här. Här får jag så mycket att fundera över, både från det du skriver Peppe men också alla kloka kommentarer. Gillar när jag har gott om tid för att verkligen läsa det som står här på bloggen, tycker att jag går miste om något när jag bara har tid att snabbt scrolla igenom inläggen. Så stort tack!

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Tack för att du säger så! Det gjorde mig genuint glad.

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Så fint att få vara en sån plats. Tycker att det är så många smarta och insiktsfulla människor som kommentarer här.

Linda · 2 weeks ago
Kan verkligen relatera, men svårt att förklara känslan av att vara nånstans mitt emellan. Skickade nyligen in min citizenship application, men tror aldrig jag kommer känna mig amerikansk ändå. Fast Sverige känns också långt bort. Tur att man kan vara dual citizen nu för tiden.

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Oj vad spännande! Och håller med dig, man behöver inte välja land.

Alex · 2 weeks ago
Och det är just därför jag läser din blogg och de andra här på TWWP! Väldigt sällan att någon marknadsför ngt här och ifall det görs så känns det som tips från hjärtat och inte enbart för att tjäna pengar. Tycker influensers nu för tiden bidrar enormt mycket till världens klimatförstöring och köphets. Alltid ngt plagg , en grej el smink som ska marknadsföras. "Livets jacka som jag kommer ha hela vintern" bla bla för att sen marknadsföra en annan tre dagar senare.... förlåt för sidospåret

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Blir väldigt glad över att du säger så. Jg vill ju gärna tjäna lite pengar på bloggen, men har svårt för de allra flesta samarbeten (speciellt LIVETS JACKA-kategorin :)

Jagjagjag · 2 weeks ago
Känns ändå som att det är en rätt smart grej att bo i usa och få ta del av det positiva där men att samtidigt ha möjligheten till sociala förmåner och universitet mm den dagen man flyttar tillbaka till Finland el Sverige. Lite som när jag bodde i Sydamerika, verkligen älskade det, men insåg att man som nordbo oftast välkomnas samt att man automatiskt hör till åtminstone övre medelklassen. Visst är ändå livet ganska bra då. Alltså visst finns det också kämpiga delar med att vara utböling men överlag är vi så himla privilegierade utomlands. En stad slutar man ha koll på skrämmande snabbt, känner samma för Helsingfors och redan efter ett halvår från Stockholm så hade busslinjerna ändrats och restaurangerna bytts. Men överraskande snabbt kommer man in i staden igen. Lite som när man varit föräldraledig och tror att man inte kommer att komma ihåg hur man gjorde sitt jobb men efter en dag är man typ helt van igen, haha! Även om jag bodde många år borta från Finland så kändes det tryggt när jag återvände. Som att jag ändå har en plats här. Gillade det. Betyder inte att jag älskar allt med Finland men Att jag också Kan lite mera köra min grej. Alla har sin historia. Låter smart att stanna kvar i LA. Många gånger har jag lämnat ett land utan att vara klar med det, då längtar man sedan tillbaka så himla mycket.

Peppe Öhman · 2 weeks ago
Precis så känner jag med Buenos Aires, två år var en för kort tid där. Önskar jag hade haft möjlighet att stanna längre. Nu trivs vi ju så bra i LA att jag inte tror vi kommer att flytta tillbaka till Norden alls. Eller kanske köra nåt slags system där vi tillbringar sommarmånaderna och lite till i Sverige och Finland och resten i Kalifornien. Men får se vad som händer.

Linnea P. · 2 weeks ago
Jomen gud så jag kan nostalgisera över den forna bloggosfären. Fast under den fisvenska guldåldern kunde jag tycka att det blev trist och störigt att folk bara bloggade en-två meningar tre-sjutton gånger om dagen istället för att skriva ett längre stycke nu som då, något man kunde LÄSA istället för att snarare registrera i ett hastigt ögonkast. Sen kom ju Twitterboomen och rådde bot på det, och inte fan var jag nöjd med det heller, hehe. Men fortfarande sker emellanåt någonting magiskt i de här små och större personliga och inte så samarbets/klick/besökshetsiga vråarna på nätet och jag antar det är det *myset* jag saknar mest. Oerhörd mysnivå att bara varje dag checka in hos någon, flera platser, några favoriter. Gillar alltid att göra det här. Tack för att du håller fanan högt!

Peppe Öhman · 2 weeks ago
JA! Precis så var det. Sånt mys. Och att gå in på samma blogg flera gånger om dagen och liksom genom massor av korta inlägg lära känna människan. Har flera riktigt goda vänner från bloggens ungdom.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.