Att bry sig om kläder

1 month ago

Att bry sig om kläder

Jag tänker en del på kläder. De här shortsen köpte jag second hand, de är en halv storlek för tighta (eller så är jag bara van vid extremt mjuka och sköna kläder). Får ta dem till skräddaren uppe på gatan eller lita på att läder töjer ut en aning. Hur som helst, kläder är mer än skydd mot väder. Minns att NYT hade ett reportage om hur svarta män i New York klädde sig i kostym eller minst skjorta eftersom det var säkrare för dem att röra sig på gatorna då. Däremot kan folk med ljus hudfärg klä sig nästan hur slarvigt som helst utan att bli ifrågasatta.

En väninna berättade hur hennes då tvååring fick en tillsägelse eftersom hon haft klänning och hjulat på förskolan så man kunde se hennes trosor. Skolan meddelade att det var opassande och bad väninnan klä på sitt barn tights. Snacka om att sexualisera en tvååring. I vissa skolor är det också förbjudet med bara axlar och med crop tops. Föga överraskande gäller de flesta reglerna tjejers klädsel.

Mark Zuckerberg klär sig alltid på samma sätt. Samma sak gällde Steve Jobs medan Elizabeth Holmes (ni vet hon med Theranos) försökte sig på att imitera Jobs genom att klä sig i likadan svart polotröja. Det som Zuckerberg och Jobs har signalerar ju minst sagt framgång.

Jag vet inte riktigt vad min poäng här är annat än att det kanske är ett privilegium att inte behöva bry sig om vad man har på sig.

Jag tänker på hur det är en form av privilegium att strunta i vad man har på sig.

Att bry sig om kläder

Linda · 1 month ago
Fast de allra flesta människor i världen har väl knappast mer än en handfull plagg? Skulle nog ändå säga att det är ett privilegium att få välja vad man sätter på sig varje dag.

Peppe Öhman · 1 month ago
Sant! Men tror att det jag skrev kan existera parallellt.

Alex · 1 month ago
Kan det vara så att Steve Jobs och alla som klär sig i en nästan uniform varje dag är just framgångsrika för att de inte lägger ner tid på vad de ska ha på sig utan lägger ner den tiden på andra, i deras värld, väsentliga tankar? Jag utgår bara från mig och tiden jag lägger ner på att tänka på kläder, jaga rätt på rätt kläder osv ha ha ha herregud vad jag kunde lagt ner den tiden på något annat vettigt men samtidigt så tycker jag det är kul och har även läst lite etnoligi för att förstå lite mer om varför vi klär oss mm.

Peppe Öhman · 1 month ago
Ja. tror det och de har möjlighet att göra det! Tänker på att (kvinnliga) politiker t.ex. Hillary Clinton som inte alls hade samma möjlighet att bara dra på sig samma sak varje morgon. Eller hade.

Josefina · 1 month ago
Det är definitivt ett privilegium att kunna välja att "klä ner sig". Syns tydligt när jag åker tåg med pendlande tonåringar. (Bor på landet så jag vet att detta inte gäller i "stan" men å andra sidan är största delen av Sverige landsbygd.) De som är vita ser ofta ut att ha kommit direkt ur sängen i mjukisbyxor och badtofflor eller träskor som de hasar sig fram på. De andra ser ut att precis ha kommit ur duschen och är oerhört prydliga. De till och med går på ett annat, mer uppmärksamt sätt. Det gör mig bedrövad att se varje gång, för båda grupper men av olika anledningar.

Isabelle · 1 month ago
Fördelen och nackdelen med en uniform typ. Effektivt, praktiskt, funktionellt, jämlikt. Men kan upplevas inskränkande eller ofritt och kan symbolisera (felaktig) grupptillhörighet. Som föräldrar som tycker att barn kan klä sig "fritt", men som samtidigt har gränser för vad fritt är, och aldrig själva skulle klä sig i uniform, kostym, kilt, peruk, vara osminkad, vara sminkad, utan underkläder, bada naken, ha klänning, piercings, tatuera ansiktet själva. Jag tycker nog personligen att kläder är ganska oviktigt egentligen, och utseende, men jag vill ju inte se helt malplacerad ut och anpassar mig efter kulturen jag lever i, och jag har ju kläder varje dag...

Peppe Öhman · 1 month ago
Ja, här har privatskolorna ofta uniform, kanske just för att försöka slipa bort olikheter mellan barnen. Sen föreställer jag mig att det ändå sker på detalj nivå.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.