Idag lunchade jag med min kompis Rebecca. Vi lärde känna varandra i bloggens begynnelse när allt var lite mindre och influencervärlden lite mindre… girig? Är det rätt ord? Polerad kanske? Äh, ni fattar, vi skrev mer öppet om känslor och jag föreställer mig att det var mindre poserande och framför allt mindre reklam.
Vi var i alla fall ett gäng som läste varandras bloggar och visste så mycket om människor vi aldrig träffat (bland annat Jenny var en av dem). Det tog flera år innan vi träffades i köttet. Rebecca träffade jag i LA då vi nyss flyttat dit och hon befann sig på arbetsresa i staden. Hon fyllde år, kände inte så mycket folk så Magnus och Vidar och jag tog henne på födelsedagsmiddag i Silverlake. Mycket fin kväll.
Jag tänker ofta på att den här bloggen har gett mig så mycket. Både karriärmässigt och privat. Det är så fint att ha lärt känna människor för femton år sedan och fått följa med dem när de fått barn, bytt jobb, flyttat, gjort karriär och så vidare. Det känns som om vi som lärde känna varandra i begynnelsen har ett speciellt band. Håller jag på att bli blödig nu. Kanske det, men fint är det ändå med vänner.
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Sara · 5 years ago
Jag har läst den här bloggen sedan före Vidars tid inser jag nu. Det är ju evigheter. Jag har alltid tänkt att om jag skulle stöta på dig någon gång (ändå ganska låg sannolikhet med tanke på hur mycket tid du tillbringar i ett annat land än det jag befinner mig i) så skulle jag säga några uppskattande ord. Men så passerade jag dig idag på Rörstrandsgatan och jag gjorde inte alls det vilket var mycket dumt. Jag får göra det gör istället. Tack för en väldigt bra blogg som fortfarande är givande att läsa efter mer än 10 år. Fortsätt gärna i minst 10 år till!
Peppe Öhman · 5 years ago
Är det sant! Gud vad fint att du läst så länge och att vi passerade varandra idag (hade blivit glad om du kommit fram och sagt hej). Jag var på väg till eller från att klippa håret på Green Heads. kram!