Gamla minnen och vänner

Jag hälsar på en av mina närmaste vänner Cecilia och åt middag med några goda vänner från Kalifornien. Vi talade om roliga helgresor vi gjort tillsammans medan alla tre familjer ännu levde i samma del av världen och det slog mig hur fint det är att prata om gemensamma minnen. Att återuppleva resorna och komma ihåg både samma och olika saker från dem. Vi har bilat runt halva Kalifornien och sovit i olika stora airbnb-hus, alla med otroligt fin utsikt.

Jag är ganska skärmliberal, låter ungarna spela och kolla på Netflix en hel del, men när vi talade om resorna tänkte jag på hur viktigt det är med upplevelser (avskyr min egen präktighet när jag skriver detta, men nu har jag börjat och det går tydligen inte att stoppa mig), men att verkligen leva sig igenom händelser med sina vänner istället för att se dem över en skärm. Jag gillar ju skärmar, men de lämnar inga spår av känslor, dofter, utsikter eller fysiska erfarenheter efter sig. Och känner man inget är det svårt att minnas det. Därför sliter jag dagligen telefonerna ur mina barns små. oskyldiga händer och sjasar ut dem i verkligheten.