Att vara turist

5 months ago

Att vara turist

Hur tänker ni kring att vara turist? Alltså, de allra flesta gånger man reser utomlands är man ju turist, ändå är det svårt (för mig) att verkligen acceptera att jag verkligen är det. Jag vill vara en världsvan resenär. Kanske för att turister ofta utmålas som oanande exploatörer? Eller så är jag fortfarande påverkad av Jennie Dielemans bok “Välkommen till paradiset” där hon beskriver hur pengarna turisterna tar med sig inte alls landar i lokalbefolkningens fickor, utan åker vidare till redan rika västerlänningar. Turister som stormar in som gräshoppor, utnyttjar allt som är vackert, gott och rent och lämnar bara skit efter sig. Och ja, jag fattar att en massa länder och lokalbefolkningar är beroende av turism, men det finns en hel del som antagligen gärna skulle vilja tjäna pengar på annat sätt.

Jag fattar ju att det finns flera sorters turism och försöker verkligen se över mitt eget turistande, men jag är nyfiken på hur ni resonerar. Charter? Tågluff? Inrikessemester? Vi talar om bland annat detta i veckans Skåpet.

Jessica · 5 months ago
Som med allt annat är det så svårt och allt har flera sidor. Tänk om något någonsin skulle vara svartvitt. Jag som bor på Åland där turism är en väldigt stor sektor vet hur viktiga turisternas pengar är (det har märkts framförallt senaste året). Sedan är det förstås viktigt att pengarna hamnar rätt men det är så svårt att avgöra. Försöker att t.ex. gå efter ord som "familjeägt" när vi bokar hotell o liknande, men vem vet om det alltid stämmer....? Bokar även en hel del via air Bnb (och det är ju ett helt eget inlägg om för- och nackdelar) Då har jag ändå mer bekymmer med miljöaspekten av turism. Vill ju resa, men känns inte bra att flyga. Har stora förhoppningar på nattåg ner till Europa i framtiden. Ska lyssna på er ikväll och ser framemot att höra era åsikter :)

Peppe Öhman · 5 months ago
Håller med dig om allt. I podden talar vi också om skillanden mellan att turista (ganska) lokalt och att åka till mycket fattigare platser.

Lina · 5 months ago
Jag trivs inte heller med att känna mig som turist. Iaf inte när jag är turist i länder som är fattigare än landet jag själv bor i. Jag antar att det är för att det blir så extremt tydligt hur orättvist allt är och hur sjukt priviligierad jag är. I måndags lämnade jag in min b-uppsats där jag skriver om yogaturism, där västerlänningar åker till Indien för att yoga på retreats. I arbetet med den läste jag mycket om hur indier själva anpassar yogan efter oss västerlänningar så dom som reser dit ska få det dom vill ha. Och hur sen västerlänningar kan åka tillbaka till sina länder och berätta om allt dom lärt sig i Indien, så det framstår som att det är västerlänningen som är experten. Jag yogar själv och tänker massor på sånt här och ibland går det inte alls för jag kan inte sluta tänka på hur fånig jag är.

Peppe Öhman · 5 months ago
Otroligt intressant med din uppsats! Den skulle jag gärna läsa. Jag har tänkt på motsvarande turism i Centralamerika. dit västerlänningar också åker för att finna sig själv, yoga och vara lite härligt sinnlig.

Johanna H · 5 months ago
Jag tror kanske att turism i framtiden kommer vara mer av en lyxvara för eliten, i alla fall på vissa platser. På grund av slitage på natur och infrastruktur går nu t.ex. Nya Zealand mot att få bort backpackerturismen, och istället satsa på turism för de rika https://www.scoop.co.nz/stories/HL2011/S00092/on-stuart-nashs-plan-to-turn-new-zealand-into-a-playground-for-wealthy-tourists.htm. Kanske kommer västländer med hög turism ta efter detta för att få färre människor men fortfarande bibehålla turism som inkomstsektor. Västmänniskor med medelinkomst koncentreras kanske då alltmer till att turista i fattigare länder.

Ylva · 5 months ago
Intressant, Johanna H! Som 18-åring var jag ytterst noga med att inte vara turist; nu har jag accepterat rollen. Jag känner mig dock allt mindre intresserad av att resa. Om man bortser från klimatskälen så tycker jag att den oerhört stora mängden turister (till vilken jag själv räknar mig, ja) som finns på många platser gör att de känns ointressanta - de är så exploaterade att allt naturligt liv försvunnit från dem. Så om vi kan komma tillbaka till resande som något exklusivt - inte i bemärkelsen att bara den som har oerhört mycket pengar kan göra det, utan snarare att det är något man laddar för och sedan genomför en gång var tredje år - så tänker jag att det är positivt av flera skäl?

Johanna H · 5 months ago
Det håller jag verkligen med om!

saara · 5 months ago
Har inte råd, orkar inte tänka på stressen att hålla reda på 3 ungar i varierande ålder med tillhörande ägodelar någonstans långt borta, och gillar dessutom inte alls att flyga. Inlandssemester är fina grejer i det skede av livet som vi befinner oss i just nu! Drömmer dock om att ta en riktigt ordentlig resa till Estland och Norge någon dag. När det blir är en helt annan femma, för tillfället kan endast 50% av familjens vuxna ha ledigt mer är någon enstaka dag åt gången, familjens sjätte medlem (företaget) tillåter inte någon längre frånvaro. Njuter däremot desto mer av att läsa böcker och bloggar om hur det är på riktigt att leva i olika länder! : )

Peppe Öhman · 5 months ago
Norge är verkligen sanslöst vackert insåg jag för ca 10 år sedan när jag fick chansen att hälsa på en kompis i Voss. Det är inte långt från det jag föreställer mig att Nya Zeeland är.

Isabelle · 5 months ago
Vi försöker flyga mindre ofta och kortare sträckor (typ max 2h) och tar TGV till alperna. Har inte lämnat EU senaste decenniet av miljöskäl. Tidigare hyrde vi Air BnB p g a ville ha tvättmaskin och laga mat själv, men nu väljer vi hellre hotell för tycker det blir smidigare. Skulle gärna välja mindre familjehotell, men med barn väljer vi ofta kedjor eftersom det finns pool eller pingisbord och tv och ljudisolering... etc. Försöker att tänka europeiska hotellkedjor ibland istället för amerikanska när jag väljer mellan olika kedjor. Hyr däremot nästan alltid bil med Hertz. Väljer en mindre bil för miljön fast typ kategori 2 för att resväskorna ska rymmas. Hyr inte alltid bil! Köper fortfarande en guidebok ibland, men kollar faktiskt även om biblioteket har guideböcker. Är supertöntiga turister och gillar det, mest för att vi inte är coola, unga och street smart längre. Reser tillbaka till samma platser istället för att upptäcka och uppleva och tar det bara lugnt. Däremot upptäcker vi mycket hemma. Alla slott, parker och museum. Vi tycker om att hemestra eller göra en kort weekendresa med bil en 15 mil bort. Vi undviker de mer kända sevärdheterna eftersom vi reser under skolloven när det bara är jättemycket folk. Det jag saknar som familj (skola) är att inte kunna resa till medelhavet under försommaren eller sensommaren när det är vackrast och billigare... Juli är dyrt. Semesterbudgeten exploderade när vi fick barn?

Peppe Öhman · 5 months ago
Jag tycker det låter som om ni verkligen sett över ert resande. Fint och inspirerande.

Linda · 5 months ago
Jag tänker mycket på hur människor jag träffat på resor till fattigare länder, och som livnär sig på turism, har klarat sig under covid. De har ju knappast priviligiet att få pengar från staten som ersättning för förlorad inkomst. Har sällan känt mig så priviligerad som nu under pandemin, när det enda som påverkats är mitt sociala liv och att inte kunna åka hem till Sverige och träffa familjen. Att bli vaccinerad som en av de första i världen när det egentligen är andra som behöver det så mycket bättre. Det känns dubbelt att åka till fattiga länder, eftersom det även då blir så tydligt hur bra man har det, men samtidigt så är turism oftast det enda de faktiskt kan livnära sig på. Ger alltid mycket dricks men vet inte om det hjälper, eller om de som arbetar ens får behålla den.

Peppe Öhman · 5 months ago
Ja men verkligen. Mitt liv förändrades knappt alls, medan det här året var katastrofalt för både privatpersoner och hela stater. (jag resonerar som du med dricksen. Lämnar alltid minst 20 dollar till städerskan på hotellet).

Helena · 5 months ago
Jag tänker väl för egen del kring turism som kring det mesta: Jag försöker att vara en sjyst person och göra okej val. Jag vet att jag har det bra som kan välja att resa för nöjes skull. Men jag går inte runt och känner skuldkänslor på resmålet precis. Kan väl i och för sig tänka mig scenarier där det blir lite väl in your face. Infinity pool i Dubai. Den sortens resa skulle jag i och för sig aldrig göra av flera skäl, så det blir hypotetiskt. Å andra sidan har jag ju bott på relativt lyxiga hotell i Kina och Hongkong och flutit ovanpå fullkomligt, senast för ett par år sedan när greppet från fastlandet hårdnade och man såg spår efter demonstrationer och polisräder lite varstans. Det är inte lätt. Men jag vet inte vad moralisk stränghet skulle leda till heller.

Anne · 5 months ago
Reiser bare innen Europa. Er for mange bakterier som magen min ikke tåler på mere eksotiske steder. USA har altfor lang flyreise synes jeg. Vil ha varme og sol og ikke minst varme kvelder. Det er mangelvare i Norge. Har ikke det minste dårlig samvittighet for det.

Peppe Öhman · 5 months ago
Norge är ju så otroligt fint att man aldrig behöver lämna det.

Ann · 5 months ago
När vi reser så blir det charter till Grekland, men alltid till lite mindre hotell och ALDRIG ALDRIG all-inclusive. Vill man stötta turismen så känns det bra med "familjeägt" hotell och att äta på de små tavernorna som lokalbefolkningen äger. De stora hotellkomplexen som växer upp och erbjuder "gratis sprit och glass" och "barnklubbar" utarmar den lokala turistnäringen. Sorgligt!

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.