Mäns trakasserier hotar demokratin

Igår i bilen på väg på middag till min kompis Malin insåg jag att jag skulle tala på Svenska kvinnoförbundets årsmöte klockan 12:40, INTE klockan 22:40 som jag trodde. Lägg till då att jag bara någon dag tidigare gick omkring och trodde att datumet för talet var den 27 mars, vilket i och för sig stämde om jag befann mig i Finland, men nu sitter jag ju nio timmar efter i Los Angeles och lever fortfarande den 26 mars när det var dags för tal. Leende emoji som svettas. Åtta år i Kalifornien och det är fortfarande svårt för mig att räkna ut tider. Dessutom gick vi över till sommartid redan för två veckor sedan.

Huvudsaken är väl ändå att jag till slut insåg den rätta tidpunkten och stod framför min telefon som jag ställt framför min dator med anteckningar som i sin tur stod på en pall på vårt matbord (jag skulle älska att se folks hemmastudion under pandemin). Jag pratade om hur mäns hot och hat begränsar inte bara kvinnors rörelseutrymme, utan också representation och i längden demokratin. När kvinnliga politiker inte vill ställa upp i återval och kvinnliga journalister drar sig för att rapportera om specifika ämnen på grund av backlashen är det ett problem som berör hela samhället, inte bara indivien.

Precis innan jag ska snacka i Morgonstudion på SVT eller som nu hålla ett tal, bultar hjärtat i expressfart, men så fort jag kommer igång lugnar det sig. Den här gången hade jag också spelat in en reservversion av talet ifall tekniken skulle faila. Det visade sig vara en jättebra grej att förbereda sig så här! När jag lade mig var klockan närmare halv två och jag var fortfarande så uppspelt att det tog en stund innan jag somnade.

Olyckligtvis är jag en gammal dam och kan inte sova länge på morgonen. Vaknade före sju och spelade in Magnus och Peppes podcast och drog sedan ner till stranden för Viddes surflektion. Vidars surflärare Kris Krash (leta upp honom på instagram) hade tagit med en liten surfbräda åt Majlis som hon fick leka med i strandbrynet. Mycket pedagogiskt och det är väl inte för sent för henne att lära sig surfa? Sen åkte vi hem igen och jag tog årets bästa tupplur.