Jag lever verkligen mitt eget drömliv. Imorse steg jag upp kvart i sju, slängde i mig en macka och en banan (okej, inget stort fan av bananer, men den här hade inget brunt på sig) och körde sedan upp still stallet för en morgonritt. PCH var helt tom på trafik den tiden på morgonen, men havet var fullt av surfare. Eftersom jag var ensam tryckte jag ordentligt på gasen och lät bilen visa att den accelererar snabbast i stan. Jag bryr mig verkligen inte om bilar och ännu mindre om hur snabbt de rullar, men ungefär en gång om året passar jag på att lajva en människa som gör det.
Det var bara drygt 20 grader när jag kom fram, fixade iordning hästarna och red sedan ut med Tamara. Mycket fin morgon. När jag körde hem hade temperaturen stigit med tio grader. Precis när jag steg in genom dörren fick jag ett sms av vår kanadensiska kompis Corey. Han skrev bara “Primo” som är caféet vi brukar ses på. Han och hans fru Sandra och dottern Everly (som är exakt lika gammal som Majlis) åkte till Kanada i maj och vi trodde att de skulle stanna till minst januari. Men nu var de tillbaka och vi var så innerligt glada över att se dem!
På eftermiddagen gick vi ner till stranden och boogieboardade en timme. Det var fint.
Ungefär allt det här syns på Instagram och det är underbart, men det som inte syns är att min dator har nåt slags softwareproblem och laggar, säger att RAM-minnet är fullt eller stänger av sig själv. Jag har testat ta bort appar, byta browser, talat med Apple supporten, kört olika buggprogram, men ingenting hjälper. Loggade in som en annan person och då funkade allt perfekt så jag måste väl flytta över allt till ett annat konto. Otroligt störande. Det ligger också sand precis överallt i vår lägenhet, inklusive badkaret och sängen. Någon (=Magnus) måste storhandla imorgon. Jag tvättar HELA tiden, förutom då jag viker tvätt. Majlis lämnar leksaker på varje tom yta. Någon borde ta ut pappkartongerna till återvinningen. Måste komma ihåg momsen! Och svara på alla mail. Trots att jag tvättade precis alla våra plagg när vi flyttade hängde tydligen malarna med oss från förra lägenheten och så vidare i oändlighet. Det är allt småsaker, men ifall någon saknar igenkänning här på bloggen tänkte jag bidra med lite sådan.
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Sussse · 6 years ago
Vad bra att du också skrev om sånt som inte är så perfekt eller trevligt! Är ju viktigt att höra att vardagen inte alltid kan vara fantastiska erfarenheter och så behöver man tvätta o handla osv. jämt.
Johanna · 6 years ago
På tal om tvätt, varför sitter amerikaner brevid sin tvättmaskin med en bok medan de tvättar? I filmer alltså, verkligheten vet jag inget om?
Cecilia · 6 years ago
Om de tvättar på tvättinrättning så sitter de brevid eftersom de inte vill få tvätten stulen eller att någon annan tar ut den ur maskinen. Allt som oftast finns inte tidsbokning så det är först till kvarn som gäller för maskinerna. Det (brist på tidsbokning) brukar gälla om man har tvättstuga i hyreshus också. Det beror lite på var man är i landet, men ibland är det vanligare att ha diskmaskin än egen tvättmaskin i hyreslägenheter.
Lena B · 6 years ago
Jag fattade inte heller det där med att vakta tvätten och fick alla mina underkläder stulna på ett tvättställe på Long island. Alla gamla strumpor och trosor. Snopet. Det skrattar jag åt nu, hur jobbigt och dyrt det blev att köpa nya.