Känner du dig som din ålder?

4 years ago

Känner du dig som din ålder?

Känner ni er den ålder ni är? Jag fattar att det är en abstrakt fråga för hur ska man egentligen känna sig i en viss ålder, men jag tänker en del på det. När jag var kring tjugo tänkte jag att trettioåringar var vuxna, att fyrtioåringar var gamla som gatan och femtioåringar min föräldrars generation. Men ju äldre jag blir desto mer inser jag att människan är alla åldrar samtidigt. Efter jag levt som tjugoåring finns den erfarenheten kvar i mig och jag kan relatera till tjugoåringar (åtminstone lite), men eftersom en tjugoåring aldrig varit fyrtio känns den åldern mer avlägsen.

Jag har också insett att känslorna är samma oberoende ålder. Ju äldre man blir, desto lättare har man att hantera sina känslor (i bästa fall), men man kan fortfarande bli kär, svart- och avundsjuk, arg, besviken och så vidare på samma sätt som när man var yngre. Människor är bara människor och alla känner sig osäkra och ängsliga ibland. Det är fint med mänsklighet.

Jag har ingen direkt åldersångest, men ibland kan jag stanna upp och tänka om det är okej för en drygt fyrtioåring att hålla på som jag ibland gör. Sånt en yngre person skulle skaka på huvudet åt. Att det liksom är ovärdigt för en person i min ålder att hålla på med Instagram, gå på Coachella eller leka med hästar som om jag var tolv. Och OBS jag tycker själv att det är pinsamt med folk som anstränger sig för att verka yngre än vad de är, att de liksom föraktar sin egen ålder eller sättet de tror att folk i deras egen ålder uppför sig på. Människor som koketterar med att räkna noll vuxenpoäng eller Steve Buscemi i “how do you do fellow kids“-memen. Hu!

Skulle kompis ställa mig frågan “hur ska en drygt fyrtioåring uppföra sig” skulle jag antagligen svara “precis som hen vill. en människa är alla sina levda åldrar, men det är ju bra om erfarenheten från livet gör hen mer förstående än en tonåring”. Äh, jag vet inte. Känner ni er som er ålder?

 

M · 4 years ago
Smart tänkt, med att man har alla åldrarna i sig, det är precis så det är!! Jag är 35, känns bra på ett sätt (nöjd med livet) men samtidigt svindlande när jag skriver in mitt personnummer och varje gång hajar till; 1985 var jäääävligt länge sen. Ser mycket död på mitt jobb, tänker endel på att tiden är begränsad, vilket också är bra på ett sätt och svindlande på andra.

Ellinor BG · 4 years ago
jo, jag känner mig nog som min ålder (47) och efter 40 har jag blivit mer säker i min ålder och min personlighet. Är inte längre speciellt ängslig i hur andra ska tycka och tänka om mig. Jag kör med den klädstil jag vill, de frisyrer jag orkar med och om någon har problem med saker jag gör (privat eller i jobb) så rycker jag mycket mer på axlarna och tänker ett "jaha". Jag älskar att bli "tant".

Ulrika · 4 years ago
Jag är ju 27 men har alltid levt ett liv som om jag vore mycket äldre än min ålder. Väldigt brådmogen, alltid haft äldre kompisar, äldre pojkvänner, sånt. Skaffade barn och utbildning ung. Så känner mig på många sätt äldre än min ålder, jag är i ett annat livsskede, typ "nu börjar barnen bli större" snarare än småbarnsliv alternativt "ska jag skaffa barn och med vem och kommer den biologiska klockan börja ticka"-skedet. Trodde dock att jag skulle få stor åldersångest av att bli äldre eftersom jag är så van vid att alltid vara yngst, att åldern väcker uppmärksamhet, typ "du är 23 med tre barn, OMG!". det blir ju väldigt deppigt om man fortsätter ha samma saker (ett visst antal barn, en utbildning) men bara blir lite mindre uppseendeväckande för att man blir ett år äldre. menj ag har tyckt det varit jätteskönt. var alltid obekväm när folk ville att jag skulle förklara hur jag kunde vara så ung. jag gillar inte den sortens uppmärksamhet tror jag? och hur förklarar man sina udda livsval på fem minuter på en fest typ? skönt att slippa :) ps tycker det är fantastiskt att du lever livet som du vill, inklusive hästar och instagram. tänker att skillnaden är om du red på hästar för att framstå som ungdomlig, eller hängde på instagram för att vara "ung och cool". det verkar ju inte som att det är syftet :)

Peppe Öhman · 4 years ago
Är du bara 27! Jag trodde att du var äldre. (ps tycker mycket om din blogg!)

Ulrika · 4 years ago
story of my life! och då har jag ändå växt i min ålder lite litegrann. och TACK! <3

Helena · 4 years ago
Jag känner mig som jag:) Jag 28 och jag 56 (!!!) är i allt väsentligt samma. Jag skulle säga att jag på många vis är mer energisk och benägen att hitta på grejer nu än då. Troligen för att jag fattar att livet/hälsan inte är oändliga storheter. Hittills har jag mer tack vare goda gener och tur någorlunda behållit form och lust. Det påverkar förstås mitt intryck av åldrandet. Hur folk beter sig har jag många synpunkter på hehe, men oftast inte utifrån ålder. Vare sig hög eller låg.

s · 4 years ago
En sak jag tänkt på är ord och uttryck. Det går ju mode i vissa ord, och tjugoåringarna kan ju tycka att det låter som om en fyrtioåring försöker vara yngre än den är om fyrtioåringen använder ord som var nya för tjugo år sedan. Sen är ju fyrtio idag inte alls lika mycket som det var för några decennier sedan.

Sabina · 4 years ago
Nå verkligen inte! Jag blir 56 om någon månad, håller också på med Instagram och Facebook, tycker att jag gör typ samma saker som för 15 år sen. Blir alltid till mig då jag hör "äldre arbetstagare över 55" i nyheterna..va? Menar de mig?

eva · 4 years ago
Neeej... känner mig verkligen inte mig som min ålder. Är 65 år, men inombords känner jag mig mycket yngre. Blir också alldeles till mig när man ska kryssa i nån ruta att man är pensionär. Plötsligt klumpas man ihop i en grupp som är mellan 65 - typ 100 år....

Jenny · 4 years ago
Jag är 34, ofta ofta ofta har jag sagt att ”jag har en gammal själ”, och att jag länge innerst inne varit en gammal tant. Jag gav upp festande tidigt under studietiden, gillar inte att behöva vara vaken om jag är trött även om det socialt är norm att ändå stanna kvar på fest (jag åker typ alltid hem först, dricker sällan eller har i förväg ordnat skjuts med någon som ska hem tidigt). Jag har inga problem med min ålder, känner mig i kroppen som att jag är mogen men inte gammal, men efter en unge är en ju heller inte spänstig och tight som vid tjugo. Det kan jag sakna lite, att inte ha tillräckligt med tid för att vara i så bra form som jag sku önska, nu känns det mera som bara underhåll i väntan på att småbarnsåren är förbi. Mentalt känner jag mig nog som 30+, speciellt när det glider in sommarjobbare som är födda på 00-talet, hahaha! Eller, jag fick min examen för 10 år sen nästa år. WHAT, hur kan det redan ha gått så många år?? Så förutom grejen med uppfattningen om hur snabbt tiden går (ju äldre en blir desto snabbare går tiden), så är jag rätt nöjd med min ålder. Gillar inte att tiden har så jävla bråttom, chilla för fan..

Evelin H · 4 years ago
Funderade på precis det häromdagen och skrev då ner den här djupa kommentaren i mina mobilanteckningar: "Känner man sig någonsin som sin ålder eller känner man sig alltid bara som sig själv?" Jag är 29, och kanske är det oundvikligt att börja fundera på ålder när man närmar sig 30, och inte minst som kvinna som varken har barn eller en partner som man vill bygga upp något mer långsiktigt med. Även om jag egentligen inte är stressad, och rätt nöjd med mitt liv, är det som om samhället tvingar det på en. Den där "gud-borde-jag-börja-tänka-på-att-hitta-någon-att-skaffa-barn-med"-tanken dyker upp emellanåt, samtidigt får jag panik bara av tanken på att flytta ihop med någon. Jag vet ju att det inte är någon brådska även om jag vill ha barn (sen), och att det hinner hända massor av saker innan den tiden rinner ut. Men det är som om det är en av få saker där det liksom finns en sluttid? I övrigt tänker jag inte så mycket på min ålder. Trycker undan eventuella "du-borde-faktiskt-ha-PRESTERAT-mer-vid-den-här-åldern" så gott jag kan, för herregud, kan vi bara lägga ner sånt. Tycker för övrigt att du är ett så fint exempel på att man ska leva sitt liv som man vill leva det, att läsa din blogg är lite som att få pepp från en cool storasyster! Håller också med om att känslorna är samma och att alla versioner av en finns kvar i en. Förhoppningsvis bygger vi på och blir klokare för varje ny ålder! Känner mig nog som många olika åldrar samtidigt. Ibland beskriver jag mig som den perfekta blandningen mellan en 12-åring och en 75-årig tant. Generellt tycker jag att livet blir bättre för varje år. Är så otroligt mycket mer avslappnad och tycker liksom om mig själv. Fasen vad det underlättar. (Jobbar på en gymnasieskola, och våra nya ettor har precis kommit, och jädrar vad glad jag är över att inte behöva vara en ängslig tonåring på en ny skola ...)

Peppe Öhman · 4 years ago
Gud vad fint sagt det där om cool storasyster, det är min målsättning med det mesta jag sysslar med. Tycker du verkar ha en mycket fin och bra inställning till livet.

Sara i Värmland · 4 years ago
Är ni okej?

Peppe Öhman · 4 years ago
Ja! Hur så?

Sara i Värmland · 4 years ago
Läste i Aftonbladet om bränderna när jag vaknade till inatt, ser nu att det stod Santa Cruz, inte Santa Monica som jag tyckte det stod inatt. Sorry om jag skrämde dig!

Peppe Öhman · 4 years ago
Ah! Vad gulligt att du tänkte på mig och hur vi har det. Tack! kram!!!!

Eva · 4 years ago
Nej. Jag är 64 år och jag kan säga bestämt att nej, jag känner mig inte så gammal som det låter...? Det är så sant att vi bär alla åldrar inom oss och jag kan i vissa stunder känna mig som 10 ( t ex i tandläkarens väntrum), som 17 (på musikkonsert), som 30 osv.... Blir alltid lika full i skratt när min man säger, när vi t ex är på lunchteater, ”Herregud, vi måste vara yngst här, vad gamla alla är”. Ser mig omkring och noterar att de är nog jämngamla med oss..

Peppe Öhman · 4 years ago
Haha, fint att höra. Tänker att man är ju sin hjärna och så länge man vill utvecklas och är nyfiken på livet är det mesta i sin ordning.

MC · 4 years ago
När min farmor var 98 sa hon till mig ungefär att det är så konstigt för hon känner att hon inte blev äldre än typ 40, men att kroppen åldras och man liksom glömmer bort och blir frustrerad på att den inte kan samma saker längre. Jag känner, och tror, i vanliga fall att jag är 30. Men blev ju nyss 40. Efter min sjukdom denna vår känner jag mig mer som 80. Siktar på att vara 30 i kroppen till vinter igen. Skallen får gärna vara 40, otroligt behagligt och fridfullt.

Peppe Öhman · 4 years ago
Låter som en perfekt kombination: kropp som är trettio och skalle som är 40 (eller 98!)

Anna · 4 years ago
Jag är 36 år. Jag är singel och har inga barn och är lite stressad över att hitta en kärlekspartner som jag kanske vill ha barn med. Var sambo fram tills jag var 33 år så jag lever liksom ”yngre” nu än när jag fyllde 30. Men förutom barnstressen tycker jag det är fint att bli äldre. Jag håller med dig om att man har alla sina åldrar i sig!

Sofia · 4 years ago
Till Anna -ta dig en funderare på om du verkligen vill få barn (eller är det mer för att det förväntad av en i den åldern? Obs! Säger ej att det är så men lätt att bli förvillad). Är barnlängtan stor, kanske större än den ”rätte” , försök på egen hand! Annars -frys in ägg? Jag fick min första son vid 40 -läkarna rekommenderade äggdonation för att jag hade så få ägg men han kom med egna ägg och utan ivf men det kan komma som en chock att det kanske inte funkar. Så frys några ägg och stressa inte. Jag träffade mitt livs kärlek vid 39. Så glad för att relationer, ligg, erfarenheter och LIVET jag levde innan barnen. Flera av mina vänner har fått barn mellan 40-50 , men jo lite oro för fertiliteten men finns massor med hjälp att få. Jag känner mig min ålder men med det sagt -jag tycker inte 45 är någon ålder?! Alla lever mkt längre nu, är friskare, börjar plugga senare etc. Egentligen är jag nog typ 35 om en jämför med hur min mormor såg åldrandet om ni förstår vad jag menar? Kanske är det för det jag skrev ovan, 2 små barn vid/efter gör att jag hade noll 40 års kris och bara ser fram emot 50 då de kommer att sova lite bättre. Jag tänker inte ens på om jag klär mig efter min ålder men kan tänka på ibland att jag är så dåligt uppdaterad vg musik t ex. Hänger inte med längre. Jag konstaterade idag att jag tyckte det var så skönt att jag nu är så gammal så att jag lätt säger nej till sådant jag alltid egentligen ogillat, som snaps. Jag :” så skönt att bli äldre!” Min man: ”eh ja, skönt att du kan säga nej till snaps när du är 45” ha ha jag tror nog inte att jag är 45..utan kanske 20?

Peppe Öhman · 4 years ago
Så fint skrivet! Håller med, vill vara som du!

Sofia · 4 years ago
Så fint att DU Peppe alltid ger feedback och reflekterar! Försöker hitta andra bloggar att läsa men så få jobbar med sin blogg som du gör, så har blivit kräsen. Du är liksom blivit som min kompis som jag alltid stämmer av med och vill alltid kommentera även om jag ofta till slut prioriterar annorlunda (sova, mata barn etc). TACK! Ps skulle också gärna prenumerera, så gärna ngn enkel betaltjänst?

Anna · 4 years ago
Men tack snälla! Du har så himla rätt. Vilka kloka kommentarer det är i denna fina blogg!

Saman · 4 years ago
Till Anna, forsok att inte stressa! Du kommer att traffa den ratta och fa barn! Det ar otroligt manga som skaffar barn narmare 40. Forsok att njuta av din egentid och ha kul. Haller tummarna for dig! ❤

Cecilia · 4 years ago
Jag trodde att jag skulle känna mig liksom färdig-vuxen nu, när jag nästan är 50 (hjälp). Men det gör jag absolut inte, allting känns precis som vanligt. Tror jag kommer känna mig som cirka 40, eller ibland 28, ett långt tag till. Är lite rädd för att inte "vara i min ålder", att bli pinsam för att jag har kläder som man inte har när man är old, att jag lyssnar på musik som är för andra (yngre) än mig, etc etc. Ja, du fattar. Skiter oftast i det, men tankarna ligger där nånstans och pickar ändå. Å andra sidan, vem bestämmer det?

Peppe Öhman · 4 years ago
Du är så jäkla cool och snygg att det aldrig kommer att ha någon betydelse hur gammal du är. Du är alltid du. (men kan verkligen relatera till tankarna!)

Cecilia · 4 years ago
Tack, kära du Får ålderskris en gång om dagen nu :(

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.