Chips är lunch

Den här helgen har vi flyttat. Jag är öm i armar och fötter efter att ha släpar alla våra grejer från 106 till 101, men nu är vi här och stormtrivs! Vi köpte som sagt en ny soffa och ett matbord på FB Marketsplace. Känns så lyxigt med lite nya grejer. Så härligt också att dricka kaffe i morgonsolen på balkongen och smygkolla på folk som går förbi.

När Magnus och jag bar in vår extremt tunga säng och jag efter det släpade ut en byrå i gränden bakom vårt hus insåg jag hur stark jag är. Mina armmuskler ser kanske inte mycket ut för världen, men de är ena sega jävlar. Blev på gott humör av detta.

Idag tog vi en liten paus i ordnandet och pysslandet och åkte in till West Hollywood där Majlis kompis Ellie hade födelsedagskalas. Det var väldigt mysigt och avslappnat med lek, pool och tårta. Ett glas vin och social distansering hos mammorna och pappan. När Majlis fyller år i oktober hoppas jag att vi kan styra upp något motsvarande.

Nu är vi hemma igen och jag inser att jag hoppade över lunchen. De senaste veckorna har jag ätit chips till lunch i medeltal tre gånger i veckan helt enkelt för att jag inte orkar laga något annat. Vissa dagar har jag varierat med ost. Eftersom det funkar tänker jag inte ändra på det. Gud vad befriande det var att skriva det. Inte så att jag tänker byta ut alla mina måltider mot chips, men ibland är chips lunch.

På tal om matvaror så pratar vi om Oatly i senaste podden. Hoppas att Magnus har hunnit lägga upp den när ni läser detta.