Bitterljuvt i buenos aires
6 years ago
År 2004-2005 bodde jag i Buenos Aires. Det var en så otroligt fin tid. Kärleken var det lite så och så med, men jag älskade så innerligt staden. Ett år efter att jag flyttat hem till Helsingfors åkte jag tillbaka, men det var mest smärtsamt att åka tillbaka som turist till en stad som en gång var mitt hem. Har någon av er upplevt motsvarande? Hur som helst, ett av mina favoritnyhetsbrev Bra Spam tipsade mig om den här sidan där man kan välja stad och sen följa med när någon kör runt i den. Jag har nu åkt runt i Buenos Aires hela förmiddagen. Jag känner igen så mycket trots att det är så länge sen jag bodde där. Det gör lite ont av längtan, men det är bitterljuvt. Lite samma känsla som när man lyssnar på en låt som betydde mycket för en under en speciell tidsperiod. Jag ska i alla fall bo i Buenos Aires igen en dag.
För övrigt har vi det bra. Jag tar tupplurar i hängmattan. Läser Otto Gabrielssons “Vildhavre, sista brevet till pappa” ett brev till sin pappa Jörn Donner (kommer ut på Schildts & Söderströms alldeles strax) och Sadie Jones “Ormarna“. Jag struntar i att min klocka påminner mig om att jag inte tränar alls. Det känns nästan lite rebelliskt och tänker att det säkert är bra för mig. Hur har ni det?
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Katarina · 6 years ago
LA är mitt Buenos Aires. Jag bodde där 2 år på 80-talet och har sen dess kommit tillbaka många gånger. Jag läser en hel del "LA-bloggar" (tipsa mig gärna om fler....), har koll på vädret, följer en del nyheter osv osv. LA är mitt andra hem och så fort jag sätter foten på LAX känner jag mig hemma. Det är en märklig känsla eftersom jag egentligen är en "småstadstjej". Jag är väl en knäppis...... Jag och min familj var där nu senast i februari, precis innan allt stängdes ner. Det var konstigt, vi hörde knappt ett ord om Corona medans vi var där, varken på nyheter eller av folk vi stötte på. Dagarna efter vi kom hem var det lock down. Nyfiken, är det Joshua Tree ni besöker nu? Vi gjorde en utflykt dit i februari och gillade det skarpt. Din blogg är en av mina "LA-bloggar", det var så jag hittade dig, letade efter LA-blogg för många år sen. Dessutom rör du/ni er i kretsar som är välbekanta för mig. :-). Känslan!! Tack för härlig läsning och allt sunt förnuft!
Peppe Öhman · 6 years ago
Vad fint att höra! Jag kan verkligen relatera till hur du känner och blev så glad över att läsa att ni hann hit en sväng innan pandemin. (Antar att du läser Karin Bastin och Jennie Hammars bloggar?) kramar
jagjgajag · 6 years ago
Tack för att du denna gång satte ord på mina känslor och därmed fick mig att förstå dem ännu bättre. Jag har väldigt samma bitterljuva känsla gällande staden Santiago. Alla vet att Santiago i sig inte är så charmerande som Buenos Aires, men jag upplevde så mycket fint i Santiago, även smärtsamma stunder men hade en tid som var full av kärlek och ungdomlig frihet. När jag sedan har åkt tillbaka har jag nästan känt mig borttappad. Allting förändras alltid. Inget fel på att åka tillbaka till ställen men oftast är det ju ändå människorna och upplevelserna man har älskat och den atmosfär man "hamnat" i under den tiden. Oftast har den tiden tagit slut då jag plötsligt fått för mig att åka hem igen och då har det varit platt fall i November Finland.
Peppe Öhman · 6 years ago
Precis så! Kanske man också måste påminna sig själv om att man kan besöka en plats, men inte en specifik tid.