Att skriva och läsa böcker

4 months ago

Att skriva och läsa böcker

Den här månaden har vi haft kreativt skrivande som tema i Friday Lab Community och idag var det min tur att föreläsa. Temat var att försörja sig på sitt skrivande och jag försökte prata lite om hur jag själv jobbar. Att skriva böcker för att bli rik är ingen snabb eller särskilt effektiv strategi om det är pengar man är intresserad av. Snarare är det en tidskrävande hobby som kanske äter upp tid från annat jobb, familj och fritidsintressen. Men det är också väldigt fint att vilja skapa en historia. Det brukar jag alltid tänka på på bokmässan i Göteborg, hur otroligt fint det är med alla som vill skriva och läsa böcker.

Det finns antagligen lika många skrivtips som det finns författare. Jag har aldrig gått en skrivkurs, men det bästa grundläggande tipset jag kan komma med är att en bok bara blir till om man skriver den. Det finns tusen ursäkter till att inte skriva (t.ex. skriva ett blogginlägg om att skriva böcker), men när man väl kommer till de där (sällsynta) stunderna när texten bara flyter ur en och man själv får lära sig vad som kommer att hända medan man skriver är otroligt fina. Jag tror att det blir intressant när man skriver om det som bränner, gör ont eller får en att skämmas (säger inte att jag själv klarat av det). Jag tror det är intressant för att den största igenkänningen finns i det mest privata.

Som läsare är jag inte speciellt imponerade av texter som försöker efterlikna redan etablerade författare, pretentiösa och koketterande texter, texter som är konstnärliga för att dölja att det inte finns någon substans. Jag älskar karaktärsdrivna historier med överraskande vändningar. När en författare lyckas sätta precis rätt ord på en situation eller känsla jag kan känna igen. När jag förstår världen genom boken. Det är såklart både svårt och ganska flummigt förklarat av mig. Jag älskar känslan av att längta efter att läsa vidare i en bok. Sen tror jag att man i olika skeden av livet tycker om olika sorters böcker och att vissa böcker man älskade som väldigt ung inte alltid mår bra av att läsas som vuxen.

Vad gillar ni/gillar ni inte när ni läser? Finns det någon genre ni helst väljer/undviker?

Klara · 4 months ago
jag läser väldigt mycket samma sorts böcker: autofiktva, storslagna relationsromaner likt knausgård, gullriksen, agneta plejer, gun-britt sundström, elena ferrante, vigdis hjort. ibland måste jag bryta av med något annat, tex så läser jag just nu The golden finch. ibland försöker jag mig på något mer poetiskt och abstrakt likt Tichý eller Blassim. jag läser aldrig deckare eller chich lit eller fantasy. sällan biografier.

Peppe Öhman · 4 months ago
Kunde va jag som skrev detta (men ibland slinker det ner en biografi)

Sara Johansson · 4 months ago
Vilket härligt inlägg! Vet inte om det beror på "dessa tider" att jag är så rastlös i mitt läsande. Jag verkar inte ha ro att fastna i böcker och lämnar mycket efter 20 sidor för att det inte fångar mig. Förra veckan lånade jag en deckare (En sån som beskrivs som bladvändare) men blev irriterad efter en tredjedels svammel med omänskliga karaktärer och bisarra vändningar. En bok som jag faktiskt har slukat är Emelie Pine 'Allt jag inte kan säga'. Grät några gånger och beställde hem extra ex att ge till vänner. Jag har även ströläst poesi. Brukar gilla romaner som är karaktärsdrivna och så som du beskriver. Gillar också Curtis Sittenfeld och ung-kvinna-växer-upp-böcker. Tycker även om spänningsromaner som 'Kvinnan i fönstret' och 'Fördjupade studier i Katastroffysik' (Tänker mig att Karin kan gilla den till Mellan raderna!). Sen klämmer jag gärna nån gång per år en schysst biografi om nån intressant person (gärna kvinna) som 'Ett jävla solsken' eller 'Jag vill ju vara fri om Lena Nyman. Tar tacksamt emot lästips om någon läser denna kommentar och har en bok som skulle passa mig. Drömmer om att längta till en bok och ligga vaken alldeles för länge med den. Gärna en ny 'Den hemliga historien'! Önskar dig en härlig dag <3

Peppe Öhman · 4 months ago
Väldigt lika mig! Gillat alla de böcker du nämnde. Jag tror att det är som du säger att många av oss går omkring med en underliggande oro som får oss att inte kunna fokusera (sen tycker jag att man gott kan lägga ifrån sig en bok om den inte fångar en i början).

Linda F · 4 months ago
Jag märker att språket är viktigt för mig, ofta mer än själva historien. Jag njuter oerhört av ett språkligt hantverk, fast jag misstänker att det är det du kanske menar med koketterande eller konstnärliga? Å andra sidan vill jag gärna att språket är författarens egna, genuina. Man märker nog om det kommer naturligt eller är forcerat på nåt sätt. Till exempel älskade jag Johanna Holmströms Själarnas ö, det är ett bra exempel på språkligt hantverk och dessutom en fängslande skildring. Nu har jag just läst Otto Gabrielssons Vildhavre, och hans språk är ju helt annorlunda i jämförelse, men jag tycker han också är väldigt begåvad med just sitt, egna, litterära grepp. En annan stil jag också gillade, och även den helt annorlunda var Karin Smirnoffs Jag for ner till bror. Där är språket totalt avskalat på nåt sätt, men desto mer effektfullt just i det sammanhanget och den historien.

Peppe Öhman · 4 months ago
Jag tyckte också väldigt mycket om Vildhavre. Tror det är för att han verkligen skriver där det bränner, skriver om sånt som man inte ska säga högt, men många ändå bär på. en sån fin debut!

DDT · 4 months ago
Jag läser i stort sett allt utom Romance och memoarer. Tycker väldigt mycket om reportageböcker som Ont blod och liknande. Annars är "Based on a true story" en stenhård varningssignal för mig. Verkligheten är överskattad i romanformat. Eftersom jag läser mycket högt för min man som är sjuk har jag blivit väldigt känslig för slarviga översättningar. Upprepningar och småfel blir väldigt tydliga när man läser texten högt. Jag har också insett hur dåliga många författare är på att skriva sexskildringar. Det är så plågsamt att jag har börjat nöja mig med "ok, nu ska de ligga" och bläddrar vidare tills storyn tar fart igen. Nu kan ju detta bero på att vi främst väljer breda, fartfyllda berättelser till högläsningen och att sex ligger utanför dessa författares bekvämlighetszon. Men jag önskar att de lät bli att försöka. För just där tror jag inte texten lyfter av att författaren kanske skäms. Eller så är jag bara en pryd tönt? Så skulle det också kunna vara.

Peppe Öhman · 4 months ago
Så fint att du läser högt för din man. En så mysigt stund det måste vara för alla inblandade. Sen tror jag verkligen inte du är en pryd tönt, jag tror att sexskildringar är otroligt svårt att få till och många, som du säger, borde kanske låta bli.

Julia · 4 months ago
Jag är verkligen en allätare när det gäller böcker. Under terminerna när jag pluggar brukar skönlitteraturen var lite ''enklare''. De extra långa och svåra böckerna brukar jag lämna till lediga tider. Men alltså, ibland blir det inte så heller. Så ja helt blandat. Mycket svenskt, mest böcker skrivna av kvinnor, några klassiker och en del facklitteratur. Pluggade språk och litteraturvetenskap massor av år innan jag började plugga till ingenjör så är väl lite partisk kring ''vad som är fint att läsa'' men stundvis skitar jag även i det! Läser nog alla genrer förutom deckare. Under den här speciella tiden har det huvudsakligen blivit hundböcker (min lilla valp flytta hem till oss innan pandemin började) och Tove Jansson. Snart läst allt hon har skrivit.

Peppe Öhman · 4 months ago
Och snart kommer filmen om Tove Jansson!

Ronja · 4 months ago
Jag är extremt selektiv när det kommer till att välja böcker att läsa, mest för att jag hatar när jag tycker boken tappar och ändå känner att jag vill läsa ut den. Tiden jag lägger på att läsa blir då inte längre njutbar, men är ju ändå tid lagd. Jag älskar böcker som väver samman en skildring av ett samhällsproblem eller något faktarelaterat med rika personberättelser. Andarnas hus är min favoritbok. Nu läser jag även en av de bästa böckerna jag läst på länge, John McPhees Draft No 4. En perfekt bok om skrivprocessen.

Peppe Öhman · 4 months ago
Ja! Perfekt exempel är "ok amen" och "de förklädda flickorna i kabul"

Anna · 4 months ago
Jag läser tyvärr inte så mycket som jag skulle vilja, men älskar barndomsskildringar (behöver ej vara sanna) och böcker som gärna följer huvudpersonen under en lång tid. Jag tenderar att glömma handlingen efter en tid, men minns nog vilka mina favoriter är, så ofta har jag lyckats med konststycket att njuta av samma bok flera gånger. Jag kan också ha flera böcker på gång samtidigt. Det som även irriterar mig är om nån författare försöker för mycket, eller använder dåligt språk. Sista bottennappet var en bok som fått bra recensioner men där jag redan på första sidorna lyckades klura ut vem förövaren var. Fortsatte ändå läsa till slutet då jag tänkte att det inte kunde vara så lätt och blev besviken när det var precis som jag gissade. En av mina absoluta favoriter som jag nu återfunnit i bokhyllan är Martin Suter.

Peppe Öhman · 4 months ago
Jag läser också med glädje om vissa böcker!

Hanna · 4 months ago
Jag läser väl allt förutom scifi och fantasy, ca 90 % fiktion resten fakta främst i form av biografier. Favoritförfattare är t.ex. Monika Fagerholm, Kjell Westö, Margret Atwood, Elena Ferrante, Jonas Hassen Khemiri. Gillar ett finurligt språk och har otroligt svårt för översättningar, inget stör mig mer än när en roman helt tydligt förstörts av klumpig översättning. Just nu är jag också trött på böcker som bara försöker fånga en stämning utan att ha en egentlig handling. Känns på något vis som lättja från författarens sida. På senaste tid är nästan 80 % av författarna jag läser kvinnor, det har bara blivit så men kanske jag söker mig till det jag kan spegla mig själv i?

Peppe Öhman · 4 months ago
Så bra formulerat: "Just nu är jag också trött på böcker som bara försöker fånga en stämning utan att ha en egentlig handling" Håller med.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis. Skriver, rider, springer, äter och har sig.