När jag var i Majlis ålder var jag redan en bokälskare. En av favoriterna var “Raffi Giraff och apan Nicke” som handlade om en Giraff som hängde med ett gäng apor. En dag bröt en brand ut hemma hos aporna och då klättrade den modiga apan Peppe upp på Raffis hals och släkte skiten. Lilla Jeanette 3 år identifierade sig genast med apan och började kalla sig sig för Peppe. Sedan dess har det inte gått att heta något annat. Ibland försöker jag presentera mig som Jeanette, men om man umgås regelbundet med mig blir det ändå Peppe till slut. Jag gillar Peppe, men tycker också att Jeanette är ett fint namn.
Magnus kallas ibland Mange, eller Maggan (mest av mig). Vidar blir Vidde, ibland Viddelito eller Darth Vidar. Majlis brukar bli Majlou eller Majsan.
Ni då, vad kallas ni? Finns det någon historia? Peppe är ju så etablerat så smeknamnet har grenat ut i egna sneknamn: Pepsi, Peppelito, Peppino (kallar min pappa och ett ex mig. Lyckligt ovetande om att de delar smeknamn på mig).
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Åsa · 6 years ago
Jag heter Åsa och det kanske skulle ha blivit Åsagåsa naturligt av det men mina föräldrar kallade mig kort och gott Gås. Och gör det även nu när jag är 40. Min pappa som är Finlandssvensk säger det med tre å, Gååås :) Ha en fin dag, jag gillar skarpt din blogg!
Peppe Öhman · 6 years ago
Hahaha, så GULLIGT! Jag skulle antagligen låta som sin pappa om vi träffades.
Eva · 6 years ago
Jag heter Eva och kallades i grundskolan för Gusten då vi var tre Evor i klassen. Ingen av oss kallades för Eva konstigt nog utan alla fick smeknamn... Pappa kallade mig för Slabberubblan <3
Peppe Öhman · 6 years ago
BRA smeknamn ändå. Fint att ens föräldrars kärleksfulla namn på en aldrig försvinner.
Filippa · 6 years ago
Det går knappt att göra smeknamn på Filippa, men folk försöker enträget ändå hahaha. Flippan är i mina öron det enda som faktiskt fungerar, men har hört alla varianter på Flipp, Flippflopp, Flippis, och det som de flesta av någon anledning naturligt säger (och tror de är unika): Filippo. Alltså va?! FilippO. Förstår det ej själv.
Peppe Öhman · 6 years ago
Jag tycker mycket om Flippan! <3
MC · 6 years ago
Älskar smeknamn!! Alla i familjen har. De är dock längre än de riktiga namnen så de förenklar inte direkt. Maken Jon går under Jonte, Jonis och Jonis-kalkonis. Äldsta sonen Cesar kallas Cesarlito eller kort o gott Katten. Yngsta sonen Leon kallar vi Leonidas eller oftast Leonberger. Jag, Malin, blir Malesevski eller efternamnet Clapper. (Men en mycket kort och mycket stolt 40-års krisig period så var jag glad när Cesar ropade mamma-Maserati efter mig på förskolan. Men nu kör jag Volvo som sig bör. ♀️ )
Peppe Öhman · 6 years ago
Så fina! Kan verkligen relatera till Leonberger och Malesevski. Det finns så mycket kärlek i att omvandla ett namn så.
hanna · 6 years ago
Har pga kort namn aldrig haft något riktigt smeknamn. Stor sorg när jag var barn! Var så avundsjuk på alla med långa namn som kunde bli en oändlig massa kortvarianter mycket bitter på mina föräldrar. Skrattade dock högt åt Åsa som kallas Gås :-)
Peppe Öhman · 6 years ago
Hanna är ju det perfekta namnet. Funkar överallt, enkelt, stilfullt och lätt att stava till.
Mia · 6 years ago
Mitt namn blir det liksom inget smeknamn av och jag är jätteglad för det! När vi fick barn valde vi bort vissa namn som definitivt skulle bli smeknamn - istället fick de lite kortare namn, som visserligen KAN bli till smeknamn, men inte nödvändigtvis. Tycker det är så komplicerat med smeknamn - säg att du börjar på ett nytt jobb till exempel. I vilket skede går du över till att använda smeknamnet? Hur bra ska man känna någon för att använda det? För vissa är smeknamnet allmänt gångbart (som för dig!), men för andra är det reserverat för familj och nära vänner. Haha, jag inser nu att jag bara avslöjar min brist på social fingertoppskänsla nu! Oh well.
Peppe Öhman · 6 years ago
Hahaha! Älskar att du säger som det är! Tack för den här kommentaren-
matilda · 6 years ago
Jag heter Matilda. När jag bodde i australien var det några som kallade mig Tilly, det gillade jag. Min familj kallar mig ibland för Hulda, men det är mest på skämt. Ibland brukar barn kalla mig för Tildan och det gör jag också om jag ska göra "prästens lilla kråka" så säger jag istället "Tildans lilla kråka". Men de flesta kallar mig Matilda.
Peppe Öhman · 6 years ago
Har tänkt på Tilly hela dagen. Så fint. Det ska jag kalla dig.
Jenni · 6 years ago
När jag var liten kallade mormor mig för Skorpan. Det gör hon ibland ännu, trots en redan är över 30. Mamma kallar mig för Nenne, vilket jag tycker klingar rätt fint. Jenni-penni, Jennifer och Ingrid är även sådana smeknamn som använts till och från, främst av kompisar.
Peppe Öhman · 6 years ago
Skorpan! Blir varm om hjärtat. mycket fint.
Tove · 6 years ago
Mina föräldrar bestämde att jag skulle heta Tove och trodde jag skulle slippa smeknamn. Men de slank med ändå, och mina favoriter är just de min familj ibland kallade mig: Tovan eller Tovelove. Av ett italienskt ex blev det ibland Tovetta. Min mormor brukade säga Lilla Dockan, men det var när jag var riktigt liten och första barnbarnet (kan säga att det inte hängt med genom åren). Min dotter Nola blir ofta Nolis... av sin engelske styvfarfar kallas hon Spoffle, vilket är den där fluffiga grejen på mikrofoner (han är journalist).
Peppe Öhman · 6 years ago
Så fina smeknamn alla. Nolis är så gulligt. Så också Spoffle (trots att jag inte kan uttala det).
Lina · 6 years ago
När jag var liten tog min familj över en bordercollie från gården hon bodde på, (hon fungerade inte till att valla kor så hon hade ägnat dagarna åt att jaga råttor i ladan istället, en färdighet som hon även tog med sig till min familj då hon nästan utplånade min storasysters hamsteruppfödning!). Hon råkade ha samma namn som jag, Lina, och eftersom hon var några år äldre än mig och alltså haft namnet längre så tyckte min familj det enda rätta var att byta namn på mig för att det inte skulle skapa förvirrning i hemmet. Jag fick heta: Ungen! Jag var för liten för att ens tänka att det var konstigt då, men nya kompisar tycket det var väldigt märkligt minns jag. Min syster kallar mig det än idag.
Peppe Öhman · 6 years ago
UNGEN! Fattar att det är mycket kärleksfullt, men också väldigt roligt. Kul att bli kallad det när man är 65! :)
Cia · 6 years ago
Jag heter Cecilia. Kunde inte säga det som liten utan förkortade till Cia. Sen började jag skolan och det fanns en till Cecilia i klassen. Våra (dåvarande) efternamn började på samma bokstav så jag blev Cecilia Lö. Det kändes inte alls bra och jag introducerade Cia igen och efter det har ingen kallat mig nåt annat. Numera heter jag det också på riktigt och få vet att namnet ursprungligen var Cecilia.
Peppe Öhman · 6 years ago
Min syrra heter Cecilia i andra namn och jag har altid tyckt att det är extremt fint namn. Aldrig träffat en Cecilia som jag inte skulle ha gillat.
Eva · 6 years ago
Jag har inga roliga smeknamn att dela med mig av (förutom att när jag gick i gymnasiet så förtyskades mitt namn så det blev Efa istället för Eva :D ) men jag är nyfiken på hur i sjutton de i LA klarar av att uttala alla era namn? Speciellt Majlis måste ju vara hebreiska för en amerikan! Ni har otroligt fina namn allihopa dock :)
Peppe Öhman · 6 years ago
Peppe och Jeanette funkar bra. Likaså Magnus (upplevs som väldigt maskulint, blandning mellan Magnum och en viking), Vidar brukar vi förklara med "like Vida, Spanish for life plus R" och Majlis blir "Like Miley Cyrus without the yrus :)
puva ersiainen · 6 years ago
En till Eva här som aldrig hade nåt smeknamn! När jag var ca 10 fick jag veta att mina föräldrar hade tänkt döpa mig till Emilia, men sedan ändrat sig i sista stund. Blev svinarg och försökte lansera Emilia bland olika kompisar - som det namn jag egentligen skulle ha haft - för Eva kändes ju som nåt gamla tanter heter. X3M-communityn lanserades typ 2004 och jag registrerade användarnamnet puva som ju är en spoonerism på mitt för- och efternamn. Skrev glatt dagbok, som det hette, på plattformen i ett halvår och hade förstås många bekanta inom personalen. Sen kom dagen då jag började jobba där själv och då var det ju kört. "Puva, välkommen hit! Vi känner ju varann" sa dom första dagen. Eftersom mitt efternamn är finskt (Pursiainen) och borde uttalas med O, på svenska, skulle ju smeknamnet uttalas som PO-va men det blev en finlandssvensk variant på det i stället. Dessutom är det ju hopplöst på engelska. Poo? Va? Andra hör det konstant fel. Puma? Right... På sistone har jag lite grann lämnat Puva bakom mig. Jobbar med andra saker och Eva behöver sällan förklaras. Men det var kul att ha ett smeknamn en tid i livet.
Peppe Öhman · 6 years ago
Vilken fin historia. Magnus talar alltid om Puva så det heter du hemma hos oss. kram